TFolktro  Tema ht-08  vt-09  

Vi följer alfabetet

A= Andar  eller änglar  Spöken  har existerat i alla kulturer genom alla tider och hör till folktrons allra mest Tron på spöken andar  har existerat i alla kulturer genom alla tider och hör till folktrons allra mest gemensamma föreställningar.

I det gamla samhället fanns en övertygelse om att en ande levde i de flesta ting, inte bara i människan utan även åskan, vinden  bäcken  träden  hade andar.

Vi valde att starta med berättelsen om Lucifer

Vi målade på en spegel  medan vi berättade historien. tillverkade Adam i lera och klistrade fast

Herren hade många änglar. Han hade givit Lucifer , den skönaste gestalt och utpekat honom till en hög ställning bland änglarnas skara. Han skulle  härska över denna världens himmel. Detta värv skötte Lucifer så väl att Herren gjorde honom till skattmästare i Eden.

Så skapade Herren jorden. Djinnerna var  första varelser som fick bo där  . Men de kunde inte hålla fred med varandra. De slog ihjäl varandra, så deras blod rann på marken och besudlade den. Då sände Herren ut Lucifer med änglahär. Lucifer förde krig mot    dom  och fördrev dem ut till öarna eller till bergstrakterna, där ingen färdades.

Det var då Lucifer kände att han var något förmer än de andra änglarna. Han hade uträttat ett stordåd och det kunde han inte glömma.

Så skapade Herren människan av lera, för någon måste ju bo i detta paradis..

Herren befallde alla änglar att de skulle hylla denna människa, som blev kallad Adam. Men Lucifer vägrade. Han sa;
-Ska jag, en av de högsta änglarna, hylla en varelse som är skapad av lera?
Då svarade Herren:
-Men Jag har ju skapat honom med mina händer? Du ska tillbedja allt Jag skapat!

Lucifer vägrade att nedfalla framför Adam.
Han sa stolt;
-Jag är förmer än honom, jag är äldre än honom och jag är skapad mäktigare. Du har skapat mig av eld, men honom bara av lera.

Sådant ville Herren inte veta av. Han blev både vred och sur, för Lucifers tal röjde ju att han heller inte ville tillbedja Herren själv, när han inte ville falla i beundran över hans verk. Det stötte Herren i Hans behagsjuka, för han hade aldrig tolererat andra gudar jämte sig.
Därför sade Herren till Lucifer;
-Ditt högmod och din olydnad blir ditt fall. Från och med nu berövar Jag dig allt ditt goda!
Därmed störtade han Lucifer ner i avgrunden.

Lucifer blev till Satan, Koranens Harith blev till

Vi gjorde tricket anden i flaskan med en femtioöring bla.

Andar är svårt att avbilda men alla var ense om att det är något genomskinligt.......

Plast gladpack ja varför inte?

Läs en berättelse ur Tusen och en natt

B= BORTBYTING

Trollen kunde både vara goda och onda mot människorna. Ville det sig illa kunde man råka ut för att få en bortbyting i barnets säng och  då gällde det att vara snäll mot den lilla trollungen  så kanske man till slut fick sitt eget lilla barn tillbaka.

 Selma Lagerlöf  Bortbytingen.

handlar om en kvinna som fick en bortbyting, men som inte klarar av att behandla trollungen illa, utan försöker göra det så bra som möjligt för honom, trots att alla är emot det, däribland maken. Han vill t.ex kasta det ned i en avgrund, och låtsas inför makan att det varit en olycka. Han kastar in bortbytingen i deras brinnande hus, efter att makan försökt att få ut det, men hon springer tillbaka in och hämtar det. Till slut bestämmer sig bonden för att överge sin maka, han säger att hon måste välja mellan honom och trollbarnet. Men även om hon älskar sin make, och det plågar henne att han lämnar henne, kan hon inte offra barnet. Då mannen går genom skogen möter han en liten pojke: Barnet hälsar och säger att om han kan gissa vem han var ska han få veta vart han är på väg. Bonden känner igen pojkens sätt att tala från sin egen släkt och svarar: "Om inte min son vore hos trollena, så skulle jag säga, att det är du." Pojken svarar att det stämmer och att han är på väg hem till sin mor. Han berättar att varje gång bortbytingen har behandlats illa har han behandlats på motsvarande vis. Fadern vill veta hur det kommer sig att han kunnat göra sig fri från trollen och pojken berättar att när modern offrade något som var mer värt för henne än livet, att låta maken gå för att få behålla trollbarnet, så förlorade trollen sin makt över honom själv. Det är moderns omsorg om trollbarnet som har räddat hennes eget barn.

vi berättade sagan med olika  dockor och figurer,

troll i lera

Bortbytingar som fick lönnblad som hår.

Trollverser trollsånger så klart.

de stora barnen var på teater Pero och såg föreställningen bortbytingen

C= CYKLOPERNA

vi valde att gå in på unga faktas sida och där ta del av berättelsen utifrån den grekiska mytologin.http://www.ungafakta.se/grekiskmytologi/makterna/vidunder/cykloperna.asp

Dom är väldigt spännande dessa historier från både nordisk och grekisk mytologi.

Vi valde att berätta  historien genom att rita på withborden.

Vi ritade cykloper.

De stora barnen sydde cykloper i filttyg,

Klistrade ett stort cyklopöga  av silkespapper i duttar gjorde någon grupp.

D=DRAKAR

Gå in på denna sida så hittar ni vad vi fann som var väldigt bra om drakar. Här kan ni också läsa legenden om St Göran och draken.

http://www.goodies.nu/barn/drakar.htm

Vi valde att berätta om st Göran och draken.  Vi berättade med flanobilder sagan om st Göran.

Vi  gjorde drakar i kartongpapper. Vi målade drakar med acrylfärger tillverkade drakar av äggkartonger och toarullar

Draksånger: en liten drake uti skogen gick..........

Sagor--bröderna lejonhjärta

draken med de röda ögonen 

stora boken om monster och drakar

Riddar rakel och de tre stordåden.

Draktjuven

Men...... det är ju Bolibompadraken...

prinsessan kluva och draken

vattendraken

Egna texter Sånger

Sjung om drakar  gör om björnen sover till draken sover och han är jättefarlig bäst att man är varlig för man kan...........

Tre små drakar.(gör som en lek 3 barn går utanför ringen och fångar på slutet varsin prinsessa)

tre små drakar skulle gå en gång

att fånga sig en prinsessa  (2 ggr)

vi är så hungriga sa drakarna de små

vi är så hungriga det kan ni väl förstå

nu måste vi få mat

prinsessa på ett fat

Nu fångar vi en liten  god prinsessa.

Var bor du stora drake ?

I  en hatt

vad gör du klockan åtta?

Äter katt

hur många ungar har du?

77

Hur mår din drakefar nu?

Gissa du

vad gör din fru drakulla?

steker mat

vad vill du ha att spisa?

en sessa på fat.

Vad vill du ha att dricka?

lite läsk.

vad har du i din ficka?

en massa fläsk.

E= ENHÖRNING

Enhörning, fabeldjur, omnämnt redan under antiken. Under medeltiden uppfattades som ett vitt hästliknande djur med klövar och ett långt, spiralvridet horn i pannan. Den ansågs som mycket skygg och kunde endast infångas av en jungfru, i vars knä  den sedan insomnade; den symboliserar jungfrulighet och renhet
 Föregivna enhörningshorn kom vanligen från narvalar. I pulvriserad form användes det som renande medel mot olika gifter.

Vi berättade historien om enhörningen från

Ylva Karlsson: De röda drakarnas land och andra sagor

Rritade enhörningar målade enhörningar enhörningar i lera bla.

Sånger :fick bli om hästar.

Här finns en del fakta  http://paranormal.se/topic/enhorning.html

F=FEER

Feer är övernaturliga kvinnliga väsen. De förekommer inte i den nordiska folkdiktningen, men är vanliga i keltiska och franska folksagor. Det finns både onda och goda feer. Vi har blivit bekanta med begreppet genom folksagor från dessa länder, t ex Törnrosasagan

tandfen ni vet.....

Tingeling i Peter Pan

Den blå fen i Pinoccio

Vi inriktade oss på Törnrosa

Vi läste ,spelade teater , gjorde den goda fen av toarullar flirtkulor. färglade törnrosa  från unga faktas sida ,sjöng.

läste så många böcker vi hittade om feer.

G=GASTAR

http://www.commersen.se/sagner/gast.html

Här kunde vi inhämta lite fakta om gastar,spöken huuuuuu.

Spöken gastar av bomull blev väldigt bra

Dagspöket möter ett spöke

Sagor lilla spöket laban  bla.

flanosagor: Spökbarnen som ändrade färg

Vem spökar Alfons Åberg?

Sov gott pappa sa lilla spöket Laban

Dagspöket möter ett spöke

Spöknattens minsta BUUUUU

H=HÄXOR

Folktrons häxa

Den gamla folktron anammades av kyrkan och eftersom man då trodde att häxorna på skärtorsdagen tog med sig sin katt och sin kaffepanna och hoppade upp på närmaste kvast för att flyga iväg till Blåkulla och festa med djävulen.

Förr i tiden trodde man att det var särskilt mycket trolldom och otyg i farten under de stora högtiderna. Då stod kampen mellan det goda och det onda och då bjöd djävulen alla häxor på fest i Blåkulla. Och dit skulle det flygas och för det behövdes det en kvast eller en bakspade eller något liknande. Skärtorsdagen var häxritternas dag. Natten mellan onsdagen och skärtorsdagen far häxorna till Blåkulla för att fira häxsabbat med djävulen, de är kvar där till påskdagen då de kommer hem igen.  Förr ställde man in alla kvastar, brödspadar och annat som häxan kunde flyga iväg på till Blåkulla, men idag är man inte rädd för häxor längre, utan vi klär ut oss till sådana, antingen på skärtorsdagen eller på påskafton.

Idag tror ju inte någon på häxor längre - men för knappt 300 år sen var det helt andra bullar. I slutet av 1600-talet förekom det ofta häxprocesser. Ingen kvinna kunde känna sig säker, speciellt om man var gammal och läkekunnig, eller om man inte såg ut som andra, t.ex. handikappad. Flera hundra personer dömdes till att brännas på häxbål.

Vi berättade historien om Hans ocg Greta  med dockor

Vi gjorde  kartonghäxor Vi ritade och målade häxor Vi ritade Blåbärshäxan.

vi färglade från Unga Fakta Hans och Greta vid häxans pepparkakshus.

Sagor; Blåbärshäxan

Hans och Greta

eldonet
 

Pomeripossa

bamse  Hiahia

Kloka lilla häxan

I=INDIANER

http://www.ungafakta.se/indianer/

Barnen fick höra legenden om hur en vit man med hjälp av en ond ande fångade natten i tre lerkrukor. Det blev hela tiden dag och ingen i byarna kunde sova. Nu ville en av de yngre indianpojkarna ge sig ut för att ta tillbaka natten, men hans far hövdingen sa att han ej kunde göra det förrän han var en riktig krigare. En riktig krigare måste klara tre svåra prov. Det första provet var att bära en hel trästam på ryggen, det klarade han. Det andra provet var  ro över floden och sedan simma tillbaka, det klarade han. Det tredje provet var att klara sig ensam en lång tid i urskogen. Det gick ett helt år innan pojken kom tillbaka, och alla trodde att han var död. Nu ville alla fira honom som krigare, men pojken sa: "- Nej, jag ska först ta tillbaka natten...". "- Ok, du får ta tre av mina bästa krigare med dig sa hövdingen". Dom gav sig av. Genom skogar och över floder inne i en skog föreslog indianpojken de andra krigarna att han skulle klättra upp i ett träd för att se om han såg natten. Han gjorde så, och såg rök långt borta.

" - Jag har sett var natten hålls fången", sa han - och dom begav sig dit. När dom kommer fram ser dom en vit man som ligger och sover bredvid tre stenkukor. " -Där har vi den som tagit natten", säger pojken. Dom ska med sina pilar försöka skjuta sönder krukorna, så att natten blir befriad. Dom skjuter, men pilarna stutsar bara mot krukorna och mannen vaknar av oljudet, och skjuter med något som låter. Alla indianerna beger sig förskräckta därifrån. När dom kommer hem till indianbyn så berättar dom vad som hänt. Pojken vill göra ett försök till att ta tillbaka natten. " -Den här gången får du med dig fem av stammens bästa krigare", säger hövdingen. Dom ger sig iväg och besöker samma plats, men den vite mannen är borta. Dom hittar honom så småningom inne bland buskar och snår, sovandes. "-Hur ska vi göra? vi måste ha en kraftig pibåge för att krossa krukorna". Dom gjorde jättepilar och en pilbåge av en hel trästam. Dom sköt sina pilar mot krukorna. Det blev mörkare och mörkare och mörkare. Med mörkret kom alla nattdjuren fram, som också varit tillfångnatagna i krukorna. Glädje i byn, när indianpojken kom hem, alla visse ju redan vad han klarat av. Natten fanns där. En berättelse ur: "Den magiska boken". Vi spelade upp denna historia för barnen på samlingen.

Indiansånger blev det också En och 2 och 3 indianer.........

Fjäderskrudar tillverkades Indianer målades och ritades.

Mosaikindianer

J=JÄTTAR
Jättarna är stora människoliknande varelser som sägs hålla till i stora grottor i de norra bergen.
De kastar sten på saker de inte gillar, till exempel när människorna har försökt bygga kyrkor för nära deras bostäder. De tål inte klangen från kyrkklockorna. Dock har de ingen vidare träffsäkerthet.
Jättarna är skapade ut bergen, men så mycket mer än så vet man inte om dem. Av de som har träffat en jätte har få kommit tillbaka för att kunna berätta om det.

Pojken som åt ikapp med jätten : svensk folksaga

Jätten Finn

Denna sägen eller legend är spridd runt om i Norden, bl a finn det en version som handlar om Trondheims berömda domkyrka. Motivet med det "hemliga" namnet är vanligt i många folksagor; t ex i Grimmsagan om Päronskaftet (RumpelStilzchen).

När kristendomen börjat spridas norrut kom en missionär från Tyskland till de hedniska skåningarna. Han hette Laurentius med blev kallad sankt Lars. Han grunade en kristen församling i Lund, och hans högsta önskan var att få bygga en kyrka.

Vid den tiden bodde under det som nu heter Helgonabacken i Lund en grym och farlig men samtidigt hjälpsam jätte. Han erbjöd sig att bistå vid kyrkobygget. Men han ställde egendomliga och hårda villkor:

"Kan du röja mitt namn när kyrka är färdig så är vi kvitt", sade han. "Om inte, måste du ge mig solen och månen som leksaker åt mina barn".

"Utan sol och måne går det inte att leva på jorden", svarade Sankt Lars.

"Du svarar klokt", sade jätten. "det skulle bli alltför mörkt här i Skåne. Jag nöjer mig med dina båda ögon, om du inte kan gissa mitt namn.

"Det går jag gärna med på", sade Sankt Lars. "Vad är mina ögon jämfört med en kyrka ?"

Platsen blev utvald och helgad av Sankt Lars. Därefter satte jätten igång. Han började med kryptan längst ner och formade valv och pelare. Sedan gick han med väldiga kliv till Romeleklint och där ryckte han loss stora stenblock. Dessa staplade han på varandra och murade fast dem. Arbetet gick snabbt, och jätten log och sjöng:

"I kyrkan nu fattas mig föga.
Jag murar och murar. Förrn sol går ner,
mig munken ger
mitt namn - eller också mitt öga".

Men på Helgonabacken stod Sankt Lars och var inte lika glad. Även han sjöng:

"Du skänkte mig ögon, du fader och vän
tag dem igen!
Du vet, jag offrar dem gärna".

Medan han stod och där och begrundade hur vacker skymmningen var kunde han inte låta bli att tänka på hur mörkt allt skulle bli när han miste sina ögon. Då hör han en stillsam och entonig sång. Det lät som en vaggvisa från underjorden. Och rätt som det var kunde han urskilja orden:

"Sov, liten Sölve, sov, sonen min!
Din fader Finn
han sitter och murar där ovan.

Sov, liten Gerda, skön dottern min!
Din fader Finn
till kvällen kommer med gåvan".

Och sankt Lars beger sig glad i hågen till kyrkjan som är i det allra närmaste färdig. Jätten arbetar högst upp på tornet.

"Du Finn, kom ner!" ropar munken. "Finn, Finn, kom ner!".

Och Finn kommer ner. Han går till kryptan och griper tag i en pelare för att riva kyrkan. Men i samma ögonblick blir han förstenad - och än idag kan varje besökare i Lunds domkyrka se just denna pelare och hur den vanmäktige och inte särskilt storväxte jätten desperat famnar den.

Vi ritade av en personal på ett stort spännpapper Alla var med att måla jätten. Vi tog en pytteliten babydocka och jämförde stoleken  för att verkligen förstå hur stor han var.

Sången jätten Finn satt på vinn.......

EN ANNAN SÅNG

I det lilla berget 1o2o3 bor den lilla dvärgen 1o2o3

På den stora slätten 1o2o3

bor den stora jätten 1o2o3.

EN ANNAN SÅNG
När jättarna går på promenad

Om jätten Ymer kan du läsa här http://www.ungafakta.se/vikingar/sagor/varlden.html

Vi pratade om uttrycket jätteliten-jättestor

K=KNYTT

Knytt är skogens clowner. De älskar att kasta kottar, att jaga barn och sno godis

http://www.bettanssidor.se/gryning_o_skymning/knytt_2.htm

Här kan man läsa allt om knytt. Fantastiskt roligt.

På den här sidan så får du reda på hur Knytten lever, ser ut, vilka kläder de har och en hel del till. Vill du läsa Knytt-dikter så har du två sidor att välja på, å, å så det viktigaste, det gottaste - knytt-gottis.

vi gjorde små knytt i lera och vi ritade knytt med hängselbyxor så klart glöm inte fickor.

knyttes skuttesång från trollsångboken

Vi gjorde om jag är ett litet Ylle till jag är ett litet knytte det gick väldigt bra.

Vem ska trösta knyttet? så klart

L=LYKTGUBBAR ELLER IRRBLOSS

Vi var på myren min far och jag

det var senhöst men en vacker dag.

Hjortronen lyste så gula i solens sken

vi plockade och åt till timmen blev sen

Mörkret kom plötsligt tyckte vi båda

det var då vi detta fick skåda.

Små ljusken  som rörde sig , sch sa min far

jag tror det är lyktgubben som är ute och drar.

Vi satt tysta som möss  bakom en stubbe

plötsligt stod framför oss en liten gubbe

Är ni vilse  på myren han sa

Min far svarade ja.

Följ mig så ska jag lysa er väg han sa

vi följde lycktgubbens ljus och allt blev bra

 Min far gav honom som tack  sina exta sockar

Lyktgubben tackar och bugar och bockar

AGNETA VAR MED PÅ EN  MYRVIKEN  JÄMTLAND

Små lysande lågor som varierar i form och storlek. De rör sig i ojämn takt och ibland stannar de för att snart igen sätta fart. De har förväxlats med älvor och även näcken, men de är i själva verket en lykta som bärs av en Lyktgubbe.

Lyktgubben sägs vara en bonde som fuskat till sig mer mark, till exempel kan han ha flyttat skälmärkena till sin egen fördel. Som straff får han efter sin död vandra runt och rätta till de misstag han begått. Han är klädd i grönt, grått eller så har han röda byxor och är svart upptill. Han har en lång stav som han stöter ner i backen och säger rätt eller fel. När något märke är fel och han stöter sin stav i marken så slår det en stor låga från den.

Det händer att lyktgubben hjälper den som gått vilse genom att lysa vägen åt denne. Men han vill ha något i gengäld, lurar man Lyktgubben kan man råka väldigt illa ut.

I skogen bor en hemlighet,
som inte alla kan se.
På ängen kan konstigheter skymta förbi
Ett     tu     tre
Somliga blåser med vinden, tyst så dom inte stör,
andra sitter i linden och sjunger efter gehör.
Några tältar på mossen, och lever på hjortronbär,
i skymmningen ser man blossen att det bor lyktgubbar där.
Var som helst kan dom trippa,
en pyssling eller knytt.
Högt på en darrgråsvippa kan gunga en liten leepytt.
Lyssna.....och gå på tårna och säj hej,
och fram ur vrårna kommer dom för att titta på

En sång finns i trollsångboken

Lyktgubben går............

M=MARAN

I folktron är maran egentligen inget direkt väsen, utan en ung flicka oftast rödhårig, som en del nätter förvandlas till Mara och ger sig ut för att plåga folk och djur på natten. 

Historier berättas om hästar som varit alldeles vita av svett  på morgonen då bonden kommit in i stallet. Han förstod då att hästen blivit riden av Maran under natten. De människor som blivit utsatta av Maran berättar om mardrömmar som känts som dom höll på att kvävas av ett tryck över bröstet.  Genom att säga till Maran:, (i samma stund som hon förvandlas till människa), att hon är en Mara löser man henne från hennes förbannelse. 

Man kan skydda sig på många olika vis från Maran. Tåspetsarna på skorna ska alltid stå ut mot dörren t.  e.x Om du vill att dina djur ska få vara ifred så hänger du en död skata i taket i ditt stall. Idag har man en naturlig förklaring till detta tryck över bröstet som många upplevede och upplever. Vid insomnandet eller uppvaknandet  kan kroppen en kort stund förlamas. Detta är inte farligt, men kan hos de människor som drabbas, upplevas väldigt obehagligt. (Varför inte sätta upp en drömfångare över sängen?)

Här kommer legenden om Drömfångare. Vi berättade Indianlegenden för barnen.

I urminnes tider har det berättats att farmor: Spindeln, som skapade Universum, var sorgsen över alla mardrömmar som hennes människobarn hade. Hon gick till pilträdet och bad om dess grenar. Hon gick till Örnen och bad om dess fjädrar. Sedan böjde hon grenarna av pil till en cirkel som inneslöt alla människor på Jorden. Hon spann sitt nät av visdom runt pilgrenen för att fånga sina människobarns mardrömmar. Fader Sol's morgonstrålar brände bort mardrömmarna som fanns i nätet. Fanns någon mardröm kvar i nätet förvandlades den till morgondagg som sakta droppade ner fjädrarna och tillbaka till Jorden.

De stora barnen gör egna drömfångare.

Utifrån Bra Böcker's "Folktro" berättade vi med dockor följande historia om Maran.

Två män sitter och samtalar med varandra Det är Anton och Kalle. Anton  berättar att han har så svårt att sova på nätterna för han har besök av  Maran varje natt. Han berättar om det enorma tryck han känner över bröstet, och att han nästan kvävs. "- Vi måste göra nå't åt saken", säger Kalle. Dom smider nu en plan. På natten skall Kalle  stå utanför sovrummet och lyssna, och när han hör att Anton skriker i drömmen ska han stoppa in en kork i nyckelhålet, så Maran inte kan komma ut. Anton 'å sin sida ska vara beredd med yxan för att en gång för alla bli av med henne.  Sagt och gjort. Natten kommer och Kalle hör Anton skrika i drömmen. Han sätter dit korken och efter en stund vaknar Anton alldeles svettig.

Nu börjar en vild jakt. Anton lyckas till slut att tränga upp Maran i ett hörn och ska precis till att döda henne, då Maran,  som inte kan ta sig ut genom nyckelhålet, förvandlar sig till en vacker kvinna. Anton tror inte sina ögon. Han har aldrig sett något vackrare, så han friar på en gång till henne. Hon säger ja till frieriet och dom gifter sig och lever i många år lyckliga. Nu hände det sig att dom en dag blev osams. Mannen skrek till kvinnan: "- Du ska inte tala till mig på det sätt du gör - din satmara". 

"- Kallar du mig för M ara?, sa kvinnan".

"- Ja, sa mannen. Kan du förneka att du en natt kom in genom detta nyckelhålet", sa han och visade henne på hålet där korken fortfarande satt. Han tog ut korken och vips så förvann hans hustru ut genom nyckelhålet. Nu hade mannen och hustrun också fått ett litet barn som nu mannen fick ta hand om så gott han kunde, men varje natt vaknade han av att han hörde hur barnet blev ammat, och varje morgon då han tog upp barnet var barnets kläder fuktiga av tårar...

Varför har vi inga nyckelhål på förskolan?

Vi målade maran med vattenfärger.

ATT SPRINGA MARAN,  VARFÖR TROR NI ATT MARATON  JUST  KALLAS MARAN?

MARDRÖMMAR PRATADE VI OM.

Mara, mara minne

du får ej bli härinne

förrän du räknat

fiskar i flod

fåglar på jord

alla eketrär och Guds ord

N=NÄCKEN