TEMA ELSA BESKOWS SAGOR

Elsa Beskow (född Maartman) 1874 - 1953 

Vi började med att berätta lite om Elsa. En docka som föreställde Elsa introducerades. Så började vi att muntligt berätta "sagan om den lilla lilla gumman" utan bok och bilder.1897 gavs bilderboken Sagan om den lilla lilla gumman ut för första gången. Den var en av de allra första helsvenska bilderböckerna, och bygger på en folkliga ramsa. Ramsan skrevs ner och illustrerades av Elsa Beskow, som då var en okänd 23-årig konstnär

Vårt nästa möte med Elsa blev tillsammans med bok och bilder.

Vi arbetade vidare med boken genom att göra ett tittskåp. Vad fanns i sagan som vi skulle ha med.

Vi jobbade med bilder vid nästa möte. Vi blandade olika bilder katt  säng träd klocka gumma osv. Barnen fick ta ett kort som låg upp och nervänt. Fanns det med i sagan som du ser på bilden?

Vid nästa träff kring boken berättade vi åter sagan. Barnen fick nu illustrera vad dom ville utifrån berättelsen

Ett teaterframträdande var vårt  nästa steg. Barnen spelade i omgångar katt gumma och ko .

Agneta skrev till sist en sång utifrån sagan på melodin Imse Vimse Spindel .Håll till godo här kommer den.

Det var en liten gumma som bodde I ett hus.

Gumman hade katta ko och kanske mus.

En dag gick gumman att mjölka lilla kon

Lilla lilla katten satt på förstubron.

 

Gumman hon mjölka hela stävan full

Kossan hon hette faktiskt Rosagull.

Så tog gumman stävan till sitt hus

Katten satt och lura tänkte göra bus.

 

Gumman gick ut och katten den smög in

Upp på lilla pallen  lätt som ingenting

Upp på lilla stolen snabbt och mjukt och lätt

Upp på lilla bordet  smidigt som en plätt.

 

Gumman kom in och fick nu katten se

Hon ropade och hojtade oh ve oh ve oh ve

Schas på dig katta hon skrek så till sist

Katten sprang till skogs och allt blev väldigt trist.

 

Nu går vi vidare med boken Barnen på Solbacka 1898

I Barnen på Solbacka berättar hon om tre barn som bor på en herrgård, där finns många detaljer både vad gäller kläder och heminredning från tiden kring sekelskiftet.

Vi startade med att läsa de korta textraderna och samtidigt titta på bilderna. Nästa steg var att välja ut en bild . Vad ser du på bilden som du kan återberätta. Varför blev gården döpt till Solbacka? Backar och sol kom vi fram till. Vi avbildade solbacka gård .Känner du någon som bor på en gård? Vilka djur kan det finnas på en bondgård? Har du varit på en bondgård någon gång? Vilket djur tycker du bäst om? Vi lekte också gamla lekar bla "alla fåglar flyger"

Nu en liten sång även på denna bok. Mel" Litet hus i skogens slut"

 

Stor stor gård i backen står

solen skiner det är vår

tre små barn plus  far och mor

i denna gården bor.

 

Ute leker barnen kull

plockar smultron handen full

gossar så med lammen små

sen till sängs de gå.

 

I skolan finns en fröken sträng

ibland så får ju barnen däng

handen upp och sitta still

det var så som det gick till.

 

På gården finns en massa djur

kossor grisar höns och tjur

barnen får ger djuren mat

man fick ej va lat.

 

Eget grönsaksland de fått

sköter noga sin odlingslott

vattnar  gallrar sätter frön

på kvällen aftonbön.

 

Nu till Puttes äventyr i blåbärskogen

Här har Elsa Beskow bott och enligt sägnen lär hon ha fått uppslaget till boken "Putte i blåbärsskogen" på just Husarö och det är inte så underligt det finns massor av blåbär på ön!

Vi läste boken på vilan för barnen. Nästa möte var att vi berättde om Putte med hjälp av en Puttedocka. Vi målade   de små blåbärsbarnen  med fingertopparna.. 

Vilka djur träffade Putte i skogen? Vi ritade och målade. Vi lekte sagan.

Vilka sånger kan vi om de olika djuren? Mors lilla Olle, Ekorrn satt i granen var så klart två givna sånger.Vi sjöng också Blåbärsjazz.

Vad  kan man göra av blåbär? Sylt saft muffins kräm bla.

 

BLOMMORNAS BOK

Blommornas bok, 1905
text: Jeanna Oterdah

Vi tittade på alla vackra målningar som Elsa gjort. Bestämde oss för Kantarellvisan. Den kunde vi några verser av. De tre sista verserna är inte så kända. 

Vi lekte skogspromenad och plockade olika svampar. Rörelselek då vi var svampar som växte upp ur jorden. Vi sjöng höstvisor . Kantarelleller... Vilka barn har varit ute och plockat? Gott? ja.... Nej......Vi målade kantareller på pyttepapper.. Vi skrev ordet kantarell.Hur många bokstäver finns det i ordet?Vi avslutade med att steka kantareller som vi åt på bröd till mellanmålet.

 

Olles skidfärd  1907


Vad det var vackert i skogen! Och vackrare blev det,
ju längre in i skogen Olle kom. Olle tyckte att det var
som om han kommit in i vinterkungens förtrollade slott,
och därför ropade han med hög röst:
Tack snälla Kung Vinter, för att du kommit till slut!
I det samma höll han på att trilla baklänges av förvåning,
ty framför honom stod en gubbe, gnistrande från topp till tå.
Olle bockade sig för gubben:-Är du Kung Vinter? frågade han.
Neej då, sa gubben.- jag är bara farbror rimfrost jag,
tycker du inte att jag gjort fint i skogen idag?

Vi läste sagan.

Vi berättade sagan med bilder.

Vi tillverkade snöflingor i papper.

Kan du berätta vad skidor är för något. Beskriv för mig utan att använda ordet skidor.

Många roliga beskrivningar blev det,

Vi pratade årstider och väder. Vi målade Olle med skidor.

Vi gjorde en frågetävling till föräldrarna. Vi beskrev ett ord: kallt. vitt. flingor. osv. Vilket ord har vi tänkt på? Hemligt pris lite längre fram kommer att utdelas.

Agnetas sång  Melodi Mors lilla Olle:

 

Mors lilla Olle han skidade fram

Mötte i skogen farbror Rimfrost minsann.

Rimfrost berätta om snö och om tö

Olle han gillade mest mycket snö

 

Kung vinter han satt på sin tron gjord av is

Olle  han blev lite rädd på nåt vis

Men kungen var snäll  och vad Olle fick se

Var hur dom gjorde skidor och skridskor med.

 

Olle fick leka med barnen  i snö

Ingen av barnen dom önskade tö

till slut kom dock våren

Och snön den försvann

Men Olle var glad att han skida hann.

 

Tomtebobarnen

Ur Tomtebobarnen som utkom 1910


Men kvällarna blir mörka, och månen lyser klar,
han blickar ner på barnen så underlig och rar.
De står och ser tillbaka med fingrarna i mun,
Tills mor fått dem i sängen och vyssar dem i blund.

Där bor små fina älvor bak mossig jättesten.
De kommer fram och dansar ibland i månens sken,
och tomtebarnen tycker att inte någonting
kan vara lika vackert som älvorna i ring.

Så lätt och späd är älvan, men tomten tung och tjock,
det märktes härom afton, de skulle gunga bock.
Fast älvorna var åtta och barnen bara två
det inte ville lyckas att väga jämnt ändå.

I denna bok finns stora möjligheter att med alla våra sinnen, smak, lukt känsel syn och hörsel uppleva naturens växlingar.

Vi berättade boken utan bilder:

Vilka djur fanns med i boken?För att ta reda på det så lektes leken :

Näsan


Ledaren läser ledtrådar till ett djur, ett och ett. Deltagaren får inte ropa ut högt vilket djur det handlar om, utan får bara ge en signal om att de vet genom att sätta fingret på näsan. Om de ångrar sig måste de ta bort fingret igen.

Ledtrådarna skall bli lättare och lättare, och då den sista ledtråden är uppläst bör alla veta vilket djur det är. Då alla ledtrådar är upplästa får alla deltagare på signal ropa djurets namn högt.

Vilket djur vill du rita måla beskriva?

Vi läser boken på läsvilan.

Vi undrade lite varför åtta älvor inte kunde väga ner de fyra barnen?

Vad åt tomtebobarnen? Vi försöker att hitta det i skogen. Bär svampar. Smaka lukta. Lek:

Dubletter

Samla i hemlighet 5 naturföremål. Lägg föremålen på en duk och täck över dem med en duk.

Samla gruppen omkring duken och berätta att du tänker visa 10 saker i 25 sekunder och att de ska titta noga och försöka minnas föremålen. Därefter får barnen söka föremålen i naturen eller på gården.

Vilka ljud fanns med i boken? Vilka ljud kan du höra i naturen? Lek: Samla en pinne för varje ljud du hör. Berätta vilka ljud du samlat för resten av gruppen.

Hur känns ängsull? Leken:

Hemliga leken

Sätt er i en cirkel och blunda. Ett hemligt föremål skickas runt (bakom ryggen). Var och en får beskriva en känsla de får genom sina sinnen av detta föremål, men de får inte säja vad det är. Då alla känt på föremålet och sagt något om det så kan gruppen säkert gissa vad det är!

En tungvrickarramsa skriven av Agneta.

Tomtebobarn med tröjor av ängsullsgarn

Tomtebopappa med grankottskappa

Tomtebomor med ormskinnsskor

dom alla tillsammans i  Tomteboskogen bor.

Vi avslutade denna bok med en massagesaga. Fyra tomtebobarn var ute och gick. .....Vi gjorde sagan som vi hittat på på varandras ryggar. Det började att regna osv

 

Pelles nya kläder.1912

Pelle som har fått ett eget får. Fårets ull växer och blir längre och längre. Pelle växer också. Hans kläder blir för små. Vad är det sagan handlar om ? Hur man tillverkade kläder förr i tiden. Ja just det. 

Vi läste boken.

 Flanosaga med bilder. 

Vi  mätte varandra rygg mot rygg. Kortare -längre än.

 Vi ställde oss på rad från kort till lång och gjorde en långdans till "Är du skrädder har du lägger"

Varför har vi kläder på oss? För att det ska vara varmt. För att vi ska vara fina. Det är bra att ha om det blåser. Man kan inte ha kläder när man badar. Ja så kan det låta.

 Vi hade flanodockor som kom från olika länder. En flicka var från Filippinerna  en från Frankrike en från Tunisien och en från Sverige. Barnen fick nu bestämma vilka kläder vi skulle sätta på dockorna. Vart skulle dom gå vad skulle dom göra tex när dom var festklädda. En flicka fick på sig kläder för att gå ut i hönshuset. Hur kan vi se att hon är klädd till detta göromål. 

Vi gjorde små får av bomull med ibland 8 ben .

Vilka sånger sjöng vi: Är du skrädder har du lägger kan du dansa masurka .

Vi sjöng också:

"Nu ska vi skörda linet i dag,
häckla det väl och spinna det bra.
Sen ska vi sömma skjorta och kjol,
svänga oss glatt i dansen.

Dunk, dunk, dunk; dunk, dunk, dunk,
vävstolen slår, spolen den går.
Dunk, dunk, dunk; dunk, dunk, dunk,
svänga oss glatt i dansen."

samt:Igelkottaskinn


Och gubben han sade till gumman sin:
"Ta och sätt en lapp uti byxan min,
uti ändanom, uti ändanom,
allt uti byxorna i ändanom."

Och gumman hon gick sig till skogen en natt
och där ska se hon en igelkott fick fatt,
som sprang på sina ben, som sprang på sina ben,
som sprang på sina ben uti månens sken.

Och gumman hon tog sitt igelkottaskinn
och alla vassa taggarna vände hon in
uti ändanom...

Och gubben han hoppa, han skrek och han svor.
Jag tror själva hin uti byxorna for,
uti ändanom...

Vi berättade om lilla mannen ock skräddaren. Det bidde inga byxor...............

 

En ramsa:

SKRÄDDAREN SITTER PÅ GOLVET OCH SYR, DÅ VÅRSOLEN LYSER OCH VINTERSNÖN YR.

HAN KAN SY BÅDE BYXA OCH VÄST, KLIPPER OCH PROVAR DÅ BLIR DET BÄST.

HAN STÅR OCH TAR MÅTT OCH BUGAR OCH BOCKAR, NÄR NÅGON BESTÄLLER HANS ROCKAR

SE HÄR,HAN ETT MÅTTBAND OM HALSEN HAR FÅTT, BEHAGAS DET KANSKE ATT JAG TAR ETT MÅTT

 

Vi lekte leken byta kläder. En går ut och under tiden byter två barn tex strumpor. Barnet som varit ute ropas in och ska nu gissa vilka som bytt med varandra.

Att leka ute:

KLÄDSTAFETT TVÅ LAG

Klä på sig mössa, vantar, halsduk... Spring och runda ett märke och sedan tillbaka och byt med nästa i ditt lag

FÅRSKALLIG LEK

I den här skogen har man alltid kunnat släppa ut fåren utan att de har blivit färre trots att det finns vargar som gillar får. Hemligheten är att platsen är förtrollad och att fåren vet hur de ska skydda sig. När vargen kommer ställer sig fåren två och två så tätt att vargen inte kommer åt deras magar.
Deltagarna rör sig inom en begränsad yta. En är utsedd till varg och har en mössa eller dylikt i handen. Genom att jaga de andra och placera mössan mot magen på någon så förvandlas denne genast till varg. (Vargen blir får så snart han kullar någon.) Genom att ställa sig parvis mage mot mage så klarar man sig mot vargens angrepp. Men vargen kan räkna till fem och då måste paret skilja på sig. Det gäller då att vara kvick och springa ifrån vargen. Efter ett tag kan vargantalet utökas så att det är fler som jagar. 

Farfars kalsonger lek:FARFARS KALSONGER

Alla sätter sig i en ring, en person sitter i mitten och ser någon i ringen djupt i ögonen och frågar t.ex.: - Vad hade du på huvudet när du gick till skolan i morse? Svaret på alla frågor som ställs i den här leken är FARFARS KALSONGER och man får inte skratta när man säger det! Kan du inte låta bli att skratta, blir det du som får sitta i mitten och fråga. 

 

Ett Stormöte såg ut så här:

Idag bygger det på Bä BÄ VITA LAMM Den fina bilden illustrerad av Elsa Beskow finns uppsatt på väggen.

  Startvisa sjung barnes namn på bä bä melodin

 

Frode har idag lite   ull i lådan  oj vad kan det här vara. En lapp där det står BÄ BÄ  VITA LAMM PÅ  sätts upp på väggen Frode nynnar melodin.

 Nu vet alla barn vilken melodi det handlar om.

Kan ni klappa visan utan att sjunga  undrar Frode ?

 

Berätta sången ihop med något barn eller personal.

 

Det var en gång ett litet lamm  som mötte en pojke som var så frågvis så.

Har du någon ull?

Jadå de har jag jag har en hel säck full med ull.

Helgdagsrock åt far  blir det.

Det räcker till söndagskjol åt mor 

Och så två par strumpor åt lillebror.

Vad heter din mamma undrar pojken?

Hon heter Tacka sa lammet.

Vad heter din pappa undrar pojken?

Han heter Bagge sa lammet

Och vad heter du och din lillebror undrar pojken.

Vi heter lamm sa det lilla lammet,

Vill du höra en sång om min familj?

Ja det ville pojken gärna.

  Mamma tacka
Melodi: Gubben Noak

Mamma tacka, mamma tacka
lilla bebis lamm
Stora pappa bagge
stora pappa bagge
Mamma tacka, mamma tacka
lilla bebis lamm.

 

Vet du hur man sjunger på norska undrar Frode

Ja det vill  pojken höra.

  Bæ, bæ, lille lam

Bæ, bæ, lille lam,
Har du noe ull.
Ja, ja, vesle barn,
jeg har kroppen full. Søndagsklær til far
og søndagsklær til mor,
og to par sokker til bitte lille bror.

 

Men nu kan pojken något. Vet du hur vi sjunger på mitt dagis` om dig lilla lamm?

BÄ bä vita lamm  tror lammet.

Så Här:

Bä bä vita lamm


Bä, bä vita lamm
gick på restaurang.
Vet du vad han gjorde?
Bajsa under bordet.
la la la la...........

 

Eller den här säger pojken

Bä bä svarta lamm
Melodi: Bä, bä vita lamm

Bä, bä svarta lamm
har du någon svans?
Ja, ja kära barn
den sitter  bak nånstans
Ögon har jag två
å öron lika så,
å bu, bu, bu, bu en mun att spela på.

Eller så sjunger vi så här:

  Bä bä fullerull
Melodi: Bä, bä vita lamm

Bä, bä vita lamm, har du någon ullerullerull? (Rulla med armarna)
Ja, ja kära barn, jag har säcken fullerullerull! (Rulla med armarna)
Helgdagsrock åt far, yeah! (sträck ut ena armen)
Och söndagskjol åt mor, yeah! (sträck ut ena armen)
Och två par strumpor åt lille, lille bror, yeah! YEAH!  (ut med ena armen två ggr).

  Avslut med att ett barn går in i mitten och är pojken som frågar.

Han –hon går fram till något barn i ringen och frågar: Bä Bä vita lamm har du någon ull?

Det andra barnet svarar Ja ja kära barn jag har säcken full.

Följ med mig ut så leker vi kull.

Bägge barnen går ut.

 

Blomsterfesten i täppan, 1914

Lisa kan inte gå på Midsommarfesten för mormor måste gå till byn i ett ärende. Hon går ut på ängen, och där medan hon ligger i gräset och ser på blommorna dyker själva Midsommarféen upp........................Så började vi berättelsen på samlingen.

Vi läste boken på läsvilan och tittade på alla de fantastiska bilderna i boken.

Vi jobbar utifrån bilderna i boken. Smörblommor fjärilar feer Lisa  alltsammans som vi ritar och  klipper  klistrar vi upp på ett stort kartongark med guldram runt..

Kastajebilderna gillade barnen. Vi plockade kastanjer och bladen  bladstjälkar samt skalen allt från hästkastanjens träd. Vi skrev med stora bokstäver BLOMSTERFESTEN... Så fyllde vi i bokstäverna med  allt vi hittat från kastanjeträdet.

Vilka ramsor och sånger?

RINGELI RINGELI ROSEN

Ringeli ringeli rosen
gula aprikosen
blå viol, förgätmigej
alla barnen samlar sig

Blomma blomma blad
en miljard.

Videvisan

Sov du lilla vide ung,
än så är det vinter.
Än så sova björk och ljung,
ros och hyacinter.
Än så är det långt till vår,
Innan rönn i blomma står.
Sov du lilla vide, än så är det vinter.

Solskens öga ser på dig,
solskens famn dig vaggar.
Snart blir grönt på skogens stig,
och var blomma flaggar.
Än en liten solskensbön,
vide liten blir så grön.
Solskens öga ser dig,
solskensfamn dig vaggar

Pippis sommarvisa

Och nu så vill jag sjunga
att sommaren är skön,
och träden är så fina
och marken är så grön,
och blommarna är vackra
och höet luktar gott
och solen är så solig
och vattnet är så vått,
och lilla fågeln flyger
i boet ut och in,
och därför vill jag sjunga
att sommaren är min.

Och jag vill också sjunga
att fjärilar är bra,
och alla söta myggor,
dom vill jag också ha
och jag är brun om bena
precis som det ska va,
och därför vill jag sjunga
att bruna ben är bra.
Och jag har nya fräknar
och prickigt sommarskinn,
och därför vill jag sjunga
att sommaren är min.

Idas sommarvisa
Du ska inte tro det blir sommar i fall inte nå´n sätter fart
på sommarn och gör lite somrigt, då kommer blommorna snart.
Jag gör så att blommorna blommar, jag gör hela kohagen grön,
och nu så har sommaren kommit för jag har just tagit bort snön.

Jag gör mycket vatten i bäcken så där så det hoppar och far.
Jag gör fullt medee svalor som flyger och myggor som svalorna tar.
Jag gör löven nya på träden och små fågelbon här och där.
Jag gör himlen vacker om kvällen för jag gör den alldeles skär.

Och smultron det gör jag åt barna för det tycker jag dom kan få
och andra små roliga saker som passar när barna är små.
Och jag gör så roliga ställen där barna kan springa omkring
då blir barna fulla med sommar och bena blir fulla av spring.


Blåsippor

Blåsippan ute i backarna står,
niger och säger: Nu är det vår!
Barnen de plocka små sipporna glatt,
rusa sen hem under rop och skratt

Mor, nu är våren kommen, mor!
Nu får vi gå utan strumpor och skor.
Blåsippor ute i backarna stå,
ha varken skor eller strumpor på.

Mor i stugan, hon säger så:
Blåsippor aldrig snuva få.
Än få ni gå med både strumpor och skor
än är det vinter kvar, säger mor. 

Ekorrn satt i granen

Ekorrn satt i granen
Skulle skala kottar
Fick han höra barnen,
då fick han så bråttom.
Hoppa upp på tallegren,
stötte han sitt lilla ben,
och den långa ludna svansen.


LILLA TUSSILAGO
Lilla tussilago, lilla tussilull
Har du målat kjolen din med solens klara gull. 

Då du ler emot mig uppå dikeskant
Lyser det som våren själv så gult och nytt och grant. 

Lilla tussilago vill du lära mig
Sprida lite solsken, söka likna dig.

Sjösala vals

Rönnerdahl han skuttar med ett skratt ur sin säng.
Solen skiner på Orrberget. Sunnanvind brusar.
Rönnerdahl han valsar över Sjösala äng.
Hör min vackra visa, kom sjung min refräng!
Tärnan har fått ungar och dyker i min vik,
Ur alla gröna dungar hörs finkarnas musik,
och se, så många blommor som redan slagit ut på ängen!
Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol.

Änglamark
"Kalla den Änglamarken eller Himlajorden om du vill.
Jorden vi ärvde och lunden, den gröna.
Vildrosor, Blåsippor, Lindblom och Kamomill,
låt dem få leva, de är ju så sköna.

Låt barnen dansa som änglar kring lönn och alm,
leka titt-ut mellan blommande grenar.
Låt fåglar leva och sjunga för oss sin psalm.
Låt fiskar simma kring bryggor och stenar

Sluta att utrota skogarnas alla djur.
Låt örnen flyga, låt rådjuren löpa.
Låt sista älven, som brusar i vår natur,
brusa alltjämt mellan fjällar och gran och fur."

Vi lyssnade på Blomsterfesten i täppan med grppen Makadam.

GÖRANS BOK 1916

Vi läste boken och tittade på bilder. 

Tog kopior på bilderna så fick varje barn  berätta vad dom såg på bilden.

Avundsjuka vad är det för något? 

Vi gjorde träd av tandpetare och pärlor.

Vi lekte lekar :

Jag leker träd (Sånglekbok för skogsknyttar, Frilufts-främjandet 1994 )

Jag leker träd A
jag leker träd
jag leker ihåligt träd.

Jag leker träd,
jag leker träd.
Det bor en uggla i mig B
aohoa ho ahoaho
ahoahoahoahoh



Rörelse

härma ett träd. Ta upp armarna som trädkronor.

sätt händerna som ”kikare” framför ögonen

Vi byggde träd med jätteplockepinn.

 

Tant brun tant grön tant Gredelin   1918

Vi  berättade boken utan bilder.

Vi läste boken på vilan.

Vi spelade skuggspelsteater med figurerna från boken.

Barnen spelade upp boken som teater.

Vi målade  vad vi ville med vattenfärger utifrån boken.

Vi kippte siluetter i svart kartong.

Vi sjöng om tanterna:

Grön grön grön är mössan på mitt huvud  grön grön grön är dräkten som jag bär. allt som är grönt grönt tycker jag är vackert för jag kallas faktiskt för tant grön.

Brun,,,,,,,,,,,,,,,,,,osv

Lila....................osv

Blå...................osv

svart................osv.

 

Muntergök  Detta är Elsa Beskows andra sagosamling från 1919. Sex sagor illustrerade med svartvita bilder.

Sagorna är:
Den osynliga trädgården
Doktor Klokamundus uppfinning
Lilla moster Lapabyx
Anna-Stina och Ljugar-Pelle
När stora blåbärsberget kom till stan
Muntergök

Vi har valt att arbeta med muntergök samt När stora blåbärsberget flyttade till stan.

Vi startade med den sistnämda sagan. Med ett berg en jätte och dockor berättade vi först sagan.

Nästa steg blev att vi tillsammans illustrerade sagan. Vi tillverkade ett stort berg och klistrade upp ett stort kartonark, Nu fick barnen avgöra om vi skulle göra det vackra berget eller det berg som barnen förstört. Det vackra så klart. Vi arbetade två samlingar med att göra alla figurerna i sagan som vi sedan klistrade fast uppe på berget. blåbär och lingon i massor blev det också.

 

Vi berättade:Enligt fornnordisk tro är hela världen uppbyggd av jätten Ymer. Ordet "jätte" ska betyda storätare, och enligt den fornnordiska tron var jättarna människornas fiender. 

Enligt sägnen så var jättarna ett storvuxet folk som fanns på jorden före människorna. Det fanns olika storlekar. En del var väldigt stora och en del något mindre. Det sägs att det var jättarna som har format våra landskap, genom att t. e.x kasta ut stora stenar i vattnet. Så bildades öar och sjöar. Detta gjorde dom genom att ta upp jord med sina händer. 

Några ramsor:

 I det lilla berget ett och två och tre

bor den lilla vetten ett och två och tre

På den stora slätten ett..........

Bor den stora jätten ett..............

 

En rolig sång att sjunga:

Jätten Finn satt på vind käka korvar utan skinn

polisen kom med ett språng ner i Karssons källargång. 

Ja det gjorde han minsann.........

 

Nu startar vi med boken Bubbelimuck.

Denna saga har fått ge namn åt Elsa Beskows 3:e sagosamling.  Publicerad 1921.

Samlingen innehåller även:
Rutbacka och Randåkra
Fumle-Per
Rosalind
Klampe-Petters fårskinnsfäll
Minsta prinsessans äppelträd
Det lilla rosenträdet

Det lilla vattentrollet Bubbelemuck lever ensam vid stranden av skogstjärnen, övergiven av sina föräldrar. Trots det är han glad och påhittig och har många vänner som alla tar sig an honom. Men inom honom gnager ständigt en stark längtan. Han önskar sig vingar, lika skimrande som trollsländornas.

Vi började med att i korta drag berätta sagan för barnen.

Vi läste boken på vilan för de lite äldre barnen.

Vi illustrerade berättelsen genom att rita vad vi ville.

En trollslända vad är det för något?

Visste du:
att man förr trodde att trollsländan hjälpte trollen att spinna?
att man trodde att om man tjuvtittade på en trollslända som spann sydde sländan ihop folks ögon med sin långa stjärt.


Jättestora trollsländor flög omkring på jorden samtidigt som dinosaurierna levde här.
Det har nämligen funnits trollsländor i cirka 300 miljoner år!

Vi illustrerade trollsländor.

 

Temat för denna terminen är slut och vi fortsätter med Elsa Beskow även under nästa termin.

2005

Började med boken "Sagan om den lilla hinden"  Vi berättade med handdockor  berättelsen som handlar om en flickas vänskap med en hind. Rosalind som flickan heter ligger under en lind och tittar på sin vackra hind.Hinden som blir skrämd av en jägare som försökte skjuta den, springer till skogs och hamnar till slut på slottsgården.Hinden blir satt i en bur tillfångatagen av kungen ,som bara vill ha hinden för den är så vacker. Hinden slutar att äta och kungen ber nu landets folk om hjälp. Den som kan få hinden att äta ska få en stor påse med guldmynt. Alla försökte att hitta goda rätter till den lilla hinden.men ack nej. Flickan får genom jägarens försorg reda på  var hinden är, hon tar med sig lindblad och grenar och beger sig till slottet. När kungen får se vad som händer med hinden när Rosalind matar den blir han utom sig av glädje. Hinden åt. Här får du dina guldmynt säger kungen till Rosalind. Jag vill inte ha dom , jag vill ha min hind säger hon. Flickan som nu säger emot kungen blir satt i tornet. Hinden slutar att äta. Kungen sätter nu Rosalind i buren tillsammans med hinden. Som tur är så kommer jägaren . När vakterna sover släpper han ut hinden och Rosalind som kan fly tillbaka till sin lind på ängen.

Vilket djur är nu hinden?

Kronhjortshonan  det var svårt det. Men nu vet vi det.

Vi läste boken på vilan.

Vi ritade och målade Rosalind Linden och hinden.

 

Nu har vi startat med boken" Resan till landet  längesen"

Sagan skrevs 1923,  Det var en gång en gammal trädstam, som var så gammal, så gammal, så du kan inte tänka dig hur gammal den var. Alldeles övervuxen med mossa var den, och där den låg med sina rötter uppdragna, liknade den en gammal drake, en sån där som fanns på själva sagotiden.

Med dockor berättade vi boken för barnen.

Vi fortsatte med att göra en gemensam målning där alla barn deltog. Det blev draken med Kaj och Kajsa på ryggen och mycket mycket mer.

 

Nu har vi startat upp med boken "Tant Bruns födelsedag"

Vi startade med attt berätta boken utan bok och bilder. Vi läste boken på vilan. Berättade med stavdockor. Barnen spelade upp berättelsen som teater. Vi avbildafe tant brun genom att lägga ett barn på ett stort spännpapper och så ritade vi av barnet. Därefter målade vi alla tant brun  med sin fina födelsedagsklänning

Lillebrors segelfärd är nu vår nästa berättelse. En berättelse som kom ut 1920.

Som vanligt startade vi med att berätta  boken. Nästa steg var att läsa den. vi sjöng olika seglar- båt visor. "Nisse ville sjöman bli"  "segla åt öster" En kulen natt natt natt" "En liten båt blir ofta våt" . Vi  lekte med flanobilder. Vilka frukter fanns det i landet dit Lillebror hamnade? Vi lekte utifrån olika bildkort från sagan: Vad tar jag bort? Vi skickade flaspost . Kan du riva en segelbåt? Ja visst kunde vi det.

 

 

Nästa bok är "Årets saga"  som kom 1927 .En bilderbok som illustrera varj månad. Till varje månad finns en vers skriven Denna bok går vi tillbaka till  vid varje månadsskifte då vi byter månadsbild.

Januari enligt Bondepraktikan.
1/1 Nyårsdagens väderlek går igen i augusti månad.
2/1 Vädret den dagen blir densamma som kommande septembers väder.
3/1 Vädret den dagen blir densamma som kommande oktobers väder.
4/1 Vädret den dagen blir densamma som kommande novembers väder.
5/1 Vädret den dagen blir densamma som kommande decembers väder.
29/1 Solsken den dagen och det blir ett välsignat bärår.

"Bliver himmelen röd på morgonen på Nyårsdagen, då bliver det stor sorg och klagan, stort krig och mycket oväder också".

"Om solen Vincentii  klart skiner, så växer det mycket vin".

"Skiner solen S:t Pauli dag klar, det betyder gott och fruktsamt år, regnar det och snöar kommer stor sjukdom och död".

jag röker mitt kött i denna tid,
jag äter och dricker förutan nit,
Intet blod will jag nu af mig låta,
Förthy, i denna månad
månd' det ej båta.

 

Sånger att sjunga


Januari börjar året
Februari kommer näst
Mars, April har knopp i håret
Maj och Juni blommar mest.
Juli, Augusti och September
härlig sommar är det då
men Oktober och November och
December är så grå.

 

Årstiderna
Text och musik: Alice Tegnér

Om våren, om våren, då är det allra bäst,
då har vi så roligt och leka allra mest.
Då plocka vi gullvivor och sippor, vita, blå,
och så vi svänga om och runt i ringen gå.

Om sommarn, om sommarn, då är det allra bäst,
då har vi så roligt och leka allra mest.
Då ro vi ut på viken, där vågorna de slå,
och så vi svänga om och runt i ringen gå.

Om hösten, om hösten, då är det allra bäst,
då har vi så roligt och leka allra mest.
Då få vi plocka äpplen och plommon, gula, blå,
och så vi svänga om och runt i ringen gå.

Om vintern, om vintern, då är det allra bäst,
då har vi så roligt och leka allra mest.
Båd' skridsko och skida vi då få pröva på,
och så vi svänga om och runt i ringen gå.

Björnen sover

Björnen sover, björnen sover

i sitt lugna bo.

Han är inte farlig

bara man är varlig

Men man kan dock,

men man kan dock

honom aldrig tro

 

Videvisan

Sov du lilla vide ung,
än så är det vinter.
Än så sova björk och ljung,
ros och hyacinter.
Än så är det långt till vår,
Innan rönn i blomma står.
Sov du lilla vide, än så är det vinter.

Solskens öga ser på dig,
solskens famn dig vaggar.
Snart blir grönt på skogens stig,
och var blomma flaggar.
Än en liten solskensbön,
vide liten blir så grön.
Solskens öga ser dig,
solskensfamn dig vaggar. 

En liten gammal vers.

Stackars den som liten är,
går emellan gåla;
träskorna fulla mä snö å frost,
ögena fulla må tåra.

EN LITEN TUMME FRYSER 

EN LITEN TUMME FRYSER

MEN VI ÄR GLADA ALLE MAN

HEJ, HEJ.

ETT LITET PEKFINGER

FRYSER ,ETT LITET PEK-

FINGER FRYSER............OSV

EN LITEN HAND DEN FRYSER

..................OSV

TVÅ SMÅ HÄNDER FRYSER

TVÅ SMÅ HÄNDER FRYSER

EN LITEN HAND DEN FRYSER , JAG MÅSTE TA VANTAR PÅ.

 

UTE FALLER SNÖN NER PÅ MARKEN

FRAM TAR VI PLOGEN OCH SPARKEN.

DET GÅR UPP OCH DET GÅR NER,

DET GÅR UPP OCH DET GÅR NER.

MEN SE UPP, FÖR NU KOMMER DET ETT GUUUUP........



JANUARI FROST OCH SNÖ, NÄVEN KALL OCH NÄSAN RÖD

FEBRUARI SLASK OCH REGN, PARAPLYET GER OSS HÄGN

MARS ÄR MOLN OCH VIND I DANS, LÄ FINNS INTE NÅGONSTANS

APRIL BLOMMOR KNOPPAS I APRIL, SNART SKALL LÄRKAN SLÅ SIN DRILL

MAJ SMÅ MJUKA VITA LAMM, I VÅR HAGE HOPPAR FRAM

JUNI LILJA ROS TULPAN, VI KAN PLOCKA HELA DAN

JULI ÅSKA KVAVT OCH HETT PLÖTSLIGT REGNAR DET EN SKVÄTT

AUGUSTIGÖRA RÄFSA HACKA KÖRA

SEPTEMBER ÄR OSS KÄR, GRANNA FRUKTER TRÄDEN BÄR.

OKTOBER ÄR DEN TID DÅ BARNEN SAMLA HASSELNÖTTERNA SOM RAMLA

GRÅ NOVEMBER BLÅSTEN TAR, ALLA LÖV SOM SITTER KVAR

DECEMBER KALL OCH MULEN MEN VAD GÖR DET ?-DÅ KOMMER JULEN

 

JANUARI BÖRJAR ÅRET

FEBRUARI IS OCH SNÖ

MARS APRIL OCH MAJ DET VÅRAS

JUNI JULI BAD I SJÖ. 

GER AUGUSTI FRUKT I TRÄDEN

SKALL SEPTEMBER SKÖRDA SÄDEN

GRÅ OKTOBER GRÅ NOVEMBER

JULEN KOMMER I DECEMBER.

 

TRETTIO DAGAR HAR NOVEMBER ,APRIL, JUNI, OCH SEPTEMBER

FEBRUARI TJUGOÅTTA ALLEN

ALLA DE ÖVRIGA TRETTIOEN.

Februari  enligt bondepraktikan.
2/2 Snö den dagen bådar en tidig sommar.
3/2 Blåser det hårt den dagen, blåser det mycket hela året.
4/2 Är Ansgarius regnfri får vi ett skönt och vackert år.
6/2 Årets snörikaste år.
20/2 Mellan den 20 och 28 infaller de så kallade "järndagarna" med sträng kyla.

"Den tisdag, som i Fastlagsveckan falla, 
skall man betrakta som alla fromma änglars dag. 
Densamma morgon skall man planta in,
och så frö i alla änglars namn,
så blir det alltid grönt och kommer till gagn".

"Under februari skall man hålla sig varm, på det man kan behålla sin sundhet".

"Man skall också vakta sig för frosseri, äta sur mat med vin och ättika".

 

Vi gör med hjälp av våra händer ett dagisträd som vi pyntar utifrån månadernas växlingar. Just nu har vi klippt ut snöflingor och satt på trädet.

 

Petter och Lotta på äventyr, 1929 börjar vi med nu.

Vi startade med att som vanligt berätta historien. den handlar om Petter och Lotta som gör en del olydiga saker men grundtanken från deras sida var att göra som farbror Blå lärt dem. Om människor är elaka ska man göra goda saker tillbaka så blir de elaka snälla. Ja till Tvätt- Kristin bar det av för att ge henne en kattunge.............

Vi läste nu boken om Petter och Lotta.

Hur många yrken fanns med i boken?

Höger vänster kan vi det? Vad händer med höger vänster om vi står mitt emot varandra?

Barnen gick vilse, vad gör man om man går vilse kommer bort från tex sin barngrupp i skogen?

Vi målade clownen från marknaden där Petter och Lotta hamnade.

Sånger vi sjöng: Tre små gummor skulle gå en gång.

Vi sjöng  sånger om alla de olika djuren i boken. Hur många djur kommer vi ihåg från berättelsen? det blev många djursånger.

MARS MÅNAD ENLIGT BONDEPRAKTIKAN

"I Mars månad skall man sig ofta tvätta och bada,
och är godt att bruka söt drick, som mjöd och annat sådant,
men vakta dig väl för kall drick".

"Det är godt att åderlåta, dock icke på din tummelfinger".

"I Vädurens tecken är godt att handla med herrar, att vandra,
att köpa varor och arbeta uti eld".

Mer i mars

8 mars Internationella kvinnodagen.
FN bestämde 1977 att dagen skulle vara en internationell kvinnodag. Men den började firas av arbetarkvinnor redan 1911. Det är en dag när kvinnor visar solidaritet med andra kvinnor runt om i världen.

20 mars Vårdagjämningen.
Dag och natt är lika långa. Sommarhalvåret börjar och dagarna blir allt längre.

25 mars 
Marie bebådelsedag 
(Vårfrudagen) Våffeldagen.
Den här dagen fick jungfru Maria veta av ängeln Gabriel att hon skulle föda Jesus. Förr i tiden kallade man dagen för Vårfrudagen (Maria brukar kallas Vår fru). Man tyckte att det lät som "Våffeldagen" och det blev en tradition att äta våfflor den 25 mars.

25 mars 
Sommartiden 
börjar. Det är dags att ställa fram klockan en timme.

Påsken : gå in och titta på vår påsksida

Ur bondepraktikan:

Aprilis, April månad, hafwer
30 dagar.

Dagen är 12 timmar och 46 minuter lång.
Och Solen löper i Oxen, och är deruti ifrån den 11 dag
Aprilis, intill den 12 Maj.

April månad säger:

April månad kallar man mig,
Att plöja och så lärer jag dig,
Jag låter slå nu min median,
Att jag min sundhet hafwa kan.

I April månad skall man bruka en god drick, som gifwer menniskan ett sundt lif; rättika och kabutz skall man icke öfwerflödigt bruka, förty de gifwa ondt flott. Man må wäl låta medianen och sätta koppor.

Uti Oxen är godt att göra bröllop, att afwänja barn, att bygga, köpa och sälja, godt är att så och plantera. Ett barn, som är födt under Oxen, får godt och saktmodigt mål samt känner sig gerna sjelf uti sitt samwete, han hafwer breda skuldror och ett trindt ansigte med en förmängd färga, ett högt bröst, och hafwer ett ärr på den ena armen, han är också stilla, talar litet och förtjenar liten tack för sina wälgerningar, som han gör emot andra. Dock blifwer han bedrägelig, och bedrager gerna den, som honom wäl betror. Han hafwer också begäran att blifwa rosad av hwar man, han blifwer mycket begåfwad af högfärdighet, och blifwer öfwerflödigt wis.

När som solen är uti Oxen hafwer ahn lycka och winning uti alla handlingar, och hwad som han helst begynner, och om han är född om natten, då blifwer han rik. Uti Krabban hafwer han lycka att wandra. Uti Lejonet skall han hwarken köpa eller sälja, han öfwerlefwer fader och moder, hans barn blifwa mest pigor. Uti Wigten hafwer han hufwudwärk. Skytten är honom ett dödligt tecken. Uti Getebocken hafwer han lycka hos mäktige herrar. Uti Wattumannen blifwer han rik. Uti Fisken hafwer han lycka att köpa och sälja. Uti Wäduren skall han wakta sig för hastiga wittnesbörd, som honom skall wederfaras af somliga, dock falskeligen; han skall också taga sig wara för blindt folk, och för swart skägg. Och de andre färgor äro honom lycksamme. Och om han lefwer uti 28 år, då kommer han till 70 år.

Texten är hämtad från 1875 års Bondepraktika. 

Nu har vi börjat med Hattstugan.1930

Denna bok bygger på Rim som barnen själva fyller i. Boken lästes utan bilder först. Ett barn i taget fick fylla i rimordet. Nästa möte blev med bilder som vi kopierat och gjort flanosaga av. Även denna gången fick barnen fylla i rimordet. 

Vi  ritade tillsammans en stor bild med kol. Hattstugan när den brann och de sotiga barnen.

Tillsammans berättade vi boken utifrån bilderna. En bild och ett barn berättade om just den bilden.

Vi rimlekte med ord. Denna hatten den ska vandra.. Den som fick hatten på huvudet fick ett bildkort att rimma på.

Vem var det mer  som bodde i en hatt?

Sånger vi sjöng: Min hatt den har tre.......   Var bor du lilla råtta ....

En liten tomtegubbe satt en gång........ Litet hus i skogens slut....

När det brinner när det brinner............. Bä bä vita lamm..... Lilla snigel akta dig ..........

Vi lät barnen rita viken bild dom ville utifrån boken.

Nu är det en ny bok Solägget 1932

Tänk att solen la ett ägg mitt i skogen. Som vanligt började vi med att berätta boken utan bilder. Nästa möte med boken blev i form av bilder som vi klistrat upp på ett stort kartongark. Barnen följde med i berättelsen när vi pekade på bilderna. Nästa möte blev att boken lästes på läsvilan.  Nu började vi att arbeta med olika bilder utifrån boken. Vi gjorde ett solägg med strålar som var utklippta av barnens hand. Vi sjöng sånger om de olika figurerna i boken. Glada grodan tex små grodorna.Sitt nu stilla groda lilla. Rim ramsor om de olika figurerna i boken. Vi lät barnen måla påskägg, Vi målade solägget med vattengfärger. Vilket träd kom kotte från? Älvor var bor dom? Vi målade lilla älvan och farbror Krokrot. Vi gjorde som figurerna i boken. Vi gjorde hål i en apelsin på flera ställen., så stack vi in sugrör och sög och sög. Det fungerade faktiskt . Vi  gör apelsinmarmelad av skalen. Vi kokar apelsinsaft. Smakar mums till  muffins med apelsinskal i.

Ny bok efter påsk.

Sagan om den nyfikna abborren.  1933

Aborren Kvick blir fångad av Thomas som tar med honom hem. Kvicks vänner Rödspättan,Braxen och Gäddan blir oroliga för honom.Alla fiskarna får hjälpav grodan  att rädda Kvick.

Med bilder på flano berättade vi sagan. sagan lästes sedan på läsvilan i bägge läsgrupperna.

Vi klippte ut schabloner på fiskar som vi  "svampduttade".

Ett akvarium av kartong med fiskar och sjögräs.

En ramsa

Abborrarna.
Fem små abborrar simma i en sjö en kunde inte styra så var de bara fyra
Fyra små abborrar simma i en sjö en simma på sne´så var de bara tre
Tre små abborrar simma i en sjö en fick syn på fiskar små så var de bara två
Två små abborrar simma i  en sjö en simma  på en sten så var de bara en
En liten abborre simma i en sjö när den vände hem så blev de åter fem.

En ramsa till:

DOPPA TÅRNA

Doppa tårna i vattnet fiskarna kommer
Doppa tårna i vattnet hajarna kommer
Doppa tårna i vattnet valarna kommer ooooooo!

En ramsa till:

JAG SITTER HÄR OCH ROR
Jag sitter här och ror i min lilla båt
sjön är djup väldigt djup och den går i vågor.
Stor våg liten våg stor våg liten våg
stor våg liten våg sjön den går i vågor.

 

Långt nere i havet .........

För jag är en liten mört.........

Lilla Lasse sitter och gråter..

Jag är en dykare........

Hej Ville Valross.......

En kulen natt..........

En liten båt blir ofta våt.......

Hajarna

jag hade en gång en båt

När vi drog ut från halifax var vinden .......

En sjöman älskar havets våg

Bär ner mig till sjön...........

Mugge Vigge Mugge Vigge tuff tuff tuff....



En grodsång

KARL-OSCAR

Jag heter Karl-Oscar i kärret jag bor jag har inga strumpor och inga skor.
Jag hoppar en tre fyra meter i sträck för jag är en groda så käck kväck kväck.

En gång var det tävling i längdhopp minsann jag skuttade till det var klart att jag vann.
Jag hoppade långt det sa plums i en bäck för jag är en groda så käck kväck kväck.

Jag fångar ju flugor jag fångar ju mygg och myggorna tycker att jag är så stygg
och jag tycker om karameller och knäck för jag är en groda så käck kväck kväck.

Ny bok: Sessalätts äventyr. 1934

Handlar om kungen och hans söta lilla prinsessa och ett äventyr i skogen som slutar med att prinsessan kommer ridande på en björn.Sagan är skriven på rim. Först berättade vi sagan. Sedan lästes sagan , och barnen fyllde i rimorden. En snäll nallebjörn i sagan blev till ett nallemöte med våra egna gossenallar. Vi hade nallesamling hela veckan. Var sover björnen på vintern? Hur kan han överleva utan mat? Ramar vad är det? Vi sjöng och lekte lekar . Björnen sover. Mors lilla Olle. Dansa lilla nallebjörn. Teddybjörnen Fredriksson. En lien nalle skulle ut och gå .

Vi målade och ritade nallar.

Ny bok : Landet långt härifrån 1932

Uppdelad på två berättelser. Vi inriktade oss på den första berättelsen som handlar om branden i Falköping 1769 då stora delar av staden brann ner.

En rik man kommer och lovar att hjälpa till att bygga upp staden igen men på ett villkår. Man skulle se på husen vem som bodde där. Tex hattmakarens hus skulle se ut som en hatt osv. Vi berättade boken medan vi samtifigt  ritade händelserna . Boken lästes sedan. Vi rimlekte med orden: Hatt , hus, ur, osv. Olika ord ur boken. Vilka olika typer av hus finns det, och i vilket sorts hus bor du? Vi pratade om höghus läghus villa radhus. Barnen ritade sina hus och vi klistrade upp till en stad. Nästa dag brann staden , vi klistrade på eldslågor, vi försökte att släcka men förgäves. Nästa möte blev att bygga upp staden igen. barnen ritade och målade husen så som den rike mannen hade önskat.En ny  stad växte fram och man kunde tydligt se var bagaren och alla de andra i staden bodde. Vi sjöng om olika yrken. Grön grön grön   osv. När det brinner var också en visa.

Maj månad

Majus, Maj månad, hafwer 31 dagar.
Dagen är 13 timmar och 11 minuter lång.
Och Solen löper i Twillingarne, och är deruti ifrån den 12 dag Maj, intill den 12 dag Juni.

Maj månad säger: Nu rider jag i skogen gröna, Att jaga djur dejeliga och sköna,
Jag badar och låter min lefwer åderslå, Och jag will ni i warma kläder gå.

I denna månad skall man warmt bad, och bruka warm spis, och det är godt att taga drick till sig, som gör blod, och skall man intet djurs hufwud äta, förty det gör menniskans hjerta märkelig skada; man skall bruka malört och salvia i sin dryck. I Twillingarne är godt att wandra, att köpa och arbeta i eld, och att sätta barn i skola. Ett barn, som födes under Twillingarne, blifwer sannfärdigt, förnuftigt och stilla, hafwer breda skuldror, får ett ärr på sina naglar och på sitt bröst. När han gör sig wred, så talar han mycket, och får kunskap med stora herrar, han blifwer en frimodig herre, uti sin medelålders tid blifwer han swåra rik och en hustru skall föra honom mycken rikedom till. Twillingens tid är honom god uti allehanda saker och ärender.

Uti Krabban köpslager han, och öfwerlefwer alla sina bröder, han besitter icke sin faders gods. Hans hustru är en twilling, eller hon skall föda barn uti Twillingarne. Uti Skorpion hafwer han sjukdom, och tiden görs honom lång och swår. Uti Skytten skall han icke gifwa sig uti äktenskap. Uti Getebocken wederfares honom dödelig sjukdom af näseblod. Uti Wattumannen hafwer han lycka att färdas, och af stora herrar skall honom mycken rikedom tillstunda. Uti Fisken skall han winna mycken gods, dock skall han taga sig wara för watten. Uti Wäduren hafwer han stor lycka till att köpta och sälja. Uti Oxen hafwer han ångest och motgång, deruti skall han intet begynna. Och om han lefwer uti 15 år, då kommer han till 61 år.

Texten är hämtad från 1875 års Bondepraktika.

 

Ny bok  Ocke Nutta och Pillerill 1939.

En spännande berättelse  på rim om upptäckaranda och äventyrslusta, om räddningsaktioner och hjälpsamhet, om glädje och lyckligt firande.Berättade genom att rita sagan . Läste berättelsen på vilan. 

träd och naturen tas upp i denna berättelse bla.

Målade ritade ekorrar.

Vi lekte:

Timmerstockar
Lägg barnen tätt intill varandra. Ett barn är stock och lägger sig tvärs över. De andra barnen rullar så att stocken åker framåt. Dela gärna in barnen i lag och sätt ut en mållinje.

Naturruta
Gör en naturruta. Gör en tavla av olika naturmarial. Låt barnen titta en kort stund täck sedan över. Barnen skall nu i grupp göra likadana rutor. Mycket bra samarbets övning.

Kims lek
Samla ihopnatursaker och lägg dem  på golvet eller marken.
Gå igenom sakerna med barnen och namnge dem .
Ett barn får sen vända sig om och blunda medan de andra väljer ut en sak som ska tas bort ,eller läggas dit.

Sånger

EKORRE EKORRE VIFTA PÅ SIN SVANS.

EKORREN I GRANEN.

FEM FINA FÅGLAR

5 fina fåglar satt på en gren
1 flög iväg och då var det bara 1, 2, 3, 4 fåglar kvar
(då var det bara grenen kvar)  

TRÄDET OCH UGGLAN

Vi leker träd
Vi leker träd
Det bor en uggla i dé
Vi leker träd
Vi leker träd
Det bor en uggla i dé
Aho-aho aho-aho
Aho-aho-aho-aho
Aho-aho aho-aho
Aho-aho  ah

2 SMÅ FÅGLAR

2 små fåglar satt på en gren
en
hette Olle
och en hette Sten
flyg iväg Olle!
Flyg iväg Sten!
Kom tillbaka Olle
Kom tillbaka Sten

BARREN

Granens barr är kort
Och sitter ett och ett
Tallens barr är långa
Och sitter två och två
Enens barr är korta
Och sitter tre och tre. OCH DE STICKS

KATTEN I TRÄDET

Lilla kisse klättrar upp till trädets topp
Där uppe sitter fågeln, som han vill äta opp
Men vips flyger fågeln hem till sitt bo
Nedför klättra kisse, snopen må ni tro

FEM SMÅ SKOGSMÖSS

5 små skogsmöss lekte med en myra
1 sprang bakom trädet
så var där bara 4

4 små skogsmöss något skoj fick se
1 sprang bakom trädet
så var det bara tre

3 små skogsmöss skulle ut och gå
1 sprang bakom trädet
så var det bara 2

2 små skogsmöss sparkade på en sten
1 sprang bakom trädet
så var det bara 1  

1 liten skogsmus hittade inte hem
den sprang bakom trädet
och där var de alla 5

JAG  HAR ETT FARLIGT KLÄTTERTRÄD, SOM JAG HAR RAMLAT NER FRÅN.

FÖR NÄR JAG GICK FRÅN GREN TILL GREN, GICK GRENEN SOM JAG HÖLL I AV.

SÅ NU HÅLLER JAG I MIG HÅRT, SÅ NU RAMLAR JAG INTE NER MER, TROR JAG.

Bulleribjörk

Ut i ett träd en kråka satt

Bonden och kråkan

 

En ny saga   av Elsa Beskow, som utkom första gången 1941. Duktiga Annika är en riktigt snäll och duktig flicka som kan hjälpa till med allt möjligt. Som att vakta kossan Majros när gärdsgården är trasig till exempel. Tomtefamiljen den snälla hunden samt  skrytolle får vi också träffa.

Berättade och ritade sagan. Vi läste berättelsen på vilan. Självporträtt med intervjuer. Vad brukar du hjälpa till med hemma eller här på förskolan?

Vilka fler "duktiga" flickor har vi hört om i olika böcker?

Pippi så klart  . Kajsa Kavat . Ronja. Madicken.

En liten ramsa:

Annika, Pannika, Södermanné
häckla, väckla, domaré.
Kung Karl, general,
gick igenom silversal.
Åtta veckor före jul
dansar Anna Britta brud!

En till:

Annika, Vannika, Sillarad
red igenom Silverstad,
ända fram till kungens slott.
Kungen själv kom ut så brått.
Annika, Vannika, Sillarad
drottning blev i Silverstad.

 

En sång-danslek: Hopp mor Annika

 

En ny saga: Farbror blås nya båt. 1942

Farbror Blå tar med sig tant Brun, tant Grön, tant Gredelin, Petter och Lotta samt hunden Prick på en trevlig utflykt i sin nya båt. Men det som skulle ha blivit en dagsutflykt går inte helt bra Medan tanterna och Herr Blå sover middag passar Petter och Lotta på att öva sig i att ro.........

Startade med att barnen fick titta på bilderna och berätta vad dom trodde boken handlade om. Vi skrev ner deras berättelse.

Nästa möte med boken var att vi berättade händelsen genom att rita sagan.   Efter detta lästes boken på vilan. Vi fortsatte genom att barnen illustrerade någon bild utifrån boken.

Sånger vi sjöng: Ro ro ro din båt också på engelska.

Bär ner mig till sjön.

Nog händer det nog händer det.

En liten båt blir ofta våt.

Segla åt öster.

 

ABC -RESAN 1945

Ett barn som kan läsa läste en vers i taget . En bild som hörde ihop med den versen sattes upp. Varje barn i gruppen skrev ner den bokstav som versen handlade om.

Vi läste också boken på vilan.

Vi lekte bokstavsmemory.

Vi sjöng alfabetet.

Vilken bokstav börjar ditt namn på? Nu fick man rita från boken den bild som hade samma begynnelsebokstav som första bokstaven i sitt namn.

Säg mig din bokstav. En bollek.

JUNI MÅNAD
· Följer på en våt maj en våt juni, kommer sannolikt en våt sommar.

Den blomstertid nu kommer...
.
Midsommarmånad säger:
Nu will jag mitt hö afslå,
Och rifwa detsamma också,
I denna tid jag litet sofwa will,
Och äta laktuka med ättika dertill.

 NÄST SISTA BOKEN HERR PETER 1949

Boken handlar om den kunnige Peter som kan allt från att laga ett trasigt lås till att plåstra om sjuka. han är en tusenkonstnär som tyvärr är väldigt fattig  för han tar aldrig betalt för sina tjänster.......................

Vi ritade först berättelsen på withboarden.

Sagan lästes sedan på vilan.

Även denna bok är skriven på rim. Vi gjorde olika rim ramsor.

Vi följde takten i rimmen med stavar i golvet.

med kol gjorde vi Herr Peters hus.

Alla barnen fick ett rimvers som handlade om dom själva.

SISTA BOKEN PETTER OCH LOTTAS JUL LÄSER VI PÅ VILORNA.

Under två terminer har vi arbetat med Elsa Beskows sagor med

1998 ÅRS LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN (Lpfö 98) som ledsjärna.

 Vad har barnen då fått med sig  på denna resa ?

 

Om kamratskap-utanförskap .

Empati 

Kunskaper  om växter djur vår miljö och natur

Många sånger,  texter ,användning av instrument.

Traditioner

Lika -olika

Förr och nu Hur levde barn förr i tiden?

Årstider dagar -år

Om sagoväsen 

Skapande med olika material och tekniker.

Dramatisering

 Språkövningar ,rim ,ramsor ,berättande, lek lek lek

I vårt bibliotek finns nu följade böcker:

  • 1897 Sagan om den lilla lilla gumman
  • 1898 Barnen på Solbacka
  • 1901 Puttes äventyr i blåbärsskogen
  • 1907 Olles skidfärd
  • 1910 Tomtebobarnen
  • 1912 Pelles nya kläder
  • 1914 Blomsterfesten i täppan
  • 1916 Görans Bok
  • 1918 Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin
  • 1919 Muntergök
  • 1920 Lasse liten i trädgården
  • 1921 Lillebrors segelfärd
  • 1921 Bubbelemuck
  • 1922 sångboken Nu ska vi sjunga
  • 1924 sagan om den lilla hinden
  • 1925 Tant Bruns födelsedag
  • 1929 Petter och Lotta på äventyr
  • 1929 Årets saga
  • 1930 Hattstugan
  • 1932 Solägget
  • 1932 landet långt härifrån
  • 1933 Sagan om den nyfikna abborren
  • 1934 Sessalätts äventyr
  • 1939 Ocke, Nutta och Pillerill
  • 1941 Duktiga Annika
  • 1942 Farbror Blås nya båt
  • 1945 ABC-resan
  • 1947 Petter och Lottas jul
  • 1949 herr Peter

 

TACK FÖR OSS.NU ÅTERSTÅR AVSLUTNINGEN MED UTSTÄLLNING OCH UPPTRÄDANDEN.

 

Veckans matsedel  30/5 -3/6