| Tema insekter.
Marcus tillverkar en tusenfoting med tungan rätt i munn
De stora barnen framträder med gruppen Makonerna
Simon och Tereese dansar samba.
Fjärilsdans.
Jag är en gräshoppa.
Tereese sjunger flyg fula fluga fl Insektssagan(Sriven av Agneta) Många djur hade samlats under den stora granen där Älgen
Skogens drottning , hade inbjudit till ett möte. Idag var den stora dagen, när postmästarinnan älg, skulle välja ut vem som skulle få bli brevbärare i insektsdungen. Eftersom det var stor arbetslöshet i skogen, hade väldigt många djur kommit och alla ville dom bli brevbärare. Det är nämligen så att brevbärarna får väldigt fina brevbärarväskor. Blåa fina. Och som inte det var nog, dom får också ett fint märke i blänkande guld. Alla djuren fick nu i tur och ordning , berätta varför dom skulle passa som brevbärare. Den första som anmälde sig, var räven. Det är klart att jag passar bäst eftersom jag är så listig, sa räven.
Jag skulle nog passa bättre sa björnen,
eftersom jag är starkare än du. Jag tror nog att det får bli jag, sa den lilla igelkotten
för jag känner till området. Skulle inte den klokaste få jobbet , undrade ugglan?
Men det måste vara någon som är både snabb och samtidigt vegetarian, sa haren.
Nu hade alla som önskade sig jobbet, fått säga sin uppfattning, och nu skulle älgen välja. Jag kan inte ta räven, för du är inte vegetarian. Björnen, du är för stor, du kommer att trampa sönder alla små stackars insekterna. Du lilla igelkott du är alldeles för långsam,och du uggelfar , vad har du i kikaren egentligen? Det får bli vår vän Stor Skutt som får jobbet. Grattis, och här har du väskan , och märket. Varje dag skall du gå till den stora granen , och där i det stora hålet ligger dagens post. Tack så mycket sa Stor-Skutt och skuttade hem till sin håla. Tidigt nästa morgon begav han sig till den stora granen. Där låg mycket riktigt ett brev. Det var brev till Arbetsmyran Max. Han bodde i stacken bakom bisvängen. Vägen hette myrgången. Ja det hittar jag lätt, tänkte Storskutt, och hoppade iväg.
När han närmade sig stacken, fick han höra två vresiga myror som ropar stopp. Vart är du på väg? Jag letar efter arbetsmyran Max, han har fått brev, svarade Storskutt. Vilka är ni som står här och skriker till insektsbrevbäraren, om jag får fråga? Vi är vaktmyror, och vi ser till att det inte kommer några fiender till vår stack, myror från en annan stack tex. Jaha, sa Storskutt, men var kan jag hitta Max ? Han ligger antingen högst uppe på stacken och solar sig, så han kan ge värme till stacken, eller så är han hos drottningen med mat. Han kan också hålla på med att flytta ägg, du får ropa högt svarade vaktmyrorna. Ja, ja sa Skutt och ropade för full hals. MAAAAAX du har fått brev. Ut ur stacken tittade det fram en barrig myra . Är det du som är Max? Ja , hade jag fått brev, sa du? Här, sa Skutt och räckte fram brevet. Inbjudan till den stora insektsfesten, vad roligt, sa Max. Det är från min kompis Mårten. Han har skrivit en sång till mig också, vill du höra innan du skuttar vidare. Ja visst sa Skutt. Myran sjöng för full hals på samma melodi som moster Ingeborg:Jag har en liten kompis som heter myran Max, han tittar fram ur stacken , när han tycker det är dax. Han arbetar och strävar från tidig dag till kväll, och är emot sin drottning så arbetssam och snäll. Ibland han vaktar stacken , så ingen komma kan, som inte är från stacken, och inte från hans stam. När vårens sol den lyser på stackens runda tak, då kan man se vår Max som solar sig därbak.Vilken bra låt, sa Skutt, men nu måste jag skutta vidare till bisvängen. Biet Bertil ska också få post idag. Hej då, vi ses nog igen, sa Skutt och hoppade in bland snåren. Ja då är det biets tur , tänkte Skutt och läste på alla vägskyltar . Bisvängen, stod det med stora bokstäver. Skutt kunde nu höra någon som sjöng så vackert, melodin kände han väl igen eftersom det var melodin "litet hus vid skogens slut" .
Så här sjöng biet, Litet bi i kupan bor, hon är liten inte stor, samlar nektar dagen lång, gnolar på en sång. Jag vill vara drottning jag, slippa jobba varje dag, ligga där och ha det bra, ja, det vill helst jag. Vad vackert du sjunger sa Skutt, jag kommer med brev till biet Bertil, vet du var han är ? Ja han är förmodligen inne i den varmaste delen av kupan och drönar. Vad menar du sa Skutt? Drönar? Ja han är ju en drönare, hans enda uppgift här i vårt samhälle är att para sig med drottningen, däremellan behöver han inte göra någonting. Men du får skynda dig på om du skall hinna ge honom brevet, för efter parningen , när hösten kommer, så dör han. Usch så trist sa Skutt. Ja jag får väl skynda mig på då.Ja, du känner igen honom på hans breda kropp ,och hans stora facettögon, sa det lilla biet. Skutt hoppade runt kupan och ropade Bertils namn. Ja vad vill du? svarade en liten trött röst. Där borta i en hängmatta låg drönaren Bertil , han tog sig en liten middagslur. Brev till dig. Ja vad roligt, får jag se. Det är från min vän Birger , han skriver att han tänkte flyga upp hit till mig, och deltaga i den stora insektsfesten. Vad trevligt. Hoppas att ni hinner vara med då? sa Skutt . Ja då det hinner vi , vi dör inte förrän nektaren på blommorna tar slut, då kan vi inte längre para oss med drottningen förstår du. Jaha sa Skutt. Nu hoppar jag vidare till Brakvedsbacken. Ha det bra i hängmattan.
När Stor-Skutt närmade sig Brakvedsbacken ,läste han sin lista , där det stod hur många fler han skulle lämna post till denna dag. Han hade fyra ställen till. Ja , ja tänkte han , det hinner jag innan det blir kväll. När han kom fram tittade han sig omkring, men han såg inga fjärilar i luften. Han gick fram till en brakvedsbuske på vilken det stod Här bor Citron och Citronita. Ja då har jag kommit rätt. Jag knackar på , tänkte Skutt. Knack knack , är det någon hemma? Ingen svarade. Uppifrån en gran hörde han en röst som sa: letar du Citronita? Ja sa Skutt . Dom har inte vaknat än, det var ekorren som talade med Skutt. Va ? inte vaknat? Men klockan är ju tre. Nej, du förstår, dom övervintrar i brakvedsbarken, och dom sover fortfarande sin vintersömn. Oj då, ja då lägger jag brevet i brevlådan , så får dom ta det när dom vaknar då . Tack för hjälpen sa Skutt till ekorren, och så hoppade han iväg.
Nu ska jag ta mig en morot, tänkte Skutt och plockade upp en morot ur fickan, samtidigt tittade han på sin lista och såg att det var daggmasken Dagmar på daghemmet som skulle få post härnäst. När han närmade sig daghemmet hörde han på lång väg att han kommit rätt. Det var sångsamling , och Dagmar hade samlat alla små daggmaskar runt sig och alla sjöng med full hals:Prutta på prutta på uti gräset. Prutta på Prutta på uti gräset. Bajsen din är underbar, när den genom jorden far, bajsen din är underbar, när den genom jorden far.
Vilken rolig sång sa Skutt till Dagmar. Ja den har jag lärt mig av en som heter Staffan , sa Dagmar. Här sa Skutt , du har fått brev. Dagmar tog emot brevet, få se, det är från min stora kärlek Dag, han kommer hit till den stora insektsfesten, va roligt. Tack för brevet , nu ska daggmaskbarnen ha sin vila i underjorden, marken börjar att bli lite torr nu, så det är bäst att vi kryper ner. Hej då , vi ses igen sa Skutt och fortsatte sin brevrunda. Jag hinner nog till Ekoxberget innan det blir mörkt , tänkte Skutt och bet en liten tugga av moroten. Ekoxberget stod det mycket riktigt på vägskylten. Vid brevlådan stod Ekoxen Einar och han väntade faktiskt på brev från sin fru Eva. Kommer du äntligen, sa Einar, har du brev till mig också? Ja , de har jag sa Skutt, och räckte fram brevet. Varför bor du här alldeles ensam , sa Skutt. Det var så förstår du, att jag råkade hama på en timmerbil, som for från Bohuslän till Stockholm. Det var inte mycket jag kunde göra , för vägen är alldeles för lång för mig att gå tillbaka. Min fru Eva har lovat att hon ska försöka att hitta en timmerbil och komma efter hit. Jag får se vad hon skriver i brevet. Hej, Einar jag har hört att ekoxen inte är fridlyst där du befinner dig. Det låter farligt tycker jag, eftersom de flesta människor tycker vi är en skadeinsekt, så finns ju risken att dom sprutar gift på oss. Jag tror att jag stannar här , det är bättre att du kommer hem igen. Tänk på att här i Bohuslän är vi ju Landskapsinsekt, och tänk på dom härliga bokskogarna . Vi hörs igen, hälsningar från din Eva. Jaha, då får jag väl försöka ta mig hemåt, sa ekoxen, och såg lite lessen ut. Var inte lessen , sa Skutt, du hittar nog en billast som du kan hoppa på. Det är bra att du valt den här platsen att bo på för här finns gott om ekollon ser jag. Hej hopp i lingonskogen, nu springer jag hem till min håla. Hej då, sa Einar, och Skutt sprang hem efter sin första dag som brevbärare. Puh ,sa han och la sig i sin säng, ställde väckarklockan på ringning klockan 6, och somnade bums. Nästa morgon vaknade Skutt när klockan ringde, han åt lite frukost och skuttade sedan iväg till den stora granen. Där låg massor av brev. Oj, han skulle till flugporten, gräshoppsängen, humlegården , igelboda, jordgetingskullen, kackelackebacken, lopp och löss huset, myggbodavägen,nyckelpigestigen. Ja det är bäst att jag sätter full fart, om jag ska hinna alla dessa idag. Flugporten, längst bort i inseksdungen, Skutt skyndade sig genom bladverket. Usch, vad det luktar illa , sa han högt för sig själv, när han var alldeles nära flugporten. Brev till Fabian, ropade han sedan, han hörde hur det surrade i luften.
När han tittade lite snett neråt , kunde han se att i en stor gödselhög satt en massa flugor och surrade. Fabian finns han här, frågade Skutt. Fabian det är jag det, svarade en liten kaxkig fluga. Brev till dig, det är från en som heter Felica. Vet hon om att ni äter gödsel, sa Skutt? Självklart, det gör alla flugor, och speciellt våra larver. Annars gillar vi matrester också. Vi är väldiga smittspridare av bakterier, och är faktist jordens farligaste djur. Det kan om alla överlever på en enda sommar födas 12 miljoner flugor från en enda stam, vad säger du om det? Ja sa Skutt, det är tur att fåglar äter flugor för annars skulle man inte kunna se för alla flugor. Ja , nu skuttar jag vidare till gräshoppan. Hej, och ha en bra dag.Skutt tog sina längsta skutt vidare till gräshoppsängen.
När han kom fram lät det som om dom hade konsert, eller något liknande. Gunnel skulle få sitt brev men det var svårt att göra sig hörd i allt gnisslande och gnidande. GUUUUNEL........ du har brev . Det kommer fram en söt liten gräshoppa , hej det är jag som är Gunnel. "Jag är en gräshoppa, en gräshoppa, och jag kan inte sitta still, jag är en gräshoppa en gräshoppa jag hoppar lite som jag vill" sjöng hon för Skutt. Ja jag ser att du är det, men ni låter ju hela tiden? Tycker du inte att vi spelar vackert? Det är inte alla som kan höra vårt spel, eftersom tonerna är så höga så en del kan inte uppfatta ljudet , men du hörde? det var väl bra. Brev sa du, få se. Det är från min vän Greta, hon skriver att hon kommer till den stora insektsfesten, vad trevligt. Nej, nu är jag hungrig efter allt spelande, vi skall samlas och äta lite färsk råg, som precis kommit upp. Det skall bli mumsigt. Ja smaklig måltid då, sa Skutt och gick iväg över ängen. Nästa stoppställe före lunch, skulle bli humlegården. Storskutt gick och läste på en ramsa som hans mamma lärt honom när han var liten. "Humbel, Pumbel, stick i stock och sten, men ej i armar och ben" Jag får hoppas på att dom gör som i ramsan tänkte han för sig själv. Det var Hummeldrottningen Hilda som hade brev att vänta . Det var från en gammal vän som tidigare arbetat som arbetshumla i boet. Oh, har jag fått brev från Harald, vad jag blir glad, han kommer idag på besök, och stannar ända till festen.. sa drottningen. Du förstår Skutt att jag har precis kommit ut från min övervintring och nu är jag så hungrig. Jag måste samla nektar i massor och samtidigt hitta en boplats, så jag kan lägga ägg. Nu kan Harald hjälpa mig med att mata larverna när dom blir klara. Hur gör man då? undrade Skutt, som var väldigt nyfiken av sig. Jo du förstår, arbetshumlorna samlar nektar och pollen som dom förvarar i små fickor på bakbenen, sedan tar dom nektar med sin snabel, och sprutar in i larvkammaren. Så går det till. Nu måste jag skynda mig att få i mig mat, innan Harald dyker upp. Hej, hej, sa Skutt och gick och satt sig på en liten sten. Han var trött och behövde även han lite i magen. Morot idag igen, men det är bra och nyttigt sa han till sig själv, och mumsade förnöjd i solskenet. Igelboda låg på helt fel sida, Skutt blev tvungen att gå tillbaka till andra sidan av dungen, och nere i sjön låg igelboda. Iglar tänkte han , hur skulle han bära sig åt? Han ville inte bada. Inez, skulle någon heta som hade brev från Södersjukhuset. Ja titta där ute på en brygga sitter det någon figur. Jag får ropa så får vi se. Hallå, Hallå, känner ni någon Inez? Ja, det är jag det svarade figuren. Du har brev, vad gör du där ute på bryggan. Jag samlar Iglar till Södersjukhuset. Va? Jo dom använder dom till att bota tex variga sår och så. Igeln är en blodsugare, så han suger ur det onda förstår du. Vad fiffigt, sa Skutt. Du kan lägga brevet på stenen där så tar jag det när jag går iland sa Inez. Ja ja sa Skutt och vinkade ett glatt hej till Inez och tog sin lilla väska över axeln och vankade vidare.
Jordgetingar, det blir inte kul, man ser dom ju inte, och tänk om jag trampar på boet? Jag får fråga någon innan jag kommer fram Skutt kom närmare och närmare adressen där jordgetingarna skulle bo. Surr Surr, hej, vet du lilla bi var jordgetingarna bor. Ja ser du den lilla upphöjningen i jorden därborta, där bor dom. Tack för hjälpen sa Skutt och skuttade dit. Många jordgetingar var samlade utanför boet, dom flög runt och surrade.
Hej, sa Skutt, jag har brev till Janne, har ni sett honom. Ja han ligger och vilar därborta sa en annan geting. Skutt hoppade dit med brevet och jordgetingen läste högt: Vi vill gärna att du uppträder med dina circuskonster på de stora insektsfesten, hälsningar festfixarna. Vad kul sa Skutt, ha en bra dag och hej så länge sa Skutt och hoppade iväg. Nu blev Skutt lite bekymrad, det stod adress till stora staden. Kackelackan bodde i ett restaurangkök, tillsammans med hela sin familj. Hur ska jag ta mig till staden? Jag får hoppa på en buss, och åka snålsjuts tänkte han. Sagt och gjort Skutt åkte buss till en indisk resturant där kackelackan skulle bo.När han smet in genom bakdörren fick han se en kock som sprang runt och var alldeles vild, Han skrek "har ni sett nån kackelacka, kackelacka, kackelacka har ni sett nån kackelacka kackelacka kack, jag la den i min byxficka , byckficka, byckficka , la den i min byxficka byx.Här är mina byxor, och ingen kackelacka nu frågar jag mig bara var kan kackelackan vara? "Det var nämligen så att hälsovårdsnämden skulle komma på besök, så kocken hade gömt kackelackan i fickan, men tappat den. Mannen från hälsovårdsnämden blev alldeles förfärad då han upptäckte att det låg en kackelacka i fiskpuddingen. Ni får stänga resturangen bums. sa mannen. Kocken grät, men han var tvungen att stänga till alla kackckelackor var borta. Nu när alla hade gått, hoppade Skutt fram och ropade på Kalle, du har brev.
Oj, vad rädd jag blev, är det bara du Skutt. Det är från mina kusiner som bor i Grekland, dom vill att jag kommer till dom på besök. Jag tror jag åker, för där finns det många härliga resturanger, som är lättare att ta sig in i än dom som finns här. Tack för besväret du hade att ta dig hit, och hej på dig, sa Kalle. Skutt tog bussen tillbaka till insektsdungen, och hoppade rakt hem till sin håla. Han var utmattad efter dagens arbete. Nästa dag vaknade han i god tid, han hann äta frukost och snabbt titta igenon skogsposten. Så var det dax igen, han hade fortfarande brev från gårdagen att dela ut, så han började med dem. Larven Lukas var enkel att lämna till, han bodde bara ett stenkast från Skutts egen håla. Det var egentligen en fjärilslarv, som bara åt och åt hela dagen. När Skutt kom fram till Lukas boplats hittade han inte honom. Han ropade och skrek, men ingen Lukas. Då ropade Älgen som kom gåendes, det är nog ingen idé att du skriker längre. Han har förpuppat sig och hänger här i trädet. Det gör alla fjärilslarver, han kommer att hänga så där ett tag, sedan blir det en vacker fjäril. Jaha, sa Skutt, då lägger jag brevet här på grenen, så finns det när han puppat klart. Jag går vidare jag, hej då älgen. Nu var det till de ettriga myggorna han skulle. Det är tur att man har tjock päls tänkte Skutt för sig själv, där han gick på stigen. Vykort till myggan Mira, ropade Skutt på långt håll. En liten röst svarade, här är jag, häääääär, titta uppåt.
Myggan Mira hade satt sig på Skutts huvud, och åkte lite snålskjuts. Stick mig inte för då får du inte kortet sa Skutt. Nej, jag gillar mest att suga blod från människor jag, sa Mira. Visste du det att det är bara vi honor som suger blod, hanarna dom lever på pollen och nektar. Så alla ni honor ni är vampyrer ni sa Skutt? Ja, det kan man säga sa Mira, men nu vill jag se kortet . Dom vill att jag skall framföra myggans sång, på insektsfesten. Ja det kan jag väl göra sa Mira . Nu måste jag tyvärr åt ett annat håll sa Skutt, så du får hoppa av. Tack för skjutsen sa Mira och surrade iväg. Nyckelpigan Nadja skulle finnas i närheten av myggans boställe. Ja titta där kommer en hel drös med nyckelpigor. Hallå, Nadja....... Brev till dig. Har inte tidv just nu, lägg brevet under lingonriset där borta så hämtar jag det sedan. Värst vad brottom man kan ha tänkte Skutt och drog vidare.
Ohyra, kvalster, loppor och löss, läste Skutt på ett litet kort, adress gamla ödegården borta vid flugporten. Jag hinner nog innan det blir mörkt, tänkte Skutt för sig själv. Han styrde iväg mot ödegården. Det var längre än han hade tänkt sig, och det började nu bli mörkt. Ohyre-loppan Olle stod det på kortet. När Skutt kom fram till huset öppnade han försiktigt på dörren, och ropade Olles namn. Ingen svarade . Jaha , han är väl bortrest tänkte Skutt, men oj vad trött jag är. Jag tror att jag övernattar här, istället för att gå den långa vägen tillbaka. Det stod en gammal säng i ett hörn, och ett täcke fanns också, så Skutt bestämde sig för att lägga sig. Han vaknade mitt i natten , av att det kliade något otroligt.
Hjälp skrek han och satte sig upp i sängen. Nu såg han någon liten figur som rörde sig snabbt över golvet. Stanna vem är du? den lilla figuren stannade till, och sa att han bodde i huset. Jag är den lilla hustomten, jag blev kvar här när människorna flyttade här ifrån.
Jag bor här under sa han och pekade på ett litet hål i väggen. Vill du följa med ner och se hur jag har det? sa tomten. Ja gärna sa Skutt, men hålet år nog för litet. Det ordnar jag lätt sa tomten, tryck på den där lilla knappen, så blir du liten. Ja men jag kan väl bli stor igen sen? undrade Skutt. Klart som korvspad, sa tomten. Kom nu. Skutt tryckte på knappen, och vips var han liten som en tumme. O, vad fint du har, och vad det luktar gott sa Skutt. Ja jag kokar gröt, sa tomten. Här får du en tallrik. Du är säkert hungrig. Men vad gör du här egentligen? frågade tomten. Skutt berättade om ohyre- loppan Olles kort, och om mörkret som kom, och om att det började klia. Få se sa tomten, ja du har fått en massa bett du. Jag tror att du bara får lägga kortet i huset, för du vet loppor och löss är så små att man knappt kan se dom. Men man kan känna att dom bits, och det är av dom du blivit biten, förstår du. Loppor och löss dom trivs där det är lite smutsigt och insängt, och här är det verkligen det. Det kommer ibland några hit och sover som inte har någon annan stans att bo, och det blir lortigare och lortigare för varje gång. Kom skall du få min specialsalva mot klådan, sa tomten. Han kletade på en salva som var gjord på grodblad, nu kommer du snart att slippa klådan. Tack vad bra sa Skutt, men nu börjar det ljusna så jag får nog bege mig till den stora granen, för att hämta brev. Det var trevligt att träffas och jag kommer tillbaka en annan dag. Skutt tryckte på knappen, och vips, nu var han stor igen. Men oj vad han kände sig dålig. Han hade hela ansiktet fullt av utslag. Jag får prata med postmästarinnan att jag måst vila några dagar. Skutt ringde ett samtal, från skogstelefonen, och sedan gick han till sin håla och sov i två dagar. När han vaknade, var alla utslagen borta och Skutt kunde fortsätta sitt arbete. Puppan Petra var den som stod på tur. Hon bodde vid ängen , hon skulle så småningom bli en vacker nässelfjäril. Just det ja , här är det ingen ide att skrika, hon hänger där, men är inte färdig än. Det står på kortet, att hon ska komma till festen , när hon blivit fjäril, hon ska få deltaga i Fjärilsdansen. Det blir hon nog glad för, tänkte Skutt , och fantiserade om hur det skulle vara att kunna flyga. Det måste vara härligt, tänkte han , när han styrde nosen mot något konstigt. Qulinsekt stod det på brevet. Finns inte i Sverige, men har kommit på besök från en annan planet. Skutt blev lite orolig. Hur skulle han veta vad detta var för djur. Nu hörde han något som nästan lät som en motor. Han tittade upp, och fick se något konstigt. En stoooor svart insekt med stora röda vingar och vita långa atenner. Skutt hoppade ner i ett dike och gömde sig. Han hoppade till lite när han märkte att han inte var ensam i diket. Han hade hamnat med rumpan rakt ner på en massa ringmaskar som var på väg till en maskerad. Dom var utklädda och såg verkligen roliga ut. Skutt bad om ursäkt, och undrade om dom visste vad det var för stor insekt som flög runt däruppe. Ja sa ringmasken Rut, det är någon från en annan planet, det jag har hört är att han är vänlig mot alla och att han bara äter gräs, så du kan nog lungt gå förbi. Jag har brev till honom, skall jag ropa på honom tycker ni. Ja gör det svarade ringmaskarna. Qulis ...... brev. Insekten flög ner mot Skutt tog brevet i luften, gjorde ett ljudlöst svep över diket, och sedan var han försvunnen. Skumt sa Skutt. Ja det kan man nog säga sa Rut. Var det Rut du hette? sa Skutt, vilken tur jag har, här du har fått brev idag. Oh trevligt. Oj det är från min släkting daggmasken, hon behöver en barnvakt till helgen. Får jag fråga en sak? sa Skutt. Ja visst frågan är fri, sa Rut. Det finns så många sorters maskar. Det finns daggmask, ringmask, springmask, binikemask. äppelmask, och många fler. Är ni samma släkt allesammans?Ja det kan man säga, det som visar på att det är en mask, är att den slingrar sig fram utan ben, vi trivs i vått och klet och smet.Om en mask går av , bildar vi nya fram och baksidor, fiffigt va?
Ja ni har det bra ni, sa Skutt, ha så trevligt på maskeraden, nu måste jag ila vidare. Skutt tog några långa skutt bort mot Snigelboda, han lade brevet till Snigeln Signe i brevlådan. Han hade nämligen hört av Rut att Signe var på affären och handlade blad till middag.Det vet ju till och med jag tänkte Skutt, att det går inte fort, så det är ingen ide att vänta på henne. Dom har det så finurligt dom där sniglarna tänkte Skutt när han gick därifrån. tänk att ha sitt hus på ryggen. Det är ju jättebra, om det börjar regna tex. Nej nu får jag inte gå här och fundera. Raska fötter vidare till Spindelnätet . Han hörde på lång väg ett väldigt fnitter, där hängde dom i lövens kanter, och nästan alla var tanter. En del var långa, en del var gula, röda eller blå, men dom flesta varså små att Skutt bara hörde deras fnitter. Brev till er smådjur, sa Skutt, dom små bara fnittrade till svar, och helt plötsligt var brevet borta ur Skutts tass. Någon liten , hade varit framme och tagit brevet utan att Skutt märkte det. Skutt stod länge kvar och betraktade de små, innan han gick vidare. Tänk vad underliga saker det händer i naturen, tänkte han för sig själv, och började gå mot sjön. Vattenvägen 8 Viktor vattenlöpare, stod det präntat på kortet. Skutt såg Viktor på långt håll han sprang med sina långa ben på ytan och vips så dök han , så upp igen. Skutt ropade på Viktor, och han kom farandes som en raket över vattnet. Här har du kort, sa Skutt. Oj, dom vill att jag uppträder med mitt vattenlöparnummer på festen, sa Viktor. Det är stor repetition imorgon klockan 3 . Tack för att du kom med kortet , sa Viktor, och gjorde en plötslig dykning och kom upp med en mygglarv i munnen. Han sög och sög, och sörplade. Vad gör du? sa Skutt. Äter, svarade Viktor. jag fångar bytet, så suger jag ut det godaste inuti, sedan slänger jag skalet. Ser du min sugsnabel? Skutt tog ett skutt bakåt, usch , vad det lät obehagligt.Det är ingen fara Skutt, jag suger inte ur harar , sa Viktor. Det var ju skönt, tänkte Skutt. Nu har jag lite brottom till X-fjärilen xlibris. Vet du var hon bor? frågade Skutt ,det står nämligen ingen adress på kortet. Ja jag tror att x-y-z-fjärilarna bor på ängen där borta, jag brukar se dom på somrarna , men dom kanske inte puppat klart än, du kan ju gå dit och titta.Tack sa Skutt och hoppade iväg. På vägen till ängen blev Skutt sömnig och lade sig ner för att vila en stund. Han vaknade av att Jösse hare stod bredvid honom . Hej, vill du följa med till Italien? Jag har vunnit en resa för två till en sandstrand i Italien. Tänk vad skönt, att ligga och vila en hel vecka. Men jobbet då? undrade Skutt. Det kan någon annan ta hand om, kom nu så åker vi sa Jösse hare. Ok. jag ringer till älgen och säger att jag slutar sa Skutt. Sagt och gjort. Men kan du inte bara lämna till xyz, så hinner jag skaffa en ny brevbärare till i morgon sa älgen Jo det kan jag väl sa Skutt och Jösse hare följde med till ängen. Där vimlade det av nykläckta fjärilar, den ena vackrare än den andra. Hej sa Skutt, ni har brev. Jaha få se sa en av fjärilarna. Oh det är från barnen på Tussmötevägen. Dom hjälpte till att föda oss. Hur då ? sa Skutt. Ja hur då? sa Jösse hare. Dom hade ett fjärilshus, som dom placerade oss i när vi blivit puppor, sedan gav dom oss sockervatten när vi var nyfödda och sedan släppte dom ut oss i det fria. Men varför kallar ni er för xyz fjärilar? undrade Jösse. Det var så att vi hörde att dom hade insekter som temaarbete med barnen och så hittade dom inte några insekter som började på xyz så då använde dom dessa bokstäver , och formade fjärilar av dom. jag fattar ingenting sa Skutt. Titta sa en fjäril och ritade med en pinne i marken.
Ser ni boksäverna? Och alla kan bli till en fjäril. Fiffigt va?.Ja det må jag säga sa Skutt, nej nu åker vi till Italien ett tag och vilar oss lite sa Skutt. Nästa gång ni får brev, blir det en annan brevbärare. Ha en skön sommar på er, och adjöss sa bägge hararna och skuttade iväg. Nu hade älgen haft omröstning , vem skulle få bli Skutts efterträdare Jo det blev rådjuret Bambi som fick den stora äran. Bambi började redan nästa morgon med att hämta tre brev det var till åkergrodan Åke som befinner sig på Åkervägen, så var det till en liten ängsfjäril som heter Ärla, och till sist skulle det finnas några insekter boende i ett kollektiv,Övrigainsektsvägen 13. Ja det är bara att sätta igång tänkte Bambi och begav sig mot åkern. Kvack kvack, vem är det som vill mig något? hördes en liten röst.
Det är brevbäraren som kommer med brev till dig, Åke, sa Bambi. Får jag se sa Åke, och han läste högt. Vill du som vanligt i år leda dansen små grodorna på insektsfesten? Jaha det blir bra klart att man ställer upp, sa Åke. I år ska alla mina små barn få följa med, och min fru förstås. Hur många barn har du? undrade Bambi. Många många, jag kan inte ens räkna dom. från äggen som kan vara fler hundra, kanske det blir 200 grodyngel av dom blir det sedan 150 grodor, ungefär. Vad många du har att mata då, sa Bambi. Nej dom klarar sig själva redan som ägg. Jaha sa Bambi, ja då får du ha det så bra jag måste vidare till ängen jag, hej hej . Så gick Bambi mot ängen, och han såg den lilla fjärilen på långt håll. En vit liten fjäril var det. Oh, vad hon är vacker tänkte Bambi. Är det du som är Ärla frågade Bambi. Med den vackraste lilla rösten svarade hon, ja det är jag det. Du har fått brev, sa Bambi. Oh vad roligt sa Ärla.
Få se, dom vill att jag ska vara med i baletten svansjön på insektsfesten, Jag älskar att dansa förstår du, det är klart att jag vill vara med sa Ärla , jag får skynda mig att flyga iväg för jag skall vara med att träna idag, hej på dig, och kom gärna och titta på torsdag, för då uppträder jag på den stora insektsfesten. Ja det skall jag göra sa Bambi, och gick vidare mot kollektivet. Alla insekterna i kollektivet var utanför huset och gjorde vårfint. Dom krattade och grävde. Hej på er sa Bambi, här kommer jag med brev till er alla. Vad roligt ropade alla insekterna . Gråsuggan kom fram och hämtade brevet. Titta kompisar, vi är bjudna till den stora insektsfesten på torsdag. Kul, kul, sa tvestjärten. Ja vad skojigt, ropade en skalbagge borta från en lövhög. Det är bäst att vi börjar att göra oss klara , för det är en liten bit att gå. Ja, jag ska väl börja att gå hemåt jag med sa Bambi, så jag orkar med jobbet i morgon också, ni får ha det så trevligt på festen, allesammans, och trevlig sommar på er, om vi inte hörs, sa Bambi och gick hem till sig. den stora dagen för festen hade äntligen kommit, och alla inbjudna gästerna hade samlats för att dansa äta och ha trevligt. Ett stort bord var dukat med massor av läckerheter, och det dansades och festades i flera dagar . Snipp snapp snut så var insektssagan slut.
|
