Temat för de kommande terminerna blir "De fyra elementen"

Nu har vi börjat lite smått.

Vi kommer att presentera arbetet från avdelningen Lyan. Detta är enklast då det är Agneta som uppdaterar sidorna. Alla avdelningar gör ungefär lika vad gäller uppläggning och genomförande av arbetet. För föräldrar är det viktigt att ni följer med i dagboksanteckningar samt utställningar i korridoren av arbetets gång.

Vatten? Vad tänker du först på när du hör ordet vatten? Törstig! säger Klara . Ok säger jag , något mer om ordet vatten. Nu sa du vatten igen säger Klara , nu blir jag ännu mer törstig. Alla skrattar . Vi fortsätter och det bubblar upp ,bad, hav ,sjö toalett. avlopp, bäck. regn, vattenkran, vattenfall, översvämmning, vattenglas, dricka, damm, fors mm.

Sjöar

Vi tog turen till Långsjön som  är en av stockholms  främsta fortplantningsplats för grodor.
 Ingen av barnen visste att det inte gick att bada på grund av alger. Alla var i denna sommarhetta beredda till bad. Väl framme ser vi att det råder badförbud. Va!!!  Inget bad? Varför? Några av barnen visste lite om alger och förklarade för dom andra att man faktiskt kan bli sjuk om man badar i "skitvatten". Det är det gröna som är alger, vi måste undersöka det, säger någon av barnen."Det är nog några som har dött i det här vattnet. Fiskarna har nog dött, för dom öppnar ju på munnen under vattnet.Det är därför det bubblar.Alger kommer nog från luften tror jag säger någon. Vi fyller en flaska med vatten som är helt grönt och tar med oss till förskolan. På samlingen har vi fått besök av ett "nytt" barn i gruppen. Det är en docka som är så frågvis. "Vad har ni där? Vadå alger? Du måste vi ta reda på lite fakta om alger så vi får förklara för "Fröken frågvis" Helt plötsligt hör vi ett bubblande ljud från vår temahylla. En docka till uppenbarar sig. Hej, vem är du? Jag är "vattenflickan" svarar dockan. Ja, och jag kan allt om vatten. Är det något ni söker svar på men inte hittar svaret så finns jag till hands svarar hon. Vad bra , då har vi experthjälp i vårt sökande. Vi tänkte titta lite närmare på varför algerna tar överhanden i vattnet , och så tänkte vi se om vi kan rena detta vattnet. Lycka till svarar "vattenflickan". Vi söker oss nu fram på internet och hittar svaret: Övergödning:När alger i sjöar och hav växer för mycket. Algerna  får helt enkelt för mycket näring. Det kommer sig av olika utsläpp i naturen . Dessa utsläpp kan tex vara gödsel. Marken suger upp vad den behöver och resten rinner ut i våra sjöar och hav.Mums , mums tänker algerna och suger åt sig näring. Men nu är det så att när algerna dör så använder dom väldigt mycket syre när dom förmultnar  , och det måste de andra djuren och växterna också ha för att överleva. Då blir det för lite syre för allt levande i vattnet.Ibland blir det så att algerna som växt till sig jättestora tar död på både växter och djur. Jag kan ett expriment säger vattenflickan .Vad bra, kan vi få se. Vattenflickan talar om att vi skall ta algerna från sjön och så ska vi fördela dom i tre burkar. I botten skall vi ha sand. vattna nu burk 1 med vanligt kranvatten, burk 2 vatten med lite växtnäring , och burk 3 med mycket växtnäring. Ställ alla burkarna ljust. Vattna burkarna av och till med rätt gödning. Vänta 2-3 veckor så får ni se vad som händer. Vi har nu iorningställt dessa tre burkar och väntar på vad som skall ske.Vi försökte också att rena vattnet med hjälp av grus och sand. Lite renare blev det men inte helt rent.

Vi besökte också med de större barnen Hökarängsbadet Dreviken.Där gick det att bada. Vattenflaskan fylldes och vi jämförde innehållet från de olika vattnen. Ett besök till Söderbysjön blev det också. För kallt för bad men mata fåglar kunde vi göra i alla fall och också titta på de enorma näckrosblad som täcker stora delar av sjön.

Här får du länkar till fler av  Stockolms sjöar:Trekanten  Sicklasjön  Ältasjön  Flaten  Magelungen  Laduviken  Lillsjön  Kyrksjön   Judarn  Råcksta Träsk  På dessa sidor kan du läsa fakta om sjöarna.

I arbetsgrupperna  målade vi i vattenfärger vad vi sett vid Långsjön.

"Fröken frågvis" hade en liten undran idag. Jag har hört ett uttryck som säger: Många bäckar små blir till en å. "Vad menas med det? Jo det tror jag att jag vet säger Sofia. det är så här , att det är många små bäckar som rinner och rinner så rinner dom ihop och blir större och då blir det åar. Det är konstigt med forsande bäckar för det ser ut som vattnet rinner tillbaka uppåt fast det rinner nedåt , säger hon. Vi exprementerade hur vattnet rinner. Vatten på plan pappersyta, vi lutar papperet, då rinner det. Vi tillför luft genom sugrör på det plant liggande vattnet.Det kommer i rörelse. på internet hittade vi en berättelse om vattnets vandring som vi läste.Vi sjöng också sången "Långt bort i skogen där träden växa höga dansar bäcken genom dalen till vår muntra sång"I arbetsgrupperna vek vi pappersskålar som vi droppade färgat vatten i Vi kunde följa vattnets vandring i de olika fårorna i pappersskålen. Sedan vecklade vi ut skålarna och i alla vecken hade färgen lagt sig. Vi monterade på svart kartong, och fina konstverk blev det också.

Idag kom vi in på vattnets kretslopp .En liten fin berättelse hittade vi .

Vattnets vandring

Det var en gång en liten vattendroppe, som levde långt, långt ner under marken. Men där var så mörkt och vattendroppen kände sig så ensam, att den gick längtande iväg på vandring i mörkret. Då mötte den plötsligt en kamrat längre bort och där ytterligare en och sedan en tredje. De blev så småningom fler och fler. Alla följde de den ensamma vattendroppen. Nu när de var så många hade de vuxit sig starka och de sa: ”Vi gräver ett hål upp till markytan och ser hur solen ser ut.”  De grävde tillsammans ett hål och kikade upp till himlen och såg hur solen lyste. Där var så underbart vackert! Vattendropparna kunde inte länge vara tysta och lugna. De började fnittra och spritta av glädje. Då kom ännu fler vattendroppar för att se vad som pågick och därefter ytterligare många fler. De hade hört det högljudda fnittrandet och glädjen och ville också se hur solen som sken på himlen, såg ut.

            ”Titta, ropade några glada barn som kommit för att leka. Titta en sådan vacker klar bäck! De fyllde sina händer med vattnet för att smaka. Men vattnet tog inte slut, mer och mer sipprade upp till ytan ur hålet i marken. Då fylldes bäcken till bristningsgränsen och de första vattendropparna flyttade sig allt längre bort med flera, som skyndade efter. Så ringlade sig vattendropparna över hela gräsmattan, förbi de blå, gula, röda och vita blommorna. ”Så underbart vackert, där rinner en liten bäck”, ropade blommorna glatt till varandra. ”Stanna hos oss fina bäck och lek med oss”, bad blommorna. ”Hinner inte, hinner inte”, svarade bäcken med hög röst. ”Jag har så bråttom!”.

            Och när så bäcken ringlat sig ner en bit på vägen, mötte den en annan bäck som sa: ”God morgon,  lillebror! Tag mig med” – ”Ja, kom med bara”, svarade bäcken. Så ringlade de tillsammans glada bortåt vägen, där bäcken växte och växte, blev bredare och bredare och djupare och djupare. Människorna som promenerade där pekade på det sprudlande vattnet och sa: ”Titta, den lilla bäcken har redan blivit en å!”

            Då när bäcken fortfarande var en liten bäck hoppade barnen över den. Nu när den vuxit till en å, byggde människorna en bro över den. Om det fanns en kvarn vid ån, virvlade vattnet tjutande runt i kvarnhjulet. Och den som skulle frakta något kunde last en stor båt. Då bar strömmen båten på sina starka axlar långt, långt bort till den stora staden, där det fanns höga hus och skorstenar. Eller ännu längre bort, över de stora haven. Där i havet möttes alla strömmar och de stannade där, tills vattendropparna förvandlades till vattenånga och skapade vackra moln på himlen. Om marken var mycket torr och växterna mycket törstiga, samlades vattendropparna samman och lät sig falla tillbaka ner på marken. På det viset ger vattendropparna  blommorna och andra växter att dricka och ger dem liv. Åter kryper de sedan ner i marken, varifrån de första vattendropparna hittade sin väg upp till ytan. Och om ingen hindrar vattendropparna att vandra, kommer de alltid att finnas kvar.

  Författare okänd.Fritt översatt av Pirjo Thorson

Vad är det för skillnad på en sjö och damm undrar något barn. Ja men det vet väl alla säger ett annat barn sjöar kan man bada i , men damm är sånt man dammsuger upp. Ja där fick vi något att bita i.

Nej , nu vet jag min mormor har en damm i sin trädgård. Det är morfar som byggt den. Det sprutar vatten ur en fontän också säger ett barn. Ja man bygger dammar och sjöar bygger man inte. Ja alldeles rätt svarar "vattenflickan" Man anlägger dammar. Ibland för att det skall vara vackert i trädgården och ibland för  vattenrening säger vattenflickan .

Men nu undrar Agneta vad det är för skillnad på hav och sjö.

Sofia svarar: Jo det är så att sjö det är mindre och hav är mycket större. Så tror jag att det är olika färg på vattnet också. Har du badat i havet någon gång undrar Agneta? Ja det är väl klart, säger Sofia. Har du fått vatten i munnen någon gång då du badat i havet? Jada, säger Sofia det smakade salt usch. Det var salt ja, säger Agneta . När du badade i Hökarängsbadet smakade vattnet lika som havsvattnet . Nej, det smakade bara vatten.Vi visar nu genom olika expriment på salt och "sött" vatten. Vad flyter? Vad sjunker. Vi samtalar om saltaste havet på jorden "döda havet" Fia berättar att hon har badat i Döda havet och att hon flöt som en kork.

I arbetsgrupperna målade vi  med täckfärger på A3 vattenbilder hav sjö som skulle bli till bakgrund när vi sedan samtalar om fiskar i hav och sjö, samt vad ser du på vattenytan Vad finns under ytan? 

Amandas vattenkikare.

Ytan? Vad är föresten vattenytan för något? Det är det som är ovanpå liksom, säger ett barn. Ja , det är högst upp, man måste ha huvudet ovanför ytan när man simmar annars får man inte luft säger ett annat barn. Alldeles rätt konstaterar vattenflickan. Vi gjorde nu expriment med häftstift i glas .Under ytan bor sjödjungrun säger Sofia, och fiskar och sjögräs. Bläckfiskar hajar abborrar och valar och snäckor. Vad ni kan säger "vattenflickan". Men finns det något som kan gå på ytan , undrar "vattenflickan" Ja Jesus kunde svarar ett barn. Så blir det med ens väldigt roligt eftersom vi kom ihåg historien om när Heather skulle prova på simskolan om det gick att gå på vattnet. Hon plaskade i och sjönk under så klart. "Vatten flickan undrar om någon har hört talas om Skräddare, eller vattenlöpare? Jo, det visste ett av barnen vad det var. Det är ett litet djur som springer på vattnet. Nu berättar "vattenflickan lite mer om skräddaren.
Skräddaren  brukar ha en kropp som är omkring 1 cm lång. Vingarna är mycket smala Skräddaren har sex ben. De två  bakbenen är mycket långa. Skräddaren fångar smådjur på vattenytan och suger ur  innehållet ur bytet. De finns i sjöar vattedrag  hela Sverige.

Vi läser nu sagan om Droppe av :Amy Rader Olsson

Tänk att vi dricker samma vatten som dinosarierna en gång gjorde, säger vattenflickan vid vårt nästa möte.Nu kommer vi in på vattnets kretslopp. Vi skriver tillsammans en liten sång . Melodi :Hjulen på bussen. Vattnet på jorden det går runt runt runt.....................osv. Vet ni hur  länge sedan var det dinosarierna levde på jorden undrar vattenflickan. Ja miljoner miljarder hundra år sedan säger Hugo. Ska vi titta i boken säger Agneta och vi tar fram vår dinosariebok. Här står det 200 miljoner år sedan. Oj det är länge konstaterar Hugo.Hur många dagar är det på ett år? Ett år är så lång tid som du får vänta mellan varje gång du fyller år. Ja, det är lääänge det säger ett av barnen. Vattenflickan talar nu om för barnen hur många dagar det är på ett år och tänk då miljoner år. De som kan räkna långt börjar nu med ett projekt.  SE BILD.

I arbetsgrupperna tillverkades bla Dinosarier. Vi påvisade också vattnets kretslopp:

Nu kommer vår lilla fröken frågvis och undrar hur vattnet kommer in och ut i kranar och avlopp.Ja du? Det får vi väl försöka ta reda på då. Är det någon av barnen som vet hur det går till? Ja, säger Hugo, man hämtar tex i hinkar från nån sjö, så häller man det i ett högt torn, så rinner det i rör in i kranen. Ja det är ett bra svar Hugo säger vattenflickan. Ska vi försöka hitta en beskrivning i bild ute på nätet. Ja , Agneta letar och hittar en bra beskrivning på bamses sida. Förstår du nu lilla fröken frågvis. Ja nu har hon förstått.Vi gör ett eget reningsverk.Sandteknik.

 Hur mycket vatten måste vi människor dricka varje dag tror ni? undrar "vattenflickan" Ja ett glas vatten i alla fall säger Sofia. Ska vi ta reda på det . Agneta lovar att hon ska leta reda på fakta. Hon hittar bra information hos professor vatten.  Professor vatten säger att varje svensk använder ca 200 liter vatten  varje dygn. Av detta vatten  måste en människa dricka ca 1-2 liter /dag .Tror ni undrar Agneta att alla människor på jorden har tillgång till lika mycket vatten. Nej, nu vet barnen väldigt mycket för det har dom sett på tv. Många dör av svält och törst i kriget säger något barn I en del länder regnar det aldrig säger ett annat barn. I öknen dör dom för där skiner solen hela tiden.

Har alla som vi i Sverige vattenkranar att vrida på ? Nej säger Hugo en del har en sån där gammal pump bara. Eller en sån där grej med en hink som man vevar , ja en sån som dom kastade ner vargen i. Ja vet brunn heter det. Så pågick samtalet. Vi beslöt oss för att läsa lite hur vårt fadderbarn har det vad gäller vatten. Vi ser att vi faktiskt har hjälpt vårt fadderbarns by med en pump. Vi läser också en berättelse för de större barnen sagan om noshörningarna som Agneta hittade på nätet.

Vi gjorde nu ett litet expriment : Vi hällde vatten i ett glas och hade sedan en stor burk som rymde 2 liter. Hur många glas vatten går det i burken tror ni? Vi hjälptes åt att fylla på . 8 glas

Vi tog nu 2 glas som vi fyllde med lika mycket vatten.Alla barn var med på att det var exakt lika mycket vatten i de bägge glasen. En vid burk som var tom . Nu hällde vi vattnet från de ena glaset i burken. I vilken är det mest vatten nu? En del tyckte i glaset en del trodde burken. Vi hällde tillbaka i glaset. Ja nu är det lika mycket igen. Tillbaka till burken. Nu löser  Ellen det, det är lika mycket . Det är ju samma vatten ju.Ja ska jag säga säger Sofia och måttar med händerna. Det är så här att det ser ut som om det är mer fär det är högre liksom. När vi sedan äter mat så har Sofia ett alldeles eget glas som är grönt på hög fot. Nu Agneta tror alla att jag har mer mjölk än dom fast jag har mindre.

I arbetsgrupperna stilleben . Vi tillverkade också egna lermuggar.

Idag kom vi in på båtar .Det var så att några i personalen hade pratat om att åka till Åland. Amanda berättade att hon varit på ett stort fartyg med sin mamma och pappa .Alla barnen hade olika upplevelser av båt och båtresor.  Så frågade vattenflickan hur det kommer sig att en båt kan flyta på vattnet .Återigen tar vi oss ut på nätet .En lättförstålig information hittade vi på denna sida Vi lekte ett skepp kommer lastat och sedan gjorde vi expriment med en tändsticka som åker väg på vattnet. Vi gjorde också så att i en stor glasburk la vi i olika saker för att se vad som flyter. Gem spik tyg penna kork och skorpa. Vi gjorde också exprimentet med ägg i sött vatten och sedan tillsatte vi salt. I det salta vattnet flöt ägget.

Vi läser Nasse är helt och hållet omgiven av vatten
Av A.A. MILNE
Ur boken "Nalle Puh"

I arbetsgrupperna Vad jag ser från ett båtfönster

Idag var vi dykare hela gänget. Vi lekte att vi dök ner på havsbotten och vi såg allt från vrak till hajar och rockor. Det hände till och med att något barn blev biten av en haj. Vi sjöng sången : Jag är en dykare jag dyker ner........

Idag blåste det väldigt mycket ute så vi kom in på storm orkan och vad som händer när det blåser ute på havet. Vi gjorde egen storm i en skål.

I arbetsgrupperna bla färgblåsning.

Så klart att vi blåste såpbubblor också.
1 dl Yes diskmedel
5 dl vatten
1 dl glycerin

Idag kom en fråga från vattenflickan om någon visste hur mycket vatten som finns på jorden. Jättemycket , så mycket som kanske tusen miljoner hinkar, föreslog Hugo. Ja nu får vi ta reda på det. Vi tar fram jordgloben och tittar på allt som är blått. Det är vatten det vet alla. Professor vatten han vet att det är så mycket som 71% . Hur påvisar vi nu  dessa procent.Vi ritar upp en stor cirkel på ett papper och delar in den i 10 "tårtbitar" varefter vi målar så många tårtbitar som går åt till 71% i blå färg. Det resterande får bli grönt. Titta så mycket blått det blev.

Idag var dom här och bytte vatten i vårt stora akvarium. Hur fungerar en hävert egentligen? Vi testade.

Idag jobbade vi med vattenfärg. Blanda mycket vatten lite färg, och tvärt om. Vi målade till musik på ett stort papper. Efter en stund så bytte vi plats med varandra så vi målade på varandras färger. Länge höll vi på och barnen verkligen kände av musiken. alla barn fick klippa ur en bit som dom själva valde ut och så gjorde vi "vattenanden" med kastanjeblad som hår.

Kims lek blev det idag. Vattenglas , vattenkikare, sugrör mm. Vad var borta?

En lek som de stora barnen gjorde för de små . Dom ritade och lekte sedan fiskdamm(Se bilden ovan)

ELD

 Hur människan fick elden
När elden rövades bort
Saga från Amazonasomådet i Brasilien. Vi började med att läsa och illustrera denna berättelse för barnen.

Hur människan fick elden
Hur Prometeus stal elden från gudarna
Grekisk myt. Även denna berättelse  illustrerades. sexårsgruppen spelade upp historien som teater för de andra barnen.

Så påbörjade vi elden i temat. Vad brinner? Stål, folie, gummiband, papper? Vi provade och vår elddocka övervakade så allt gick rätt till. Usch vad det luktar illa av bränt gummiband.Oj vad snabbt tyg brinner. Vi samtalade om vikten av att vara försiktig med eld.

Idag satt vi och funderade ut olika ord som har anknytning till eld. Vi lekte en komma ihåg lek, som går ut på att det första barnet i ringen säger ett ord, så ska nästa barn försöka att först säga vad den förra sa sen sitt eget ord. Vi är många i gruppen så det blir jättesvårt för den sista som skall memorera allt. Det blev ord som brandbil sol vulkan brasa osv.

I grupperna jobbade vi bla med smältmålning. Våreldar.

Syreexpriment: Ett glas över ljuset? Vad händer? Ja ja det slocknar så klart för det måste finnas luft om ljuset ska brinna . Det fattade många barn. Sagan om flickan med svavelstickorna illustrerade vi i arbetsgrupperna Vad är en "Åkarbrasa" Det visade vi på och nu fick vi igång blodcirkulationen. Vi gjorde också vackra eldar av fjädrar. "Man kan väl inte ha blå fjädrar heller på en eld" Nu tittade vi hur elden ser ut och faktiskt så kan man se den blåa färgen i lågan.

Vi läste och dramatiserade en saga som är baserad på sången "När trollmor har lagt" Trollmor tände elden i spisen och slog knut på svansarna till de små trollbarnen.Dom somnade alla framför brasan som sakta falnade.

I arbetsgrupperna gjorde vi gipsljusstakar med vackra bokmärken på.

Idag hade vi cirkus med röda ljusslingor på golvet. Så klart fanns det eldslukare med. Hur kan dom sluka eld? Det tog vi reda på.

Vi läste boken brandkatten.

Denna dag lekte vi "Bro Bro Breja" Eld eller vatten? I arbetsgrupperna gjorde vi bla fina brända ramar till våra tidigare bilder.

Det skulle fungera enligt experter, men tyvärr. Vi skulle få apelsinskal att bixtra då man tände eld på det. Vi provade och provade Nu fick vi ta reda på varför. Vi har ju ej besprutade frukter. Det måste alltså till besprutningsmedel för att det ska fungera. Vi valde bort exprimentet.

Iarbetsgrupperna rullade vi honungsljus som spred en härlig doft över rummet.

Vulkanutbrott började pojkarna leka. Glödande lava och farliga lavadinosarier som ej brann upp av lavan. Vi försökte att ta reda på lite fakta om vulkaner och gjorde sedan ett vukanutbrott . Trolldeg bikarbonat karamellfärg .

Det största glödande klotet? Solen, solen utropade alla. Vi tittade lite närmare på bilder av solen och pratade om hur långt från jorden solen befinner sig. Vi arbetade med att göra solar av gula stora kastanjeblad. Det fick bli strålar.

Nu har advent kommit så naturligtvis så undrar vi lite om varför vi tänder ljus under advent. Vi beskrev och dramatiserade historien om Josef och Maria till alla barns förtjusning. Iarbetsgrupperna gjorde vi julgranar med kulor ljus glitter.

Tänk att brinna upp, vad läskigt. Historier om hur man förr brände häxor på bål. Vi dramatiserade tillsammans sagan om Hans och Greta som lyckades knuffa in den elaka häxan i spisen.I grupperna bla målning med kol. Vi gjorde häxor och eldar.

Nu kom alla större barnen till förskolan och var hur ivriga som helst Det hade brunnit upp ett stort varuhus i Landskrona och det var någon som hade tänt på huset. Vilda samtal uppstod och en del barn hade sett bilder på tv från branden och hur brandmännen jobbade för att släcka elden.Vi samtalade och lyssnade på barnen kring deras undringar. Vi läste sedan boken "Det brinner " som berättar om brandmännens vardag.

Illusrerade en del i bild från boken. Vi målade brandbilar och brandmän.

"Det brinner i stallet" Berättar i dramaform för barnen utifrån boken.

Idag eldade vi ute och grillade korv med de större barnen.

Nu är det snart dags för vår avslutning, med utställning och uppträdande av de största barnen. De stora har övat ett bra tag nu och nervositeten börjar visa sig lite.

Avslutningen blev sååååååå bra .Gruppen gestaltade både eld och vatten i danser och sånger Bravo!!!!!

VT 2003 Luft.

Brainstorm kring luft. En sol ritades upp och solstrålar . På varje stråle skrev vi de olika förslagen och enades sedan om att vi skulle använda solen som ett lyckohjul i temat  när vi ska gå vidare. En personal eller ett barn snurrar på hrunt med fingret och någon säger stopp. Där stannar vi och tar reda på fakta .

Kan man se luft? Känna på luften? Smaka på luften? Ja, jag tror att det är små pytte pyttesmå prickar som är blåa som vi inte ser men som vi ser som blått säger Sofia.Vi ska med olika expriment ta reda på lite mer.

Gjorde ett litet expriment: Hade bomull papper plastmugg. Släppte alla sakerna samtidigt mot golvet. Vilken sak landar först och varför? Många olika gissningar blev det idag. Muggen landade först och papperet sist.

Vi hanade på väderkvarnar i vårt lyckohjul idag. Hur ser en sådan ut och vad används den till. Vi tittade i böcker och läste om kvarnarnas historia. Vi gjorde i arbetsgrupperna kvarnar av mjölkkartonger. Vingarna tillverkades av glasspinnar.

Vi läste berättelsen om Bulleribasius som flög på en sked.

Vinden drar skeppet far bort till fjärran land. på flanotavla berättades denna sång som en saga. Huvudpersonen var en pojke på förskolans pappa som åkte ut med sitt skepp och det var hans mamma som var den lilla vännen. Berörd pojke var hela tiden med och påverkade berättelsen.

Vi illustrerade sedan berättelsen och på en del teckningar blev det storm och oväder.

Gjorde klart väderkvarnarna .

Hur kommer det sig att flygplan kan flyga? Var ligger tyngden? Vi tittade i en flygplansbok och samtalade om olika modeller. Vilka barn har flugit flygplan?

Utifrån en bok om pappersviknig gjorde vi nu många olika modeller, och studerade deras förmåga att flyga

.

Vi har också gjort jordklot svävande i rymden.

En berättelse på flanotavla. Bullerbjörk.

Idag lät vi luften fatta tag i sidenschalar och vi dansade till Chopin.

En trevlig luktbok tittade vi närmare på idag Dofter att andas in och ut. Det var mynta rosendoft lavendel och gran bla.

Tandfe flyger väl? Många lösa tänder just nu. Spöken flyger också. Vilka tror på spöken? Vi illustrerade Spöket laban på whiteborden.

Några andra spökböcker :Håkan Bråkan och den spökiga källaren
Av Sören Olsson samt Dagspöket går igen
Av Jujja Wieslander.

I arbetsgrupperna tillverkades tandfeer och spöken . Vi ritade klippte och klistrade.

Idag kom Luftprinsessan (En docka) Hon ville leka en "Luftlek" med oss. Först skulle ett barn säga något som hade med luft att göra, så skulle nästa barn säga det ord som den första sagt och så hitta på ett eget. Så fortsatte vi genom hela gruppen och den som var sist fick mycket att komma ihåg.

Nu har vi börjat att tala om fåglar och fåglarnas förmåga att kunna flyga. Vi människor har alltid haft en önskan att också kunna flyga. Vi läste avsnitt  ur boken om Gry av Hans Erik Hellberg : Gry flyger. I arbetsgrupperna tillverkades olika fåglar bla Trandans vid Hornborgarsjön. En grupp gjorde pärlfåglar. Papperssvalor och duvor blev det också.

En bil som kör med hjälp av en uppblåst ballong. Vi testade idag detta Vi hade på Tom Titts hittat en liten plastbil som man fäste en ballong i ena ändan  så släppte man bilen och bilen for iväg. Hur kan det komma sig?  Jo förstår du säger ett barn : det är så att när det är öppet i hålet där man blåst in luften så åker luften ut och in genom bilen och då åker den framåt. Ja så är det ju faktiskt. Alla provade att blåsa och köra bilen. Tillsammans i arbetsgrupperna gjordes olika luftballonger i olika matrial.

På tom titts hade vi också köpt olika rör att blåsa stora såpbubblor i. Vi provade och vi fick till väldigt stora bubblor. I arbetsgrupperna målade vi vått i vått såpbubblor som gick i varandra.

Visste ni att fladdermöss är det enda däggdjur som flyger. Vi läste boken om Stellaluna av Jannell Cannon. Fladdermöss är fridlysta djur. Fladdermöss lever på insekter och frukter. På vintern då går den i ide.I arbetsgrupperna försökte vi vika pappersfladdermöss. Vi avbildade också fladdermöss med vattenfärgsmålningar.

Vindsnurror har vi väl alla provat att blåsa på så dom snurrar runt. att det är luften som gör att den snurrar det visste alla de större barnen. Nu tillverkade vi olika typer av vindsnurror I glanspapper och i kartong bla.