KÖKET

MATSEDEL

Våra frukostar

Måndag  Gröt(oftast havregrynsgröt) med färska bär  ostsmörgås eller annat pålägg grönsak (Mats gör frukost)

Tisdagar ; Filfrukost cornflakes  coccosflingor  solrosfrön  någon frukt tex rivna äpplen . Smörgåsar med  pålägg grönsak.(Amalia)

Onsdagar : Mjölk smörgås olika pålägg tex leverpastej färsk gurka  ost paprika mjukost (Camilla gör frukost)

Torsdagar : Ägg kaviar keso pålägg.Smörgåsar  Filmjölk eller mjölk. (Eva gör frukost)

Fredagar. Fruk bär smoothie  baserat på fil eller yougurt  smörgås pålägg.(Rebecca gör frukost)
 

Barn ska få känna att det luktar mat och få den bästa  tänkbara maten.

Angelica lagar maten från grunden med noggrant utvalda råvaror.

Vi har valt att använda så mycket ekologiskt , kravmärkt vi bara kan hitta i sortementen

Vi använder grädde  samt   äkta smör i tillagningen.

Vi äter bregott på vårt bröd.

Vi äter fisk minst 1 ggr per vecka .

Torsdagar alltid soppdag med nybakat bröd.

Sallad grönsaker till alla mål. Småskålar att plocka diverse grönsaker frukter från.

Frukt serveras 3 ggr /dag   fm  samt efter lunch samt em

Vi serverar inga lightprodukter. Vi har varken  lättjölk eller lättmargarin. 

VI DRICKER MJÖLK ....HURRA FÖR MJÖLKEN... 

Hur mycket mjölk/mjölkprodukter behöver barnen få i sig under en förskoledag?

Livsmedelsverket har på uppdrag av regeringen tagit fram råd om bra mat i förskolan. Råden gäller både bra matvanor och livsmedelssäkerhet. Avseende konsumtionen av mjölk och mjölkprodukter innehåller råden en uppmaning till ansvariga på förskolan att se till att barnen konsumerar ca 3,5 dl mjölk/mjölkprodukt per förskoledag.

Mängden grundar sig på att Livsmedelsverket också rekommenderar att alla från 2 års ålder konsumerar 5 dl mjölk/mjölkprodukter per dag. Ett barn som tillbringar en hel dag på förskolan behöver då få sig i sig ca 3,5 dl där.

 

Nu till sockret , Socker eller sötningsmedel?

Nej, socker är inte farligt. Men ska det inte överkonsumeras.

Våra barn får en liten  pinnglass en dag i veckan som en liten guldkant i vardagen.

Vi i förskolan överkonsumerar inte socker. I förskolan har vi inget fredagsmys.

Energibehov* och "sockertak" för barn i olika åldrar

Ålder                 år

kilojoule (kJ)

kilokalorier (kcal)

Högsta mängd socker
per dag

Motsvarar antal sockerbitar per dag

 

 

 

 

 

1-3 år

5900

1400

35 g

11

4-6 år

7000

1700

40 g

12

7-10 år

8000

1900

50 g

15

Flickor 11-14

8400

2000

50 g

15

Pojkar 11-14

9800

2300

60 g

18

Flickor 15-18

9000

2200

55 g

17

Pojkar 15-18

11300

2700

70 g

21

 

Vi köper inte varor som är sötade med sötningsmedel.

Fakta: Sötningsmedel

De vanligaste konstgjorda sötningsmedlen i Sverige:

Sukralos, E955.

Används till: Läsk, saft, O’boy, yoghurt, ketchup, risifrutti. Sötma: 600 gånger sötare än socker.

Aspartam, E951

Används till: Saft, sylt, nyponsoppa, läsk, godis, yoghurt.

Sötma: 200 gånger sötare än socker.

 Acesulfamkalium

(acesulfam K), E950

Används till: Saft, sylt, yoghurt, nyponsoppa, godis. Ofta i kombination med aspartam.

Sötma: 200 gånger sötare än socker.

 Sackarin, E954

Används till: Saft, läsk, sylt. Ofta i kombination med aspartam.

Sötma: 300 gånger sötare än socker.

 

Vi har i många år långt innan sockerdebatten startade haft månadskalas för alla barn som fyller samma månad.Det blir ett kalas istället för kanske 5-6 kalas per månad.

Vi har inga färdiga sötade  pulversoppor söta krämer  . Serveras kräm är den gjord på frysta eller färska bär.Inga färdigköpta sockrade fruktyougurtar .

VISSTE DU ATT:
… Majonnäs innehåller lika mycket socker som mariekex
... Kaviar som äppelmos
... Blodpudding som cola
... Inlagd sill som chokladpudding
... Digestivekex som glasstårta
... Cornflakes som konserverad ananas
... Inlagda rödbetor som semla
... Messmör som choklad
... Ketchup som napoleonbakelse
... Banan som jordnötssmör
... Torkad banan som Ballerinakex
... Majschips som vetebröd
... Senap som jordgubbar med socker
... Vetegroddar som glass
... Kalaspuffar som kexchoklad

 

VI VÄLJER VÅR KOST HUVUDSAKLIGEN UTIFRÅN DESSA MILJÖMÄRKNINGAR:

 

 

VI ÄTER GÄRNA FISK

Men inte rödlistad fisk ,En rödlistad fisk är en hotad fisk.

När det gäller fiske finns idag två  märkningssystem.

Det ena är miljömärkningen MSC, Marine Stewardship Council och den andra är den svenska KRAV-märkningen.

Det är nu grönt ljus att äta torsk från Barents hav.

Världsnaturfonden vill  att vi låter bli: Bergtunga Hajar Hälleflundra (Nordatlanten)

Lax (vildfångad) Marlin Marulk Liten hälleflundra

Rockor Räkor, tropiska (odlad och vild) Rödspätta Rödtunga

 Svärdfisk Tonfisk (blåfenad)  Tunga Ål

 

Våra huvudsakliga leverantörer är:

Arla

Björnekulla  sylt saft rödbetor inlagd gurka

Saltåkvarn gryner mjöl mm

Ekologiska livsmedel hos Alt Grönt
Alt Grönt i Vallentuna AB är en av Sveriges största ekologiska livsmedelsgrossister. Produkterna tas i möjligaste mån från Sverige

men egen import sker också från noggrant utvalda leverantörer i Europa och övriga världen.

Ica Menigo tillhandahåller  ekologiska varor.http://www.menigo.se/Mat/Sidor/default.aspx

 

Vi tänker klimatsmart  beställer närodlat  och säsongsbetonat.