New Page 1

Årsplan-Verksamhetsplan 2009 HT -VT2010 för förskolan
Tussmötevägen

Förskolan är belägen i Stureby och gränsar till många fina grönområde och parker

Förskolan har 3 avdelningar med barn i åldrarna 1-6 år.
Läroplanens arbete är
fokuserat på värdegrunds frågorna och barns lärande. Det lokala läroplans arbetet är utarbetat
tillsammans med personalen utifrån läroplanens intentioner.

Våra solskensord är så klart; trygghet och omsorg, allas lika värde, empati, ansvar och respekt och roligt roligt roligt

Leken är förskolans viktigaste metod för lärande. Förhållningssättet mellan
personal, barn och föräldrar har stor betydelse för arbetet på förskolan. Personalens
medvetenhet att möta det enskilda barnets önskningar, stödja, stimulera och utmana barnens lek har stor betydelse för barnets fortsatta syn på livet,dess självkänsla och
självkännedom.

Fokus ligger nu på värdegrundsfrågor främst på demokratibegreppet och
jämställdhetsbegreppet, barns lärande i leken, barns inflytande och
delaktighet samt barns språkutveckling.

Normer och värden

Likabehandlingsplanen som finns för vår förskola ska finnas med som en röd tråd i det dagliga arbetet

Nolltolerans mot kränkande behandling ska råda.

– Alla enheter
arbetar med likabehandlingsplanen där barn, personal samt föräldrar aktivt
deltar i arbetet och är överens om de värderingar som är grunden i trygghetsarbetet.

Förskolan ska vara trygg för våra barn och fri från diskriminering
och annan kränkande behandling.

Förskolan ska präglas av respekt för alla människors lika värde och
se varandras olikheter som en tillgång.

Vi ska öka förståelsen för olika religioner och värderingar.
Vi ska aktivt motverka traditionella könsmönster.

Processen
Hur tänker vi arbeta för att nå målet?
vi kommer att arbeta med matrialet Stegvis där personalen kommer att ha en heldags utbildning
.
gunilla Niss kommer under läsåret fortsätta utbilda arbetslagen i ICDP, vägledande samspel i arbetet med barnen.

Utveckling och lärande

Förskolan ska vara en stimulerande miljö som ska väcka barnens nyfikenhet och stimulera till lek, kreativitet och nyfikenhet.
Förskolan ska arbeta aktivt med miljöfrågor.
Förskolan ska ha ett fungerande system för återvinning
och kompostering.
Förskolan ska grundlägga goda kostvanor och
stimulera barnen till rörelse.
Vi ska ha fungerande rutiner för att dokumentera och
utvärdera vår verksamhet.
Vi ska på alla avdelningar ha en fungerande portfolio.Då förskolan ej har uppnåendemål i läroplanen arbetar vi inte med individuela utvecklingsplaner F

FÖRSKOLANS MÅL FÖR ÅRET
Värdegrund/ICDP

I vårt värdegrundsarbete är det viktigt att vi har en bas att utgå från. Därför har vi börjat använda oss av ICDP, Vägledande samspel, i all handledning och i situationer då vi behöver vara tydliga med hur vi ska förhålla oss. ICDP grundar sig på barnkonventionen och passar därför väl för de värderingar som vi vill ska råda i vår förskola. Vi ser detta som ett långsiktigt och

alltid förekommande arbete.vi har arbetat med barkonventionen som tema i barngrupperna under flera perioder och vi ville hitta bärbara metoder att använda oss av tankarna i bk i vardagen. All personal har gått utbildning med Gunilla Niss.
ICDP:s mål

Vägledande samspel har som mål att stimulera och utveckla ett positivt samspel mellan vuxna och barn, barn sinsemellan och mellan vuxna. Det är ett samspelsprogram som grundar sig på vad som gynnar barns växande och lärande.

ICDP, International Child Development Programme, kan sammanfattas som ett relations- och resursorienterat förhållningssätt. Det innebär att barnet - precis som vuxna - är helt beroende av sin omgivning för att dom egna resurserna ska komma fram och kunna användas. (ur Vägledande samspel i förskolan; Gunilla Niss med flera.)

TEMAARBETET VT 09 folktro ht värdegrundsord vi använder oss av Astrid Lindgrens sagor samt Elsa Beskows sagor

Åtaganden inför 2009

Vi ska dokumentera barnens processer.Tex självporträttet som barnet kanske gör varje år. Vi reflekterar kring barnets lärande och utveckling tillsamans med barnet.Barnet ser sin egen utveckling.
Vi ska se på barnens språkutveckling.

Vi ska intervjua alla barn och följa upp utvecklingen.

Vi ska utnyttjar årstiderna i vårt pedagogiska arbete.

Vår miljö ska vara säker för barnen, förskolans personal samt för besökare. Vi ska minska antalet olyckshändelser och tillbud.

Vi ska förebygga olyckor och tillbud genom skyddsronder även barnskyddsrond 1 ggr/år

Vi ska dokumentera och rapportera alla tillbud.

Vi ska ha ett fungerande arbetslag med tydliga ansvarsområden och befogenheter

Vi ska ha har ett väl fungerande samarbete med föräldrarna

Vi ska ha föräldraträffar två ggr/år .

Vi ser det under det kommande året som en av våra viktigast uppgifter att ge barnen bra lekmöjligheter. Genom leken utvecklas barnen inom alla de områden vi hittills nämnt.

Interlektuellt: Lek med klossar, ger baskunskap till räkning, mängd storlek, balans, konstruktion.

Språkligt: Rolleken ger språket ett aktivt sätt att användas. Nya begrepp tillförs hela tiden.Rim ramsor språklekar vid samling stormöte varje dag.

Fysiskt: Lek ute på gården, lek i skog och mark.

Emotionellt: Rolleken, att få anpassa sig till de andra deltagarna i leken.

Genom leken lär sig barnet så småningom empati. Barnen utvecklar också sin sjävkänsla samt klarar bättre av att lösa konflikter.

Vi vill ge barnen möjligheter till konfrontation, att inte rycka in för tidigt. Ta vara på barnens inpulser och utspel, och att hjälpa dom i deras hypoteser.Ta tillvara det som händer nu, och inte ligga före. De vuxna är aktiva i samspelet med barnen. Ge barnen många roliga upplevelser och intryck.

Varje barn skall ses och läggas speciellt märke till. Varje barn skall tas på allvar.Barnens tankar och upplevelser, deras alster skall synliggöras. Alla barn ska känna sig trygga i gruppen. Vi skall ha roligt tillsammans och vi skall se till varje barns allsidiga individuella utveckling. Alla barn skall känna gruppgemenskap.Alla barn skall vara med i den sociala processen där ansvarstagande kommer in.Vi skall arbeta temainriktat och vi skall ge varje barn ett grundläggande intresse för naturen.Genom samtal och barnens egna portfolio skall vi uppmuntra barnen till reflektion på sitt eget lärande.

OBSERVATIONSMETODER FÖRSLAG.

här väljer pedagogerna själva vilka metoder de vill använda.

Löpande protokoll Med egna ord beskriva
Indirekta metoder intervjuer, teckningar
Dagbok Dagliga iakttagelser
Kategorischema Iakttaga ,kontakt, plats,aktivitet
Här och nu modell Tex Kalle talar dåligt
Aktivitet-lek schema B=klossar D=dockor
Självanalys Sätt på bandspelare
Samlingsobs. Vilka barn mest-minst aktiva?
Samtalsobs Använd schema
Följa ett barn 1 dag Kl 8.00 Anländer med far.......
Utvecklingsobs.
Språkobs Använd bilder sagor dockor
Gör kontaktschema Rita med pilar vem talar med vem
Konfliktobs samla info om 5 konf.

ARBETSMILJÖ-PERSONALSAMARBETE.

Mål: Skapa en arbetsmiljö som ger utrymme för att genomföra det arbete som vi satt upp som viktigt detta året.Se till att förutsättningarna finns, samt att alla ser vikten av att ta ett personligt ansvar för att detta genomförs.

När-Hur?

Personalgruppen kommer att läsa och prata kring yrkets pedagogiska innehåll.

Arbetslagsträffar första torsdagen varje månad från kl 16.00. Avdelniningsmöten,

Medarbetarsamtal 1ggr/år

Uppföljning kontinuerligt av de samarbetsregler som framtagits

av personalgruppen.

Planeringsdagar 4 dagar detta året.

Kurser samt utvecklingsarbeten.

De anställda skall sätta sig in i Läroplanen och annan litteratur

som har anknytning till de arbete vi skall utföra.

Avdelningarna skall samarbeta över hela huset.

Personalen skall utnyttja de resurser som finns inom

verksamheten , personliga , materiella.

Personalen skall arbeta med dokumentation, observationer.

All personal skall ta del av vad arbetsmiljölagen säger.

Tussmötevägens förskola

Verksamhetsberättelse höstterminen 2008 och vårterminen 2009.

Året som gick hösten 2008 och våren 2009.

Förskolan Tussmötevägen är en privat förskola och drivs som ett personalkooperativ
Förskolan driver traditionell förskolepedagogik
Förskolechef är Agneta Svedjeland.
STYELSEN BESTÅR AV 3 PERSONER.

Under hösten 2008 har vi haft ca 60 barn inskrivna.
Våren 2009 har vi haft ca 60 barn inskrivna.
Förskolan har haft 3 avdelningar;LYAN hOLKEN OCH GRYTET

3 HELTIDER PÅ VARJE AVDELNING SAMT 1 EXRA RESURS FSKL ÖVER HELA HUSET.
förskollärare har funnits på varje avdelning som pedagogiskt ansvariga.
Personalmöten 1ggr per månad samt avdelningsmöten 1 ggr per månad.
Inplanerad planeringstid har funnits.

Under 2008 ht genomgick all personal hälsokontroll genom vår företagshälsovård.
Protokollet påvisar att personalen är väl insatta i förskolans arbete med arbetsmiljöfrågor.

Vi har haft 4 planeringsdagar / utbildnings dagar under hösten 2008 och våren 2009.
Då har förskolan varit stängd.

Vi har fokuserat på utbildningsprogrammet ICDP.

CDP:s mål

Vägledande samspel har som mål att stimulera och utveckla ett positivt samspel mellan vuxna och barn, barn sinsemellan och mellan vuxna. Det är ett samspelsprogram som grundar sig på vad som gynnar barns växande och lärande.

ICDP, International Child Development Programme, kan sammanfattas som ett relations- och resursorienterat förhållningssätt. Det innebär att barnet - precis som vuxna - är helt beroende av sin omgivning för att dom egna resurserna ska komma fram och kunna användas. (ur Vägledande samspel i förskolan; Gunilla Niss med arbetade vi tillsammans med under dessa dagar.

Arbetsmiljö rond har gjorts 1 gång.
Barnskyddsrond 1 gång
Brand rond har gjorts och brandövning.
Allergirond 1 gång.
EGENKONTROLL KÖKET ANSVARADE ANGELIKA VÅR KOKERSKA FÖR.

Vår vision år bland annat : Vi vill att förskolan ska vara en plats där humor och glädje finns med i de flesta sammanhang. Det är högt i tak och det sitter värme i väggarna.MAN FÅR VARA LITE TOKIG BÅDE BARN OCH VUXNA.....

FRÅN VARDAGEN
TEX HUR SKA VI FÖRMEDLAR ETT ROLLSPEL PÅ STORMÖTET FÖR ATT FÅ FRAM CIVILKURAGE-MOD.
AGNETA SPÅNADE MED LENA. LENA BLIR EN DRAKE SOM BOR I EN FILTGJORD KOJA I ENA HÖRNET AV RUMMET. LENA HAR DRAKHUVA PÅ SIG. AGNETA BÖRJAR STORMÖTET MED ATT TA UPP EN LAPP MED ETT MEDDELANDE . DET ÄR FRÅN VÅR FANTASIBYRÅ FRODE SOM HAR FEM LÅDOR EN FÖR VARJE DAG.FRODE SÅG DRAKEN OCH HÖRDE HONOM MUMLA RUNT HELA NATTEN,,,,,,,,JAG SKA TA ALLA SNÄLLA SAKER SÅ DET BARA FINNS DUMT KVAR HADE HAN MUMMLAT. HAN TOG GOSSDJUR NAPPAR LEKSAKER.........HJÄLP SKREV FRODE TÄNK OM ALLT SNÄLLT FÖRSVINNER.AGNETA LOVADE ATT NÄRMA SIG DRAKEN OCH SE VAD VI KUNDE GÖRA. AGNETA FÅR KONTAKT MED DRAKEN SOM SÄGER ATT DET FINNS ETT SÄTT ATT FÅ TILLBAKA DET SNÄLLA OCH DET ÄR ATT NÅGON VÅGAR VISA SIG RIKTIGT MODIG OCH GÖRA NÅGOT FÖR ALLA ANDRA SOM DOM KANSKE INTE VÅGAR FÖR ATT RÄDDA FRAM DET SNÄLLA IGEN. EN FRIVILLIG MODIG FLICKA TRÄDER FRAM.JAG SKA BEFRIA DET SNÄLLA SÄGER HON. JA MEN DÅ MÅSTE DU FÖRST DRICKA DETTA SÄGER DRKEN OCH TAR FRAM NÅGOT GULT I EN FLASKA........(MATOLJA)NÄR DU DRUCKIT UPP SKA DU BALANSERA ÖVER DET FARLIGA STUPET.(EN PLANKA........)HON GÖR DET. NÄSTA FLICKA TRÄDER FRAM OCH FÅR STOPPA HANDEN I EN BURK SOM HON INTE SER INNEHÅLLET I ...DRAKBLOD(KETSCHUP) HON KLARADE OCKSÅ UTMANINGEN . SÅ KOMMER FLER OCH FLER BARN FRAM OCH VILL RÄDDA DET SNÄLLA. TILL SLUT ÄR ALLA SAKERNA RÄDDADE OCH DET SLUTAR MED ATT VI FÅR VETA ATT DRAKEN INTE HADE HAFT DET SÅ LÄTT NÄR HAN VAR DRAKUNGE. DÄRFÖR VAR HAN INTE SÅ SNÄLL. MEN NU TYCKTE HAN ATT ALLA BARNEN PÅ STORMÖTET VAR SÅ TREVLIGA SÅ HAN HOPPADE IN I MITTEN AV RINGEN OCH VI SJÖNG...EN LITEN DRAKE UTI SKOGEN GICK ÖNSKADE ATT HAN NYA VÄNNER FICK, PLÖTSLIGT BAKOM EN MOSSIG STEN FICK HAN SYN PÅ ETT PAR BEN. ETT BARN HOPPAR UPP UR RINGEN OCH HÅLLER RUNT DRAKEN.TVÅ SMÅ DRAKAR....TRE SMÅ DRAKAR.....HELA STORMÖTET TRE ADELNINGAR RINGLAR UT SOM ETT JÄTTEDRAKSLED .

Hur vi har arbetat efter läroplanens olika mål
Mål: Vi ska sträva efter:
- att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
- att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde.
(Lpfö 98)

Normer och Värden

Förskolan skall grundlägga de demokratiska värderingarna lika värde, jämställdhet, omsorg om andra, empati
Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar. Vi strävar efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.

hur har vi gjort-strategier
VÅR STRATEGI ÄR ATT VÄVA IN VÄRDEGRUNSARBETET I TEMAARBETET OCH PÅ VÅRA DAGLIGA STORMÖTEN SOM GENOMSYRAR VÅR VERKSAMHET.

VI HAR UNDER HT-08 SAMT VT-09 ARBETAT MED TEMA FOLKTRO.
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

PERSONALEN BRAINSTORMAR VILKA VIKTIGA ORD VILL VI BELYSA GENOM TEMAT .VI ARBETADE DAGLIGEN PÅ VÅRA SAMLINGAR MED TEMAT. VARJE ORD BELÖS VI GENOM BERÄTTELSER, TEATER. KREATIVT SKAPANDE SÅNG MUSIK RIM RAMSOR.FANNS DET INTE TEX SÅNGER KRING ETT VISST ÄMNE SÅ SKREV VI EGNA. VI SKAPADE GENOM DETTA ARBETSSÄTT GEMENSAMMA MINNEN OCH UPPLEVELSER SOM I SIN TUR LEDER TILL ATT BARNEN KÄNDE SIG INVOLVERADE I ETT SAMMANHANG.

a=annorlunda
b=behövd
c=civilkurage
d=duga demokrati
osv hela alfabetet
utifrån sagans värld finner vi nu berättelser, väsen som vi vill belysa i just det temat vi häller på med.
VI HAR GENOM ÅREN ARBETAT MED MÅNGA TEMAN PÅ DETTA SÄTT OCH VI SER ATT VI VERKLIGEN NÅR FRAM TILL BARNEN.
under temat folktro tex berättade vi sagan av Selma Lagerlöw om bortbytingen.
en berättelse om modet att skydda den som är utsatt, trots svåra odds. Godhet lönar sig!DEN HANDLAR OM HUMANITET OCH KÅRLEK.

Vid sidan av temaarbetet har vi pedagoger också ALLTID STÄNDIGT

Visat att vi är barnens förebilder och visat hänsyn, ansvarstagande och verkat för ett demokratiskt synsätt-dvs
Vi har visat varann respekt.
vi har Hjälpt barnen att förstå andra människors situation.
Vi har förmedlat människors olika behov,vilket inneburit att den totala rättvisa som barn villl ska råda ej finns i vår verksamhet Tex är demokrati att alla tilldelas fem russin`?

vi har genom bemötande och handling visat att alla barn har lika värde.pojkar-flickors lika utrymme

pedagogerna har påvisat förhållningssättet som råder i förskolan.
vi har visat på En tillåtande atmosfär där alla nejen är borttagna. En öppen barnmiljö med stort utrymme för,möjligeter drömmaroch ideer att få frodas.

Vi har lärt barnen vara goda medmänniskor.
Vi har under året pratat mycket i arbetslagen om likabehandlingsplanen som finns uppsatt på alla avdelningarna

vi ARBETADE OCKSÅ MED TILDA MED IS OCH SOL SAMT-- SNICK OCH SNACK

Utvärderingsmetod
Observerat barnen både enskilt och i grupp
Portfolio.
Utvärdera efter hand med diskussioner och reflektioner på våra
arbetslagsplaneringar.
Samtal med föräldrar, både dagliga och utvecklingssamtal.
Barnitervjuer

UTVECKLING OCH
LÄRANDE

VI PEDAGOGER STÅR ÄVEN DETTA ÅRET FAST VID ATT LEKEN ÄR DET VIKTIGASTE VERKTYGET I
FÖR BARNEN VAD GÄLLER UTVECKLING OCH LÄRANDE.

Vi har under temat ,fria leken .samlingar stimulerat barnen att vara nyfikna och känna lust att lära på ett roligt och meningsfullt sätt.

Vi har sett till att lekmatrial funnits framme för både ute och inomhuslek.Vi har sett till att det funnits ett rikt sortement med matrial varierat för både pojkar flickor

Vi har uppmuntrat barnen att prova på nya utmaningar..

Vi har försökt utifrån icdp att verkligen hitta de gyllene ögonblicken

vi har sett barnens läroprocesser och dokumenterat i barnens pärmar eller på väggarna.

Låtit barnen skapa i olika material.
Låtit barnen få utveckla sin motorik i både skogen, lekparken .förskolans gård

Vi har arbetat med barn och miljö på följande sätt:

Gett alla barn möjligheter till rika naturupplevelser

Utelek varje varje dag oavsett väder

Skogsutfykter varje vecka skogsgruppen.
Givit barnen tillgång till luppar håvar burkar naturlitteratur sånger ramsor osv Källsorterat
Lämnat papper till returpapper alla barn vet var man lämnar papper

Återanvänt div spillmatrial i arbetet med barnen vi leker sönder våra kartonger

Odlat i våra trädgårdsland . främst kryddor, bärbuskar i massor

Lagat saker och försökt att hitta nya lösningar i stället för att kasta

Sparat på el och vatten. De vuxna har varit förebilder

Vattentunnor ute för barnens lek med vatten

Miljöfrågor tas upp i alla våra terminsteman oavsett vad dessa teman handlar om Miljöfrågorna har vävts in som en naturlig del i vår hela verksamhet.

Handlat ekologiskt odlade grönsaker och frukter ekomjölk

Vi har haft arbetshelg för personal och föräldrar och barn då vi lagat fixat städat ute på vår gård

Användt oblekt enkelt hushålls och toapapper

Handlat miljömärkta varor såväl tvättmedel –disk samt matrial i verksamheten

Låtit barnen få använda sin fantasi och kreativitet i teater sång dans

Utvärderingsmetod
Observera barnen både enskilt och i grupp och dokumenterat
Portfolio.
Lyssna på och ta tillvara barnens reflektioner.
Utvärdera efter hand med diskussioner och reflektioner på våra arbetsträffar
Samtal med föräldrar, både dagliga och utvecklingssamtal.

Barnens delaktighet och inflytande

Vi vill:
Att barnen ska känna delaktighet och få ta ansvar få vara med i demokratiprocessen vid olika beslut.

Hur har vi jobbat
Under vårt stormöte har det funnits många möjligheter att vara delaktig med ett stort inflytande
tex tidiga barn planerar mötet med en vuxen hittar på sånger ramsor
större barn har haft möjlighet att vara mötesledare.
större barn sitter ofta med någon liten i knät
barnen har haft stor möjlighet att påverka åt vilket håll olika sånger som vi dramatiserar ska ta vägen. barnen är medspelare och personalen har varit lyhörda .

personalen har bekräftat och berömt barnen.vi säger tex inte vad duktigt... vi försöker att säga, tänk vad ba att du gjorde så ........

Våra större barn har fått vara med för att söva mindre barn på sovvilan.
vi som pedagoger har haft en fantastisk förmåga att lyssna till barnens åsikter och tankar.vilket resulterat i många kreativa alster lekar osv

Eftersom våra barn är vana till stormötet varje dag så har det också resulterat i att barnen har blivit bra på respektera och lyssna till varandra.
Barnen har utifrån vårt arbetssätt blivit bra på samarbete.
alla våra barn vet tex att ramlar någon eller någon gör illa sig så hjälper man till så gott det går. många gånger när något barn ber en personal om hjälp tex knäppa .. hinner ofta ett barn före och sägerjag kan...
Barnen tar själva fram vad dom vill leka med
barnen dukar hämtar matvagnen i köket En stor tar ansvar för ett mindre barn
barnen har haft möjlighet till att fatta egna beslut tex behöver jag jacka? känn efter.......
barnen respekteras vi frågar ofta.. vill du? hur känner du?
vi är bra på att låta barn ha sin integretet.
allt som man bara kan - vill -vill prova får man prova göra.--- skala hälla dela ta mat själv äta med bestick , duka av sin tallrik.Klä på och av sig själv. Hänga upp sina kläder och ställa sina skor på skohyllan.
.Resultatet med detta arbetet har blivit att vi har sett under åren att vi får väldigt självständiga barn med hög själkänsla. vi har modiga starka barn som fått lära sig ansvarstagande . Vi har barn som känner sig behövda i ett socialt sammanhang som individer i en grupp.
Vi har även jobbat med barnintervjuer med våra 4.5 äringar

Utvärderingsmetod
Observera barnen både enskilt och i grupp och dokumentera
Hitta gyllene ögonblick
Portfolio.
Lyssna på barnen och ge feedback.
Utvärdera
Samtal med föräldrar, både dagliga och utvecklingssamtal.

Förskola hem

Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.” Lpfö-98:

arbetslaget har under året haft 2 föräldrarmöten
vt-09 med Gunilla niss som berättade hur vi arbetat tillsammans med icdp.

Alla som arbetade i förskolan har visat på ett proffisionellt sätt att möta våra föräldrar i vardagen. dvs med respekt öppenhet lyhördhet.
personalen har gjort ett ansvarstagande arbete vid inskolning av nya barn sett till att föräldrarna fått en god introduktion i förskolans värld.
Personalen har samtalat med föräldrarna om barnens trivsel utveckling både på utvecklingssamtal samt fortlöpande samtal vid lämning hämtning.
Vi har gett föräldrarna möjligheter att ta del av våra mål samt komma med ideer förslag på ev tankar förbättringar ris och ros.
vartannat år föräldrarenkät
Vi har haft utvecklingssamtal varje termin.
Vi har haft gemensam bussutflykt hela förskolan med föräldrar.
Luciafirande
2 avslutningsfester en ht och en vt med utställning och middag för alla.
Vi har haft ett positivt bemötade vid hämtning och lämning
månadsblad en ggr per månad kan också läsas på hemsidan
Matsedel finns på hemsidan
dagbok har skrivits varje dag på alla avdelningarna
vi har haft lättillgänglig doc pärmar på barnen.
Vi startade upp en föräldrargrupp igen den har varit lite vilande.
Vi hade en fixardag på gården
Kalendarium delades ut för varje termin fanns också på hemsidan

Utvärderingsmetod
Dokumentera
Föräldrarenkäter
Utvärdera
Samtal med föräldrar, både dagliga och utvecklingssamtal.

Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.

Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd.” Lpfö-98:

eftersom vi bedriver både sexårsverksamhet och fritidshem blir ju samarbetet inte så komplicerat.
När det gäller inskolning till fritidshemmet så besöker sexåringarna fritidshemmet flera gånger under vt.
Vår dokumentation i sexårsverksamhet förs vidare till skolan
Innan barnen börjar vårt frtidshem har vi överlämnandesamtal. Även till skolan om så önskas.
Skolan får vi besöka vt ett par gånger

Utvärderingsmetod
Lyssna på och ta tillvara barnens reflektioner.
Uppföljningssamtal.
Vid behov av stödinsatser tas kontakt med skolan.

SPRÅK OCH MATTEMATIK
Vi har arbetat mycket för att stimulera barnens språk och språkutveckling. mattematiska begrepp har tillförts i vardagen utifrån olika aktiviteter.tex dukning bygglek konstruktion mosaik på ljusbord . hur många fötter finns i ringen? hur många tår? ja men fingrar då?

Språkligt
Vi har stormötet varje dag där vi sjungit rimmat klappat spelat teater spelat instrument.Samlingarna med olika språkpåsar flanosagor berättarbider har också varit flitigt använt.
personalen har ofta pratat kring språkbruk bla på ett föräldrarmöte
.Vi har läst böcker varje dag på alla avdelningarna

Vi har arbetat med många uppsatta skrivna ord namn osv
När vi arbetade med vårt tema tex så stod alltid orden vi arbetade runt uppskrivna. Vi har uppmuntrat barnen till språkinlärning och väckt deras intresse för bokstäver, Vi ser många skrivand barn i förskolan som leker skola härmar osv
Ett exempel på ett stormöte med fokus på språket
Idag bygger det på Bä BÄ VITA LAMM

Startvisa sjung barnes namn på bä bä melodin

Frode har idag lite ull i lådan oj vad kan det här vara. En lapp där det står BÄ BÄ VITA LAMM PÅ sätts upp på väggen Frode nynnar melodin.

Frode börjar Ljuda. BBBB:::::

Nu vet alla barn vilken melodi det handlar om.

Kan vi klappa visan utan att sjunga undrar Frode ?
kan vi sjunga visan utan att klappa?

Ledaren berätta med bilder på väggen

Det var en gång ett litet lamm som mötte en pojke som var så frågvis så.

Har du någon ull?

Jadå de har jag jag har en hel säck full med ull.

Helgdagsrock åt far blir det.
Det räcker till söndagskjol åt mor

Och så två par strumpor åt lillebror.

Vad heter din mamma undrar pojken?

Hon heter Tacka sa lammet.

Vad heter din pappa undrar pojken?

Han heter Bagge sa lammet

Och vad heter du och din lillebror undrar pojken.

Vi heter lamm sa det lilla lammet,

Vill du höra en sång om min familj?

Ja det ville pojken gärna.

Mamma tacka
Melodi: Gubben Noak

Mamma tacka, mamma tacka
lilla bebis lamm
Stora pappa bagge
stora pappa bagge
Mamma tacka, mamma tacka
lilla bebis lamm.

Vet du hur man sjunger på norska undrar Frode som är norsk

Ja det vill pojken höra.

Bæ, bæ, lille lam

Bæ, bæ, lille lam,
Har du noe ull.
Ja, ja, vesle barn,
jeg har kroppen full. Søndagsklær til far
og søndagsklær til mor,
og to par sokker til bitte lille bror.

Men nu kan pojken något. Vet du hur vi sjunger på mitt dagis` om dig lilla lamm?

BÄ bä vita lamm tror lammet.

Så Här:

Bä, bä vita lamm
gick på restaurang.
Vet du vad han gjorde?
Bajsa under bordet.
la la la la...........

Eller den här säger pojken

Bä bä svarta lamm
Melodi: Bä, bä vita lamm

Bä, bä svarta lamm
har du någon svans?
Ja, ja kära barn
den sitter bak nånstans
Ögon har jag två
å öron lika så,
å bu, bu, bu, bu (spela på läppen)
en mun att spela på.

Eller så sjunger vi så här:

Bä bä fullerull
Melodi: Bä, bä vita lamm

Bä, bä vita lamm, har du någon ullerullerull? (Rulla med armarna)
Ja, ja kära barn, jag har säcken fullerullerull! (Rulla med armarna)
Helgdagsrock åt far, yeah! (sträck ut ena armen)
Och söndagskjol åt mor, yeah! (sträck ut ena armen)
Och två par strumpor åt lille, lille bror, yeah! YEAH! (ut med ena armen två ggr).

Avslut med att ett barn går in i mitten och är pojken som frågar.

Han –hon går fram till något barn i ringen och frågar: Bä Bä vita lamm har du någon ull?

Det andra barnet svarar Ja ja kära barn jag har säcken full.

Följ med mig ut så leker vi kull.

Bägge barnen går ut

Utverderingsmetoder
Har barnen roligt tiitta fråga
i övrigt se utveckling och lärande

BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

Barn i behov av särskilt stöd uppmärksammar vi så tidigt som möjligt. Det kan ara stödinsatser av olika slag, specialpedagoger talpedagoger eller att förskolan behöver en resurs till barnet
Vi har under detta året ej haft barn i behov av särskilt stöd i den bemärkelsen.
Alla barn har behov av särskilt stöd i sin utvecling

BARN MED ANNAT MODERSMÅL ÄN SVENSKA

Vi har haft 2 barn med annat modersmål än svenska. modersmålsstöd 1 gr per vecka ensild träning

En bra förskola

Det här kännetecknar en bra förskola:
Barnen är glada och har roligt
Barnen får vara med och bestämma vad de ska göra.
Det råder ett högt i tak klimat
Personalen är lekfull i sinnet.
Barnen utmanas i olika aktiviteter att bli ännu modigare och starka.
Barnen synliggörs ständigt alltid
Inga nej,måsten.......
Det råder ingen total rättvisa.........behov står i centrum

Medarbetarnas utveckling

All personal har haft medarbetarsamtal

All personal har haft planeringsdagar studiedagar samt deltagit i förskolekonferans

dokumentations tid 1 dag per månad veckan.

Företaget betalar 1000 kronor per år och anställd för friskvård.

All personal i hela företaget blev bjudna på julbord.
all personal blev bjudna på middag inför sommaren.

ANGELICAS KÖK

Vi har lagat all maten från grunden inget färdiglagat utom pannkakor köttbullar.
Vi har beställt endast ekologiska varor så långt det funnits att tillgå...

Vi har serverat frukost lunch mellanmål ,frukt på fm, frukt efter lunchen
och frukt för de barn som blir sent hämtade.
angelica som arbetar i vårt kök har utbildning i egenkontroll.

Alla beställningar har gjorts av Angelika utifrån vår matsedel som ligger på ett år..
Vi har haft köksinspektion av miljöförvaltningen under hösten 2008.Vi blev godkända

Slutord.

En bra förskola

Det här tycker vi på förskolan tussmötevägen kännetecknar en bra förskola:
Barnen är glada och har roligt
Barnen får vara med och bestämma vad de ska göra.
Det råder ett högt i tak klimat
Personalen är lekfull i sinnet.
Barnen utmanas i olika aktiviteter att bli ännu modigare och starka.
Barnen synliggörs ständigt alltid
Inga nej,måsten.......
Det råder ingen total rättvisa.........behov står i centrum

Resultat och bedömmning

Vi har under våra arbetslagsträffar kommit fram till

Normer och värden , vi har kommit långt i vårt arbete men att
arbeta med värdegrundsfrågor är beständigt allså fortlöpande som en röd tråd i allt vi gör
Det handlar inte att nå målet utan att hålla frågrorna id liv. Detta ska vi göra.

Utveckling och lärande
Eftersom förskolan har strävandemål och ej resultatinriktade mål är vi nöjda med att vi tex inte jobbar med indviduella utvecklingsplaner.
Vi anser att arbetet kring utveckling och lärande är väl uppfyllt.

Barns inflytande Vi anser att arbetet vi gjort kring barns inflytande är väl uppfyllt.
Detta arbetet fortlöper och vi skall vara öppna för barnens ideer förslag.
* Förskola och hem
* Samverkan förskola-hem