Verksamhetsberättelse  2004

 Förskolan hade 2004  följande barnantal.

Lyan  20 barn vt varav 2 sexåringar,  ht  22 barn varav 2 sexåringar

Holken, vt   20 varav   2 sexåringar  ht 24 varav 6 sexåringar

Grytet =19 vt varav 2 sexåringar   ht inga sexåringar  18 dagisbarn

 Personalfördelningen såg ut  så här.

Förest.Agneta Svedjeland  heltid samt knuten till Lyan samt sexårsverksamheten.

Kök  90% Stefan Forsström

STÄD   Vi hyrde in städbolag  World Clean.

 Lyan ; Emmi (90%) Fia heltid  Agneta heltid  Ronnie 75%

 

Holken : Kia  deltid    Anita  resurs 20%

Mats heltid  Amalia  heltid

 

Grytet  : Annelie 100%  Lena 100%  Gustav 100%

Fritidshemmet  Sören 100% Lasse 75% Anki 75%

 

Styrelsen bestod av Agneta, Mats, Sören.

 

Vi  plockade in  12  barn  ht 2004 . Detta innebar att många av de som stog  i vår kö tyvärr inte fick plats.

 

Personalen -04

Planeringsdagarna som var 4, utnyttjade vi  på följande sätt.  Vårterminen 2 planeringsdagar Vi arbetade med att planera teman samt jobbade med BRUK(se nedan)4-5/10 stängde vi för att åka till London på studeresa .Vi besökte  Coombes School som jobbar med skolgården som klassrum.Vi kommer att under vt –05 att arbeta fram förändringar av vår gård så dessa tankar vi fick under studieresan  var välkommna.

 

Våra personalmöten låg  04 på  tisdagar 2ggr/månad kvällstid  18.00 –20.30 Vi  valde att  inrikta oss mer än vi dagligen gör , att fokucera på självtillit självförtroende, att hitta bärbara metoder och att dokumentera dem  för att vi skulle tydliggöra ett bra resultat. I det dagliga arbetet bara gör vi en massa bra saker, men det är viktigt att verkligen reflektera över vad vi gör och vilka konsekvenser det får. Detta går vi igenom när vi arbetar med BRUK.Vi inriktade oss detta  året att reflektera kring BRUK. Detta i ett led att gå vidare utifrån växtkraft mål 3 som vi arbetade oss igenom under 03-04
BRUK  som är, Skolverkets nationella indikatorsystem för kvalitet i förskola och skola, det är främst ett utvecklingsverktyg avsett att användas av förskolor och skolor för att bedöma kvaliteten i den egna verksamheten och som stöd för ett fortsatt utvecklingsarbete.Bruk står för Bedömning reflektion utveckling kvalite. Vi arbetade igenom en del av matrialet demokratiskt förhållningssätt under året.

 Kia och Agneta medverkade i ett UR program som spelades in på vår förskola . Det handlade om barn och utanförskap.

Fortbildningen bestod  av resan till England. Alla barskötare var  på utbildningen Barnsötardagarna . Alla förskollärare var på Förskoledagarna. En fritispersonal gick hjärt-lungräddning.

All personal hade utvecklingssamtal med Agneta under vt –04.

Vi har under året haft massage för personalen en ggr/månad Det har varit positivt.

 

 

Årsmöte- Föreningsstämma skedde i augusti.

 

 

Genomförandet  av föräldrarsamarbetet  2004

Våra utvecklingssamtal  låg under Maj samt nov månad. Vi jobbade utifrån  en generell   utvecklingsplan för varje barn, samt en individuell plan för de barn som behövde det.Detta gjordes då tillsammans med föräldrarna.

Föräldrarmöten  hade vi två stycken  ett  under våren och ett under hösten. Vi tog en föreläsare vt –05 . Christer Sandell, lärare och utbildare. Christer är mycket engagerad i frågor som rör barns och ungas tuffa uppväxtvillkor. Han är välkänd för sina utbildningar om våld och våldsamma lekar och om vad som påverkar barn till aggressivt beteende. Ett uppskattat inslag blev det för både pedagoger som föräldrar.

 

 Vi hade sommarstängt 3 veckor under sommaren. Det fungerade bra för alla föräldrar.

Genomförda  evenemang   2004

 

Vi gjorde även detta året en stor utflykt för barn och föräldrar. Vi åkte till Eskildstuna djurpark. 2 bussar hade vi proppat med barn och föräldrar. En enormt lyckad dag.

Vi tog in 2 olika teatergrupper till förskolan under året. Barnen fick se Mamma mu och kråkan samt   Klä på klä av  .

 

  Något vasalopp blev det inte detta året på grund av  dålig snötillgång.

Vi firade våffeldagen. Vi hade  Påsklunch. Valborsmässoafton med eld och vårvisor. Förskolans dag  13/5

Temaavslutning hade vi i mitten av juni med uppträdande av sexårsgruppen. Middag för alla  ute i det fria. Sol hade vi som vanligt. Vi hade avslutning utställning på Tema färger som vi jobbat 2 terminer med. En färg för varje månad. Ett tema som var väldigt lärorikt och spännande att arbeta med.  Kalasdagar har varit sista fredagen varje mån.  Vi firade Lucia  Advent och julpysslade.Temaavslutning hade vi på nya temat Elsa Beskows sagor innan vi sa God jul och ett Gott nytt År. Våra 6 års utflykter har pågått varje onsdag hela året. De ställen vi besökt går att läsa om på hemsidan där allt finns dokumenterat.Alla 6 åringar har gått i simskola 2 omgångar varje termin. Alla kunde simma efter genomgångna kurser.

 

 Genomförandet av vad vi hade planerat för  för barnen 2004

 Vårteminens Tema = Färger  Hösterminens tema:Elsa Beskows sagor.

Vi arbetade som vanligt under våra samlingar och i våra tvärgrupper med temat. Genomförandet av arbetet  kan läsas på hemsidan under temaarbeten , underrubrik Temafärger, samt pågående tema  startsidan  Temat denna terminen. Vi kan konstatera att allt fungerade väldigt bra  i både arbetsgrupperna och på samlingarna. Vi är bra på att genomföra planerade temaarbeten .

Vi har också  fokuserat på språklekar mattelekar rim ramsor. Våra barn  har arbetat med sina egna portfolio i några år , och vi  har fortsatt med detta arbetet dock i någon mindre skala då vi tidigare hade alldeles för höga ambitioner, vilket resulterade i att vi kände stress att hinna med att skriva fota allt vi såg och hörde.

Vi tycker att vi under året som gått skapat en varm och kärleksfull miljö på förskolan, med en  engagerad personal som har haft  barnet i centrum. Barnen har kännt sig trygga i barngruppen och varit trygga med personalen. Föräldrarna har visat  förtroende och trygghet över att ha sitt barn hos oss. Om barnet är tryggt har det bästa förutsättningen att utvecklas och lära under förskoletiden. Vi har sett varje  barns unika personlighet och har uppmärksammat varje barns positiva sidor.

 

Att ha empati innebär att vara en bra medmänniska. Vi har  betonat vikten av att barnen ska kunna förstå och leva sig in i hur andra känner.  Vi har även  jobbat med   förståelsen och medkänslan för djur och natur.

Personalen har varit  väldigt  medvetna om att vara goda förebilder och använda ett tydligt och bra språk. Vi har jobbat mycket med  språklig träning på förskolan, . I den dagliga verksamheten har vi  tränat barnets språk genom tex rim&ramsor, sånger, berättande och lästa sagor, fingerramsor  pedagogiska dataprogram  sagopåsar sångpåsar  bildkort  mm.

Leken har fått stå för den viktigaste delen i verksamheten  under året. en viktig del i barnens utveckling och lärande. Genom leken har vi tränat  barnens  sociala samspel, grovmotorik, finmotorik, fantasi, kreativitet och språk.

Det har varit ett gott år med många utmaningar och många  många mysiga ungar.

 

 

 

Kvalitetsredovisning 2005
Förskolan hade 2005 följande barnantal.
Lyan 22 barn vt varav 2 sexåringar, ht 22 barn varav 5 sexåringar
Holken, vt 24 varav 6 sexåringar ht 21 varav 2 sexåringar
Grytet =20 vt varav 0 sexåringar ht i 19 barn varav 2 sexåringar
Personalfördelningen såg ut så här.
Förest.Agneta Svedjeland heltid samt knuten till Lyan samt sexårsverksamheten.
Kök 90% Stefan Forsström
STÄD Vi hyrde in städbolag World Clean.
Lyan ; Emmi (100) Agneta heltid Ronnie 75% Camilla 75% Rosita från mars månad.

Holken : Kia deltid Anita resurs 20%
Mats heltid Amalia heltid .Anders resurstimmar.

Grytet : Annelie 100% Lena 100% Isabel 80%
Fritidshemmet Sören 100% Lasse 75% Anki 75%

Styrelsen bestod av Agneta, Mats, Sören.

Vi plockade in 13 barn under 2005 . Detta innebar att många av de som stog i vår kö tyvärr inte fick plats.

Personalen –05
Fia slutade i slutet på januari. Ronnie slutade efter semstern i juli. Gabriella började i augusti slutade i oktober. Kia slutade i augusti. Många personalförändringar som bidragit till att vi fått sitta i många personalintervjuer under året. LYAN:När Fia slutade den 28/1 kom Rosita ganska snabbt i så det löste sig fram till hösten. Ht –05 började Gabriella på Lyan , efter 2,5 mån , Camilla gick då upp på heltid. Vi började att söka folk och i december hittade vi Jessika . HOLKEN: Rosita började för Kia på holken. Ht –05 Anita övertar Anders resurstimmar. Anders slutar. Vi har endast ett barn på holken som behöver resurs denna terminen.
Planeringsdagarna som var 4, utnyttjade vi på följande sätt. Vårterminen 2 planeringsdagar Vi arbetade med att planera verksamheten lägga upp temat scheman samt genomgång av verksamheten då många personalförändringar inträffat under året.

Våra personalmöten låg 05 under en del av året på torsdagar kl 1600-19.00
Vi har fokuserat på många sanmtal kring våra barn, barngrupper .
Agneta medverkade i ett UR program även detta året som handlade om barn och utanförskap.
Mats har arbetat mycket fackligt under året som arbetsplatsombud.
Alla barskötare var på utbildningen Barnskötardagarna .Lasse hade kurs för resten av personalen i hjärt och lungräddning.
All personal hade utvecklingssamtal med Agneta under vt –05
Vi har även under detta året haft massage för personalen en ggr/månad
All personal har under 2005 genomgått hälsokontroll Globenhälsan.


Genomförandet av föräldrarsamarbetet 2005
Våra utvecklingssamtal låg under Maj samt nov månad. Vi jobbade utifrån en generell utvecklingsplan för varje barn, samt en individuell plan för de barn som behövde det.Detta gjordes då tillsammans med föräldrarna.
Föräldrarmöten hade vi två stycken ett under våren och ett under hösten.

Vi hade sommarstängt 3 veckor veckorna 28 29 samt 30 . Det fungerade bra för alla föräldrar.
Genomförda evenemang 2005

Vi gjorde även detta året en stor utflykt för barn och föräldrar. Vi åkte till Sagostigen 2 bussar hade vi proppat med barn och föräldrar. En rolig solig dag med många upplevelser.

Vi tog in 1 olika teatergrupp till förskolan under året. Barnen fick se farmors hemliga byrå teater Bambino.

Något vasalopp blev det inte detta året heller på grund av dålig snötillgång.
Vi firade våffeldagen. Vi hade Påsklunch. Jullunch. Internationella kvinnodagen, Fn dagen bla.
Temaavslutning hade vi i mitten av juni med uppträdande av sexårsgruppen. Middag för alla ute i det fria. Sol hade vi som vanligt. Vi hade avslutning utställning på tema Elsa Beskows sagor som vi jobbat med. Alla teman som vi jobbat med finns på vår webbsida www.tuss.nu Kalasdagar har varit sista fredagen varje mån. Vi firade Lucia Advent och julpysslade.Temaavslutning hade vi på nya temat Rymden innan vi sa God jul och ett Gott nytt År. Våra 6 års utflykter har pågått varje onsdag hela året. De ställen vi besökt går att läsa om på hemsidan där allt finns dokumenterat.Alla 6 åringar har gått i simskola 2 omgångar varje termin. Inte riktigt alla kunde simma efter genomgångna kurser.

Vi har under vt-05 arbetat med en utegrupp för att förverkliga en del åtgärder vad gäller gården och utemiljön.Alla dessa tankar kom utifrån vår studieresa till England. Agneta Amalia och en föräldrarrepresentant från varje avdelning har träffats och det resulterade i olika åtgärder. Vi har planterat buskar träd. Vi målade staket bord mm. Vi gjöt krukor i cement. Vi byggde en hinderbana. En utescen blev till. Vi arbetade under en helg med våra föräldrar och gjorde det mesta. Scenen byggdes av inhyrda personer. Scenen döptes till TUSSESEUM.

Roligt för medarbetarna:
Vi hade sommaravslutning med middag på Enskede Värdshus
Julmiddag på restaurang.
All personal har kunnat få den ledighet dom önskat under året.
Julbonus delades ut.

Genomförandet av vad vi hade planerat för för barnen 2004
Vårteminens Tema = Elsa Beskow sagor Hösterminens tema:Rymden
Vi arbetade som vanligt under våra samlingar och i våra tvärgrupper med temat. Genomförandet av arbetet kan läsas på hemsidan under temaarbeten , underrubrik titel temat , samt pågående tema startsidan Temat denna terminen. Vi kan konstatera att allt fungerade väldigt bra i både arbetsgrupperna och på samlingarna. Vi är bra på att genomföra planerade temaarbeten . Fina väl genomarbetade samlingar och en bra dokumentation av arbetets gång
Vi har detta året mer än tidigare fokuserat på språklekar mattelekar rim ramsor. Många av våra barn läser redan trots sin ringa ålder.

Verksamhetsvisionen som vi har försökt uppnå:

Detta är våra mål . Dessa punkter är vad vi arbetar med dagligen. Vi vill vid förskolan Tussmötevägen att de barn som går I vår förskola utvecklar alla sina förmågor dvs:

öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.
Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra .
respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö
utvecklar sin identitet och känner trygghet i den
utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler.
utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation
utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö
utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande



utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära.
Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning (samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande).
Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek , bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.
Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker.

utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang.
utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum.
Utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar.
Utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och uttrycka tankar.
Utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner.

Åtagande

Vi åtar oss att arbeta aktivt med att utveckla varje barns förmåga till socialt samspel.
Värdegrund
Vår värdegrund fungerar som en plattform i arbetet med att uppfylla våra åtaganden och nå målen i läroplanen. Bedömningen är att vi under 2005 i hög grad har lyckats uppnå mål och åtagande. Vi anser att vår värdegrund är väl förankrad hos barn, föräldrar och pedagoger.
Skälen till att vi lyckats menar vi bl.a. handlar om att vi bedriver ett medvetet arbete med att försöka uppnå ett positivt klimat i våra barngrupper. Vi upplever att det råder ett gott förhållningssätt mellan barn/barn och barn/vuxna inom vår enhet. Vi vuxna bemöter barnen på ett respektfullt och tydligt sätt.
Vi har också arbetat mycket medvetet med vårt åtagande att utveckla varje barns förmåga till socialt samspel. Barnen i vår förskola är till stor del indelade i olika grupper som lever och verkar under dagen.Avdelningsgruppen Stormötet Tvärgrupper Vi kan se att detta har utvecklat deras förmåga att fungera med andra, utvecklat deras sociala samspel och att de har börjat lära sig och förstå att olikheter är berikande. Vi har också arbetat med att främja en direkt dialog mellan barnen vid missförstånd och konfliktsituationer. Vi kan se ett resultat av detta genom att barnen inte lika ofta kommer till oss och anklagar varandra utan istället börjat lära sig lyssna på varandra och ibland kompromissa.
Vi åtar oss att ge barnen en lärorik, trygg och varierad verksamhet.
Vi anser oss ha uppnått hög måluppfyllelse vad gäller detta åtagande. Vi ser det som en av våra styrkor att arbeta med barnens lärande och trygghet. Orsakerna till våra goda resultat beskrivs under de olika rubrikerna nedan
Identitet och självkänsla
Grunden för vår verksamhet bygger på att vi tror på människors möjligheter, en djup respekt för barnen och en övertygelse att barn är lärande och aktiva redan vid födseln. Det innebär för oss att vi ser barnen som kompetenta individer och sätter stort värde på deras eget görande. Barnen lär av oss och vi lär av dem. Vi fokuserar i första hand på barnens kompetens och i förhållningssättet respekterar vi varje enskilt barns tankar och teorier om HUR de ser på omvärlden. Vi pedagoger är engagerade och ser oss som resurser för barnen. Genom att lyssna aktivt och ställa intressanta och utmanande frågor så får vi igång deras egna tankar. Vi menar att ett sådant förhållningssätt ger barnen en inre trygghet och en tillit till sig själva.
Tydliga resultat utifrån vårt respektfulla förhållningssätt kan utläsas hos många barn. Det märks exempelvis när nya vuxna eller barn besöker oss Barnen är öppna och nyfikna, de flesta hälsar och frågar rakt ut: Vem är du? Varför är du här? Blicken hos de flesta barn visar att de är tillfreds, att de trivs och har det bra på förskolan.
Att barnen börjar bilda sig en egen identitet med självkänsla kan också utläsas i deras nyfikenhet och lust att ta sig an en uppgift, Barnen har blivit mer vetgiriga och visar ett stort engagemang vid temaarbetena. Intresset för varandra har ökat i vissa barngrupper liksom lusten och att vara tillsammans med andra. Detta tyder också på att självkänslan hos barnen ökar



Kommunikativ – social och empatisk kompetens
För att utveckla barnens förmåga till kommunikativ, social och empatisk kompetens så arbetar vi med ett temainriktat Vi låter barnen prova sina idéer och teorier under arbetets gång. Detta sätt att arbeta, temainriktat i tvär- grupper, har visat sig framgångsrikt för utvecklingen av barnens kommunikativa, sociala och empatiska kompetens. Barnen i vår förskola har genom vårt arbetssätt lärt sig att kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer som bild, sång, ramsor, och musik, drama, rörelse m.m. De har därigenom lärt sig att ta hänsyn till andra, tala inför andra, uttrycka sina synpunkter och kompromissa.

Språkutveckling
Även språklig utveckling stimuleras av vårt arbetssätt som beskrivits ovan. Med hjälp av de olika uttrycksformerna kan vi tydligt se att barnens ord- och begreppsförråd utvecklats liksom deras förmåga att leka med ord. I våra dagliga berättar/lässtunder och språklekstunder kan vi också se en utveckling framåt som avser språket. Vi märker att barnen då stimuleras till egna samtal, reflektioner och eget berättande. Våra rit- och skrivhörnor med pennor, papper, används flitigt av barnen vilket är ett tecken på deras eget läs- och skrivintresse och ett resultat av tillgängligheten till detta

Kultur
Hos oss integreras kulturen i verksamheten genom vårt arbetsätt som beskrivit ovan. I våra avdelningar har barnen tillgång till ett varierat material som der dem möjlighet att öva upp sin hantverksskicklighet och prova olika tekniker, t.ex. med olika skapande material som färg och lera. Som resultat kan vi hänvisa till många fina alster i olika material från barnen under året. Dessa har visats upp i olika utställningar men också i den pedagogiska dokumentationen som visar barnens läroprocesser samt i barnens egna pärmar/portfolios.
Vi utövar sång, musik, rim & ramsor dagligen i verksamheten och barnlitteraturen har en given plats hos oss. Under det gångna året har vi uppmärksammat helger som jul, påsk, midsommar m.m. och samtalat med barnen om varför vi firar olika helger. Vår förskoletradition att fira Lucia tillsammans med barn och föräldrar blir varje år ett tydligt resultat av vår ambition att integrera kulturen i verksamheten. Här får barnen visa upp sina musikaliska kompetenser för sina föräldrarVi har också traditionella sommarfester/avslutningar ,

Vi åtar oss att tillsammans med barnen visa hänsyn och omtanke om natur och miljö.
Under 2005 har vi fortsatt arbetet med att utveckla vår pedagogiska miljö, främst ute men till viss del även inne Vi är stolta att kunna konstatera att detta arbete med barnens kreativa miljö gett bra resultat. Barnen i våra förskolor får idag stora möjligheter att verka i spännande förskolemiljöer som är anpassade och tillgängliga efter ålder och behov och utgår från den aktuella barngruppen. Vi har skapat åldersanpassade miljöer som stimulerar till olika slags lek, kreativt skapande och lugna aktiviteter. Vi kan tydligt se att detta lockar fram deras nyfikenhet och lust att lära och att de är trygga när de gör sina lek- och miljöval.

Vår ambition under det gångna året har varit att barnen ska utveckla respekt för vår natur – allt levande som djur och växter samt omsorg om sin närmiljö. Vi pedagoger har därför försökt vägleda barnen genom att tala om och visa hur vi på bästa sätt kan värna om den natur som finns på vår egna förskolegård t.ex. att inte trampa på växterna i rabatterna. Ibland besöker vi skogen eller andra naturområden. Barnen har då fått möjlighet att bekanta sig med en sådan miljö och t.ex. lärt sig att inte bryta grenar, dra bort bark samt att visa respekt och varsamhet för djuren.
Vi anser att vi uppfyller miljömålet i läroplanen .



Vi åtar oss att varje barn efter sin förmåga, ges möjlighet till inflytande över verksamhet och miljö.
Barns inflytande och demokratisk kompetens
Även här kommer vårt arbetssätt och vår tydliga och tillgängliga miljö in som viktiga faktorer. Vi anser att vi lyckas ge barnen inflytande bl.a. genom att deras idéer och intressen alltid ligger som en grund i vårt arbete. Varje barn har möjlighet att påverka, både enskilt och i grupp och vi har varit noga med att respektera och medvetandegöra dem om deras val. Vi säger t.ex. "nu har du valt att göra det här" och tydliggjort för dem att de har ansvar. Genom att på detta sätt upprepa och understryka barnets ansvar för sitt val så kan vi se en utveckling hos barnen till att bli mer medvetna och ansvarsfulla. Vi har därigenom medvetandegjort barnen om deras rätt till inflytande och på sikt grundlagt en förståelse för de demokratiska principer som råder i vårt samhälle. Men också understrukit för dem att inflytande inte är det samma som eget bestämmande.
Analysen blir att våra glada, nyfikna, orädda barn med stor lust till nya utmaningar är ett resultat av eget inflytande. Det visar att de bär en känsla av att de är viktiga personer, värda att bli lyssnade på. Och det kan vi stå för – så är våra barn! Därför kan vi också med stolthet konstatera att vårt pedagogiska förhållningssätt, som beskrivits på flera ställen i denna text, påverkar barns förståelse för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle.
Pedagogisk dokumentation
Vårt arbete med pedagogisk dokumentation har också stor betydelse för barnens delaktighet och inflytande. . Alla pedagoger är delaktiga i den pedagogiska dokumentationen och den synliggör idag mer än tidigare barnens läroprocesser.
Individuella utvecklingsplaner
Vårt mål har under 2005 varit att alla barn ska ha en individuell utvecklingsplan som revideras varje år

Vi åtar oss att skapa möjligheter för föräldrarna till inflytande i verksamheten.
dialog och delaktighet
Vi har förhållandevis nöjda brukare här. Vår egen uppfattning är att vi i de flesta fall har lyckats med att ha ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Vi har lyssnat på föräldrarna och så långt som möjligt tagit hänsyn till deras önskemål. Genom skriftlig information dagligen, veckovis och/eller månadsvis, genom den pedagogiska dokumentationen och de individuella utvecklingssamtalen så blir våra brukare delaktiga i deras barns vardag i förskolan och hur deras barn utvecklas. På förskolan har föräldrar deltagit aktivt i praktiskt arbete vid omorganisation av utemiljön. Vi har genomfört fvå föräldramöten under 2005.




 

 

Kvalitetsredovisning 2006 berättelse

 Förskolan hade 2006 följande barnantal.

Lyan  20 barn vt varav 1 sexåring, 

Holken, vt   18 varav   4 sexåringar 

Grytet =19 vt varav 5 sexåringar 

 Personalfördelningen såg ut  så här.

Förest.Agneta Svedjeland  heltid samt knuten till Lyan samt sexårsverksamheten.

Kök  90% Stefan Forsström

STÄD   Vi hyrde in städbolag  World Clean.

 Lyan ; Jessika 75procent    Agneta heltid  Camilla  75% vt   Anna karin från ht 75 procent

Holken : camilla  heltid     Anita  resurs vt

Mats heltid  Amalia  heltid vt  . Rebecca deltid ht  rosita vt

 

Grytet  : Annelie 100%  Lena 100%  Isabel 80% vt  Linda 75procent ht

Fritidshemmet  Sören 100% Lasse vt Anki 75%

 

Styrelsen bestod av Agneta, Mats, Sören.

 

Vi  plockade in  10  barn  under  2006. nestadels syskon. Detta innebar att många av de som stog  i vår kö tyvärr inte fick plats.

 

Personalen –06

Planeringsdagarna som var 4, utnyttjade vi  på följande sätt.  Vårterminen 2planeringsdagar Vi arbetade med att planera verksamheten lägga upp temat scheman samt genomgång av verksamheten då många personalförändringar inträffat under året.Under 2006 har vi använt oss av utbildningar genom växtkraft mål 3

Utbildningnamn/beskrivning

Anordnare

Skapa spännande pedagogiska miljöer

Lärarfortbildning AB

systematiskt miljöarbete

Prevent

Ergonomi

Globenhälsan

första hjälpen

Globenhälsan

Utforskande pedagogik för små barn

Lärarfortbildnig AB

jämnställdhetspedagogik

lärarfortbildning Ab

Naturvetenskap inom - och utomhus

lärarfortbildning AB

 

Våra personalmöten låg  06 under en del av året på torsdagar kl 1600-19.00

Vi har fokuserat på många sanmtal kring våra barn, barngrupper . Vi/personalen har arbetat för att barnen ska få en så rolig, spännande, trygg och lärorik vistelse som möjligt på förskolan. Genom utmaningar utifrån barnens behov/utveckling och uppmuntran till lust att lära har vi inspirerat barnen till att vara nyfikna och ha tilltro till sin egen förmåga. Detta tåls att tala om när vi har våra möten.

All personal hade utvecklingssamtal med Agneta under vt –06

 

 

 

Genomförandet  av föräldrarsamarbetet  2006

Våra utvecklingssamtal  låg under Maj samt nov månad. Vi jobbade utifrån  en generell   utvecklingsplan för varje barn, samt en individuell plan för de barn som behövde det.Detta gjordes då tillsammans med föräldrarna.

Föräldrarmöten  hade vi två stycken  ett  under våren och ett under hösten.

 

 Vi hade sommarstängt 3 veckor veckorna  28 29 samt 30 . Det fungerade bra för alla föräldrar.

Genomförda  evenemang   2006

 

Vi gjorde även detta året en stor utflykt för barn och föräldrar. Vi åkte till Furuvik 2 bussar hade vi proppat med barn och föräldrar.

.

 

  Något vasalopp blev det inte detta året heller på grund av  dålig snötillgång.

Vi firade våffeldagen. Vi hade  Påsklunch. Jullunch. Internationella kvinnodagen, Fn dagen bla.

Temaavslutning hade vi i mitten av juni med uppträdande av sexårsgruppen. Rymden Middag för alla  ute i det fria. Sol hade vi som vanligt. Vi hade avslutning utställning på  temat Rymden   som vi jobbat   med. Ht -96 Från A-Ö öm vår miljö.  Alla teman som vi jobbat med finns på vår webbsida www.tuss.nu Kalasdagar har varit sista fredagen varje mån.  Vi firade Lucia  Advent och julpysslade. Våra 6 års utflykter har pågått varje onsdag hela året. De ställen vi besökt går att läsa om på hemsidan där allt finns dokumenterat.Alla 6 åringar har gått i simskola 2 omgångar varje termin.

 

 

 Roligt för medarbetarna:

Vi hade sommaravslutning med middag på Enskede Värdshus

Julmiddag på restaurang.

All personal har kunnat få den ledighet dom önskat under året.

 

 Genomförandet av vad vi hade planerat för  för barnen 2006

 Vt  tema:Rymden  Ht Miljötemat

Vi arbetade som vanligt under våra samlingar och i våra tvärgrupper med temat. Genomförandet av arbetet  kan läsas på hemsidan under temaarbeten , underrubrik titel temat , samt pågående tema  startsidan  Temat denna terminen. Vi kan konstatera att allt fungerade väldigt bra  i både arbetsgrupperna och på samlingarna. Vi är bra på att genomföra planerade temaarbeten . Fina väl genomarbetade samlingar och en bra dokumentation av arbetets gång

Vi har detta året mer än tidigare  fokuserat på språklekar mattelekar rim ramsor. Många av våra barn läser redan trots sin ringa ålder.

 

 

 

 

 

 

 

 


 

 

Kvalitetsredovisning 2007 berättelse

 

Styrelsen bestod av Agneta, Mats, Sören.

 

De nya barn som började  ht 2007 var mestadels syskon.

 Personalen –07

Planeringsdagarna som var 4, utnyttjade vi  på följande sätt.  Vårterminen 3planeringsdagar  Ht  1 planeringsdag.

 

Vi åkte till Fårö

Vi  upplevde en  spännande helg på Fårö - i en underbart fräsch konferensbyggnad på Stora Gåsemora Gård. Utsikten över havet var  fantastisk, promenaderna hänförande, sandstranden kilometerlång och solnedgången vid raukarna berusande.

I denna miljö arbetade vi  tillsammans under temat ”Vad barn verkligen behöver”. Det övergripande temat var att öka barns självförtroende.

Allt vi gjorde  under helgen speglades  mot rytm, musik och sång.
Att våga sjunga och att kunna spela ett instrument är viktiga förmågor som påverkar alla människor positivt. De barn som får glädjen att känna att de behärskar att spela ett instrument och att sjunga, växer som individer och får ett härligt självförtroende.

Under kursen fick  vi en del ny kunskap om barns villkor. Vi fick lära oss  att spela ukulele och att sjunga i stämmor även med små barn. Och vi fick   naturupplevelser som vi sent ska glömma.

 

Våra personalmöten låg  07  torsdagar kl 1600-19.00

Vi har fokuserat på många sanmtal kring våra barn, barngrupper . .

All personal hade utvecklingssamtal med Agneta under vt –06

 

 

 

Genomförandet  av föräldrarsamarbetet  2007

Våra utvecklingssamtal  låg under Maj samt nov månad.

Föräldrarmöten  hade vi två stycken  ett  under våren och ett under hösten.

Ett föräldrarmöte tog vi in en föreläsare.

 

Bengt Grandelius föreläste  kring följande tema:

 "Att sätta gränser - Ett villkor för växande"

En föreläsning utifrån Bengts numera klassiska och bästsäljande bok (med samma titel) om självkänsla, trygg verklighetsförankring, samvete och personligt ansvar. Om den livsviktiga anknytningen, känslan att duga och utvecklandet av den nödvändiga, mogna självständigheten inför vuxenlivets utmaningar.

  Vi hade sommarstängt 3 veckor veckorna  28 29 samt 30 . Det fungerade bra för alla föräldrar.

Genomförda  evenemang   2007

 

Vi gjorde även detta året en stor utflykt för barn och föräldrar. Vi åkte till Palstorps hage  2 bussar hade vi proppat med barn och föräldrar.

 

. Palstorps Hage är en lek- och upplevelsegård för hela familjen. 

Deras ide  är att Barn och vuxna tillsammans ska komma ut i naturen för att leka och röra på sig, vara kreativa och ha roligt med enkla medel i en lantlig miljö.

Hagen ligger 10 km söder om Nyköping, nära Svalsta samhälle i den vackra Kiladalen vid Palstorp, Tuna, Nyköping .

Vi kunde  åka linbana, hoppa i hö, gå på hinderbana, åka karusell, köra lådbilar, leka i kojorna m.m. En underbar dag hade vi i naturen.

.Något vasalopp blev det inte detta året heller på grund av  dålig snötillgång.

Vi firade våffeldagen. Vi hade  Påsklunch. Jullunch. Midsommarfirande med stång och god lunch. Jordgubbar så klart. Internationella kvinnodagen, Fn dagen bla.

Temaavslutning hade vi i mitten av juni med uppträdande av sexårsgruppen. Middag för alla sol fest och väldigt trevligt.

Från A-Ö om vår miljö hette vt -07

 temat. Ht -07 startade vi vårt nästa tema som blev Barnkonventionen. Alla teman som vi jobbat med finns på vår webbsida www.tuss.nu Kalasdagar har varit sista fredagen varje mån.  Vi firade Lucia  Advent och julpysslade. Våra 6 års utflykter har pågått varje onsdag hela året. De ställen vi besökt går att läsa om på hemsidan där allt finns dokumenterat.Alla 6 åringar har gått i simskola 2 omgångar varje termin.

 

 

 Roligt för medarbetarna:

Vi hade sommaravslutning med middag på Enskede Värdshus börjar visst bli tradition.

Julmiddag på restaurang 

 Tornvillan!! Vi åt  traditionellt julbord i allra bästa ”Fanny och Alexander”-miljö.

All personal har kunnat få den ledighet dom önskat under året.

All personal har genomgått hälsoundersökning under året.

 

 Genomförandet av vad vi hade planerat för  för barnen 2007

 Vt  tema:  vt Miljötemat  ht Barnkonventionen.

Vi arbetade som vanligt under våra samlingar och i våra tvärgrupper med temat. Genomförandet av arbetet  kan läsas på hemsidan under temaarbeten , underrubrik titel temat , samt pågående tema  startsidan  Temat denna terminen. Vi kan konstatera att allt fungerade väldigt bra  i både arbetsgrupperna och på samlingarna. Vi är bra på att genomföra planerade temaarbeten . Fina väl genomarbetade samlingar och en bra dokumentation av arbetets gång

 

Utifrån våra åtaganden har vi arbetat på följande sätt:

Förskolans verksamhet skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld.

Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten

Lpfö 98.



Trygghet, jämlikhet, demokrati och ansvar har vi  förmedlat  till barnen:


genom rutiner
 genom att ge barnen omtanke och kärlek
 genom vård och omsorg
 genom att lyssna på varandra, ta hänsyn till andra.
 genom att erbjuda samma aktiviteter för pojkar och flickor,
oberoende av kön
genom att alla är rädda om sina, våra och andras saker, städar,
 vårdar vår miljö och natur.

 

Barns inflytande  har vi jobbat med på följande sätt:

 genom att observera  barnen  har vi  fått möjlighet att se det enskilda
barnets intresse och behov

 genom att efter barnets intresse och utvecklings behov planera vår
miljö och verksamhet
 genom att barnen själva får välja sina aktiviteter under  stor del av dagen.

Genom att barnen  i många fall deltar i att planera stormötet.

Genom att vi alltid sett till  att se vilka möjligheter som råder då barnen önskat något.

 

 

Förskola och hem 
Vi har arbetat aktivt för att föräldrarna ska känna sig trygga att lämna sina barn och känna sig välkomna till oss på  Förskolan Tussmötevägen.
 genom daglig kontakt med föräldrarna
 genom dagboksanteckningar
 genom  info hemsidan.
 genom föräldrarmöten 2 st  och enskilda utvecklingssamtal minst en gång
per år.
 genom månadsbladet.
 genom att dokumentera barnen
 genom gemensam fixardag

Genom gemensamma evenemang.

 

Utveckling och lärande

Vi har  erbjudit  barnen:

 en stimulerande och utvecklande miljö

där dom fått   möjlighet till sång, musik, dans, drama, skapande,

konstruktion och där lärandet har varit lek och lustfyllt.

Vi  som pedagoger benämner oftast varje föremål och handling med ord

Vi har användt oss av ramsor, rim, sagor, språk- och

mattepåsar, bilder, språklekar samt för -

Konstruktion och begreppsbildning t.ex jobbat med . storlek, läge, form

Social och emotionell utveckling samt kamratskap.

 

Vi har givit barnen stort utrymme till lek.

Vi har  arbetat  i  våra arbetsgrupper  samt  under samlingar , där vi låtit  varje barn komma till tals och uppmuntrats  till att på olika sätt att lära av

varandra

Vi har  uppmuntrat varje barn att efter egen förmåga lösa

problem.

Vi har  lyft fram och stärkt  barnets positiva sidor som t ex, att vara en bra kamrat. Vi har uppmuntrar till att hjälpa och trösta varandra..

Vi har  hjälper och stöttat  barnen till att t ex, våga fråga om att få vara med i leken.
Vi  har ger utrymme till lek där vi genom stimulans och vägledning har  ger barnen möjlighet till att utveckla sin empati, hantera konflikter och bearbeta sina känslor / upplevelser.
.

Vi har  visat barnen respekt genom att lyssna på dem, se och ge kroppskontakt.

I samlingen och i små grupper t ex, vid mat situationen har vi  övat  oss på att ta hänsyn till varandra, vänta på sin tur och låta någon få prata till punkt

Vi har  låtit barnen ta egna initiativ,

Motorik hälsa välbefinnande

 

Varje dag har vi  arbetat med rörelsesånger, rim och ramsor där både fin och grov motorik har  tränats

. Vi har i möjligaste mån  givit tid till att öva av och påklädning.
Olika material som lera, pärlor, saxar, pussel, bygg och konstruktionsmaterial  har funnits  tillgängligt för att utveckla finmotoriken. 
Vi  har   under  utomhusvistelsen  nyttjat vi vår fina gård och närområdet utanför  där vi har stora utrymmen till att klättra, cykla och leka.
Vi fhar i sexårsgruppen  haft en  positiv dialog med barnen om vikten av rörelse / välbefinnande samt vikten av bra kost.

 

Språket har vi jobbat med på följande sätt.

 

Vi har  lyssnat på och pratat med barnen samt givit  dem tid till att utveckla sina tankar i ord. Vi har  satt  ord på barnens ordlösa kommunikation.

Vi har  använt  oss av rim och ramsor.  Vi har också  givit barnen möjligeter att använda olika matrial som spel, bokstäver, siffror, knappar, måttband, papper och penna som har  stimulerat intresset. Sagor har används  på olika sätt t ex, vi har  läst , barnen har uppmuntrats  till att hitta på egna sagor. De har  ritat  och återberättat sagor de hört.
Vi har arbetat me att berätta genom att rita på whiteborden, vi har arbetat med handdockor fingerdockor bilder.

 

.matematik på följande sätt.

Vi  har  användt oss av sånger och ramsor som t ex, tio små indianer och fem små apor. Räknelekar t ex, leka affär, kims lek.

 Pedagogiskt material som t ex, våg med vikter, måttband och linjal. Tärningar  geometriska former har funnits på  alla avdelningarn .

 Vi har haft  pussel, bilder, böcker och spel.  Praktisk användning av siffror har barnen  fått  t ex, när vi bakar,  eller tittar vad klockan är. För att öka förståelsen för tidsbegrepp har vi pratat om  dagens tid tex , vad är före vad är efter frukost,  lunch osv, årets indelning, årstider, högtider och födelsedagar. Vi har haft månadsbilder uppsatta . veckans dagar bla.

Vi har arbetat med krativitet och skapande förmåga på följande sätt:


Vi har givit  tid och utrymme för drama och lek. Med hjälp av enkla material som t ex, utklädnings kläder utvecklar barnen sin fantasi och blir djur eller tar andra roller. Vi har  visat på olika tekniker att använda olika material  t ex färg som de kan blåsa, trycka, svampa, vika och måla. Materialet har  funnits synligt och tillgängligt för barnen.

Olika konstruktionsmaterial har funnits illgängligt för barnen.
 I vår ute miljö har vi  erbjudit   olika möjligheter som sandlek, vattenlek, penslar för att måla mm.  Vi har också tagit hem material från skogen för ytterligare skapande. Kreativa lekar skapas av cyklar, rep, borstar.

 

Vi har arbetat med miljö på följande sätt:

Vi har jobbat med temat från A-Ö om vår miljö under ett år.

Detta har vi valt att göra för att  att väcka intresse hos barnen   för vår natur . Vi har experimenterat  undersökt samt upplevt  . Vi har  lärt oss att inte skräpa ner genom konkreta exempel. Maskar, insekter och småkryp har  givit  barnen förståelse av naturens kretslopp t ex döda inte bin, de ger oss frukt och honung, maskar är bra  för jordenVi tog  tillvara årstiderna och pratade om vad som händer ex, vad är snö och is? Hur försvinner löven? Genom sagor  rim ramsor sånger dataspel och praktiska övningar lärde vi  oss hur vi beter oss i  vår natur.

Vi har arbetat på följande sätt vad gäller Barn i behov av särskilt stöd.

Vi har fört detta resonemang. : Alla  barn har sina speciella behov, förmågor, intressen och talanger som vi ska  tillvara på. Vi har sett  varje barn som en resurs. Vi har utgått  från det barnet kan och  har sedan byggt 
vidare på de starka sidorna. Vi har  uppmärksammat  vilka svårigheter barnet har. Samtalat med varandra på våra möten sökt stöd hjälp ideer om hur vi ska hitta bästa metoderna för just detta barnet.

Vi har  arbetat både på individ och grupp nivå. I grupptillhörigheten  har vi försökt stärka  barnets självkänsla och att  utveckla det sociala samspelet. Vi har använt  leken som den främsta metoden.Förskolechefen har   tillsammans med personalen kartlaggt  stödbehovet  på respektive barn.
.
Vi har  samverkat med BUP & BVC. All samverkan runt det enskilda barnet har  alltid skett i smråd samråd med föräldrar.

 

 

 

 

Kvalitetsredovisning 2008 berättelse

 

Styrelsen bestod av Agneta, Mats, Sören.

 

De nya barn som började  ht 2008 var som vanligt  mestadels syskon.

Personalen –08

 

Jessika slutade vt  Eva började ht

Personaltätheten under 08 

Lyan har haft 21 barn

Agneta 100%Annakarin 80%Jessika 75%(Eva 100%)

Holken har haft 20 barn

Mats 100% Rebecca 100% camilla 100%

Grytet har haft 21 barn

Annelie 100%  Linda 75% Lena 80%

Under slutet på 08 gick   Linda  och Annakarin  på havandeskapspenning

Vi satte då in Katarina på grytet och hade då också haft framförhållning och anställt Elenore på heltid som vikarie

Vi har haft Rosita från poolen hela året Katrin har arbetat under hela året till och från som vikarie. Amalia har arbetat till och från.

 

Planeringsdagarna som var 5, utnyttjade vi  på följande sätt.  Vårterminen 1planeringsdagar  Ht  4 planeringsdag. Ht hade vi gunilla niss och arbetade med idcp. Alla har gått grundkursen

 

Bakgrund

International Child Development Programme, ICDP är ett program som utvecklats av professor Henning Rye och professor Karsten Hundeide vid Oslo Universitet. ICDP är en internationell stiftelse, registrerad i Norge 1992, hemsida: www.icdp.info. ICDP-programmet baserar sig på modern forskning om samspel och kommunikation. Det är relations och resursinriktat och används i de dagliga samspelssituationerna i vardagen.

Grundkurs    

Utbildningen omfattar minst 4-5 heldags seminarier ( minst 24 timmar ) Kursledarna presenterar teorierna och filosofin bakom ICDP. Deltagarnas egna erfarenheter och kunskaper från sina respektive arbetsområden mycket viktiga och utgör underlag för diskussioner och övningar i grupp. En mer ingående redogörelse för uppläggningen av utbildningen finns i dokumentet “Basprogram, ICDP – grundkurs i vägledande samspel” som antogs av styrelsen i september 2001.

Efter genomgången kurs får samtliga deltagare ett intyg på att de deltagit i den teoretiska delen av ICDP vägledarutbildning. Intyget utfärdas av handledaren. För att erhålla detta intyg krävs minst 75% närvaro och att man genomfört de praktiska uppgifterna.

Våra personalmöten låg även år  08 torsdagar kl 1600-19.00

Vi har fokuserat på många samtal kring  icdp

Nästan all personal hade utvecklingssamtal med Agneta under vt 08

 

 

Genomförandet  av föräldrarsamarbetet  2008

Våra utvecklingssamtal  låg under Maj samt nov månad.

Föräldrarmöten  hade vi två stycken  ett  under våren och ett under hösten.

 

 

Vi hade sommarstängt 3 veckor veckorna  28 29 samt 30 . Det fungerade bra för alla föräldrar.

Genomförda  evenemang   2008

 

Vi gjorde även detta året en stor utflykt för barn och föräldrar. Vi åkte till  sala silvergruva

Barnens Gruväventyr
De ruskiga rövarna har stulit vårt silver. Gruvdrängarna behöver Er hjälp!

En spännande tur som vänder sig direkt till våra yngre besökare. Guiden berättar vår fantastiska historia och om det hårda livet i gruvan och gruvbyn på ett pedagogiskt sätt. Den spännande vandringen ned i gruvan går längs med trappor till 26 metersnivån där det mäktiga Drottning Christinas Schakt utgör en oförglömlig syn.

Därefter tar en mer lekfull del av upplevelsen vid gruvan vid.

Gruvdrängarna behöver hjälp med att leta silverskatten som de ruskiga rövarna stulit! Barnen får en egen skattkarta och får i sällskap med föräldrar eller någon annan vuxen följa rövarnas kluriga, luriga bana i gruvans vackra naturområden för att hitta ledtrådar och hjälpa gruvdrängarna få tillbaka silvret. Alla barn som hittar ledtrådarna till den försvunna skatten får något fint som tack för hjälpen.

 

Något vasalopp blev det inte detta året heller på grund av  dålig snötillgång.

Vi firade våffeldagen. Vi hade  Påsklunch. Jullunch. Midsommarfirande med stång och god lunch. Jordgubbar så klart. Internationella kvinnodagen, Fn dagen bla.

Temaavslutning hade vi i mitten av juni med uppträdande av sexårsgruppen. Middag för alla sol fest och väldigt trevligt.

Barnkonventionen vt 08 om  folktro ht 08

Alla teman som vi jobbat med finns på vår webbsida www.tuss.nu Kalasdagar har varit sista fredagen varje mån.  Vi firade Lucia  Advent och julpysslade. Våra 6 års utflykter har pågått varje onsdag hela året. De ställen vi besökt går att läsa om på hemsidan där allt finns dokumenterat.Alla 6 åringar har gått i simskola 2 omgångar varje termin.

 

 

Roligt för medarbetarna:

Vi hade sommaravslutning med middag på Enskede Värdshus börjar visst bli tradition.

Julmiddag på restaurang

Cedergrenska palatset

All personal har kunnat få den ledighet dom önskat under året.

 

 

Genomförandet av vad vi hade planerat för  för barnen 2008

Vt  tema:  vt Barnkonventionen. Ht folktro

Vi arbetade som vanligt under våra samlingar och i våra tvärgrupper med temat. Genomförandet av arbetet  kan läsas på hemsidan under temaarbeten , underrubrik titel temat , samt pågående tema  startsidan  Temat denna terminen. Vi kan konstatera att allt fungerade väldigt bra  i både arbetsgrupperna och på samlingarna. Vi är bra på att genomföra planerade temaarbeten . Fina väl genomarbetade samlingar och en bra dokumentation av arbetets gång

 

Utifrån våra åtaganden har vi arbetat på följande sätt:

  • Vi använder oss av olika metoder, uttryckssätt och miljöer.
  • Vi tar tillvara barnens nyfikenhet, intresse, fantasi och kreativitet.
  • Vi ger barnen verktyg för att erövra kunskap.
  • Vi använder allas erfarenheter och kunskaper.
  • Vi ger en röd tråd, helhet och känner gemenskap.
  • Vi har roligt och genom leken får vi gemensamma upplevelser och stärker gruppkänslan.
  • Vi integrerar olika delar i läroplanen till ett sammanhang.

I vårt värdegrundsarbete är det viktigt att vi har en bas att utgå från. Därför har vi börjat använda oss av ICDP, Vägledande samspel, i all handledning och i situationer då vi behöver vara tydliga med hur vi ska förhålla oss. ICDP grundar sig på barnkonventionen och passar därför väl för de värderingar som vi vill ska råda i vår förskola. Vi ser detta som ett långsiktigt och  alltid förekommande arbete.

 

MER OM ICDP

Vägledande Samspel – International Child Development Programme(ICDP)

Vägledande Samspel är ett hälsofrämjande basprogram anpassat för barn i
olika åldrar och inom verksamhetsområden som förskola, skola, barnhälsovård och socialtjänst. Programmen baserar sig på modern utvecklingspsykologi och teorier om lärande och samspel. Viktiga förutsättningar för att skapa en utvecklingsbefrämjande uppväxtmiljö för barn beskrivs.

Vägledande Samspel och Barnkonventionen
Lyhörda vuxna inom alla områden där barn och vuxna möts är en förutsättning för barns inflytande och delaktighet. Att se barn som subjekt med egen kompetens, som ger uttryck för egna avsikter, känslor och önskningar är helt i enlighet med den syn på barn som utgör grunden för FN:s konvention om barnets rättigheter. Att arbeta utifrån ICDP är att i många hänseenden förverkliga barnkonventionen.

 

Förskolans läroplan ställer ett krav, som är oerhört högt, nämligen att verksamheten skall

tillgodose varje barns behov. Det gör att alla som arbetar i förskolan måste ta hänsyn till det

unika hos varje barn. Allt samspel bygger på ömsesidighet. Både barn och vuxna behöver bli

bekräftade. Att känna sig omtyckt och accepterad är en förutsättning för att självkänslan ska kunna utvecklas

Åtta teman för vägledande sams

Visa positiva känslor - visa att du tycker om barnet.

Visa följsamhet med barnet.

Tala med barnet om det som barnet visar intresse för och försök få igång en ” känslomässig” dialog.

Uppmuntra barnet och bekräfta det barnet klarar av.

Hjälp barnet att samla sin uppmärksamhet så att ni båda har en gemensam upplevelse av det som händer omkring er.

Ge mening åt barnets upplevelse av omvärlden genom att beskriva det ni upplever tillsammans och genom att visa känslor och entusiasm.

Utvidga och förklara för barnet vad ni upplever tillsammans.

Hjälp barnet till självkontroll genom att sätta gränser för det på ett positivt sätt- genom att vägleda, visa positiva alternativ och genom att planera tillsammans.

 

 

 

 

Trygghet, jämlikhet, demokrati och ansvar har vi  förmedlat  till barnen:


genom rutiner
 genom att ge barnen omtanke och kärlek
 genom vård och omsorg
 genom att lyssna på varandra, ta hänsyn till andra.
 genom att erbjuda samma aktiviteter för pojkar och flickor,
oberoende av kön
genom att alla är rädda om sina, våra och andras saker, städar,
 vårdar vår miljö och natur.

 

Barns inflytande  har vi jobbat med på följande sätt:

 genom att observera  barnen  har vi  fått möjlighet att se det enskilda
barnets intresse och behov

genom att efter barnets intresse och utvecklings behov planera vår
miljö och verksamhet
 genom att barnen själva får välja sina aktiviteter under  stor del av dagen.

Genom att barnen  i många fall deltar i att planera stormötet.

Genom att vi alltid sett till  att se vilka möjligheter som råder då barnen önskat något.

 

 

Förskola och hem 
Vi har arbetat aktivt för att föräldrarna ska känna sig trygga att lämna sina barn och känna sig välkomna till oss på  Förskolan Tussmötevägen.
 genom daglig kontakt med föräldrarna
 genom dagboksanteckningar
 genom  info hemsidan.
 genom föräldrarmöten 2 st  och enskilda utvecklingssamtal minst en gång
per år.
 genom månadsbladet.
 genom att dokumentera barnen
 genom gemensam fixardag

Genom gemensamma evenemang.

 

Utveckling och lärande

Vi har  erbjudit  barnen:

en stimulerande och utvecklande miljö

där dom fått   möjlighet till sång, musik, dans, drama, skapande,

konstruktion och där lärandet har varit lek och lustfyllt.

Vi  som pedagoger benämner oftast varje föremål och handling med ord

Vi har användt oss av ramsor, rim, sagor, språk- och

mattepåsar, bilder, språklekar samt för -

Konstruktion och begreppsbildning t.ex jobbat med . storlek, läge, form

Social och emotionell utveckling samt kamratskap.

 

Vi har givit barnen stort utrymme till lek.

Vi har  arbetat  i  våra arbetsgrupper  samt  under samlingar , där vi låtit  varje barn komma till tals och uppmuntrats  till att på olika sätt att lära av

varandra

Vi har  uppmuntrat varje barn att efter egen förmåga lösa

problem.

Vi har  lyft fram och stärkt  barnets positiva sidor som t ex, att vara en bra kamrat. Vi har uppmuntrar till att hjälpa och trösta varandra..

Vi har  hjälper och stöttat  barnen till att t ex, våga fråga om att få vara med i leken.
Vi  har ger utrymme till lek där vi genom stimulans och vägledning har  ger barnen möjlighet till att utveckla sin empati, hantera konflikter och bearbeta sina känslor / upplevelser.
.

Vi har  visat barnen respekt genom att lyssna på dem, se och ge kroppskontakt.

I samlingen och i små grupper t ex, vid mat situationen har vi  övat  oss på att ta hänsyn till varandra, vänta på sin tur och låta någon få prata till punkt

Vi har  låtit barnen ta egna initiativ,

Motorik hälsa välbefinnande

 

Varje dag har vi  arbetat med rörelsesånger, rim och ramsor där både fin och grov motorik har  tränats

. Vi har i möjligaste mån  givit tid till att öva av och påklädning.
Olika material som lera, pärlor, saxar, pussel, bygg och konstruktionsmaterial  har funnits  tillgängligt för att utveckla finmotoriken. 
Vi  har   under  utomhusvistelsen  nyttjat vi vår fina gård och närområdet utanför  där vi har stora utrymmen till att klättra, cykla och leka.
Vi fhar i sexårsgruppen  haft en  positiv dialog med barnen om vikten av rörelse / välbefinnande samt vikten av bra kost.

 

Språket har vi jobbat med på följande sätt.

 

Vi har  lyssnat på och pratat med barnen samt givit  dem tid till att utveckla sina tankar i ord. Vi har  satt  ord på barnens ordlösa kommunikation.

Vi har  använt  oss av rim och ramsor.  Vi har också  givit barnen möjligeter att använda olika matrial som spel, bokstäver, siffror, knappar, måttband, papper och penna som har  stimulerat intresset. Sagor har används  på olika sätt t ex, vi har  läst , barnen har uppmuntrats  till att hitta på egna sagor. De har  ritat  och återberättat sagor de hört.
Vi har arbetat me att berätta genom att rita på whiteborden, vi har arbetat med handdockor fingerdockor bilder.

 

.matematik på följande sätt.

Vi  har  användt oss av sånger och ramsor som t ex, tio små indianer och fem små apor. Räknelekar t ex, leka affär, kims lek.

Pedagogiskt material som t ex, våg med vikter, måttband och linjal. Tärningar  geometriska former har funnits på  alla avdelningarn .

Vi har haft  pussel, bilder, böcker och spel.  Praktisk användning av siffror har barnen  fått  t ex, när vi bakar,  eller tittar vad klockan är. För att öka förståelsen för tidsbegrepp har vi pratat om  dagens tid tex , vad är före vad är efter frukost,  lunch osv, årets indelning, årstider, högtider och födelsedagar. Vi har haft månadsbilder uppsatta . veckans dagar bla.

Vi har arbetat med krativitet och skapande förmåga på följande sätt:


Vi har givit  tid och utrymme för drama och lek. Med hjälp av enkla material som t ex, utklädnings kläder utvecklar barnen sin fantasi och blir djur eller tar andra roller. Vi har  visat på olika tekniker att använda olika material  t ex färg som de kan blåsa, trycka, svampa, vika och måla. Materialet har  funnits synligt och tillgängligt för barnen.

Olika konstruktionsmaterial har funnits illgängligt för barnen.
 I vår ute miljö har vi  erbjudit   olika möjligheter som sandlek, vattenlek, penslar för att måla mm.  Vi har också tagit hem material från skogen för ytterligare skapande. Kreativa lekar skapas av cyklar, rep, borstar.

 

Vi har arbetat på följande sätt vad gäller Barn i behov av särskilt stöd.

Vi har fört detta resonemang. : Alla  barn har sina speciella behov, förmågor, intressen och talanger som vi ska  tillvara på. Vi har sett  varje barn som en resurs. Vi har utgått  från det barnet kan och  har sedan byggt 
vidare på de starka sidorna. Vi har  uppmärksammat  vilka svårigheter barnet har. Samtalat med varandra på våra möten sökt stöd hjälp ideer om hur vi ska hitta bästa metoderna för just detta barnet.

Vi har  arbetat både på individ och grupp nivå. I grupptillhörigheten  har vi försökt stärka  barnets självkänsla och att  utveckla det sociala samspelet. Vi har använt  leken som den främsta metoden.Förskolechefen har   tillsammans med personalen kartlaggt  stödbehovet  på respektive barn.
.
Vi har  samverkat med BUP & BVC. All samverkan runt det enskilda barnet har  alltid skett i smråd samråd med föräldrar.

 

Vi har haft ett bra 2008

 

 

Året som gick hösten 2008 och våren 2009.
Förskolan Tussmötevägen är en privat förskola  och drivs som ett personalkooperativ
Förskolan driver traditionell förskolepedagogik
Förskolechef är Agneta Svedjeland.
STYELSEN BESTÅR AV 3 PERSONER.



Under hösten 2008 har vi haft ca 60 barn inskrivna.
Våren 2009 har vi haft ca 60 barn inskrivna.
Förskolan har haft 3 avdelningar;LYAN hOLKEN OCH GRYTET

3 HELTIDER PÅ VARJE AVDELNING SAMT 1 EXRA RESURS FSKL ÖVER HELA HUSET.
förskollärare har funnits på varje avdelning som pedagogiskt ansvariga.
Personalmöten 1ggr per månad samt avdelningsmöten 1 ggr per månad.
Inplanerad planeringstid har funnits.

Under 2008 ht genomgick all personal hälsokontroll genom vår företagshälsovård.
Protokollet påvisar att personalen är väl insatta i förskolans arbete med arbetsmiljöfrågor.



Vi har haft 4 planeringsdagar / utbildnings dagar under hösten 2008
Då har förskolan varit stängd.

Vi har fokuserat på utbildningsprogrammet ICDP.

CDP:s mål

Vägledande samspel har som mål att stimulera och utveckla ett positivt samspel mellan vuxna och barn, barn sinsemellan och mellan vuxna. Det är ett samspelsprogram som grundar sig på vad som gynnar barns växande och lärande.

ICDP, International Child Development Programme, kan sammanfattas som ett relations- och resursorienterat förhållningssätt. Det innebär att barnet - precis som vuxna - är helt beroende av sin omgivning för att dom egna resurserna ska komma fram och kunna användas. (ur Vägledande samspel i förskolan; Gunilla Niss med arbetade vi tillsammans med under dessa dagar.


 Arbetsmiljö rond har gjorts 1 gång.
 Barnskyddsrond 1 gång
 Brand rond har gjorts och brandövning.
 Allergirond 1 gång.
 EGENKONTROLL KÖKET ANSVARADE ANGELIKA VÅR KOKERSKA FÖR.

Vår vision år bland annat : Vi vill att förskolan ska vara en plats där humor och glädje finns med i de flesta sammanhang. Det är högt i tak och  det sitter värme i väggarna.MAN FÅR VARA LITE TOKIG BÅDE BARN OCH VUXNA.....

FRÅN VARDAGEN
TEX HUR SKA VI FÖRMEDLAR  ETT ROLLSPEL PÅ STORMÖTET FÖR ATT FÅ FRAM CIVILKURAGE-MOD.
AGNETA SPÅNADE MED LENA. LENA BLIR EN DRAKE SOM BOR I EN FILTGJORD KOJA I ENA HÖRNET AV RUMMET. LENA HAR DRAKHUVA PÅ SIG. AGNETA BÖRJAR STORMÖTET MED ATT TA UPP EN LAPP MED ETT MEDDELANDE . DET ÄR FRÅN VÅR FANTASIBYRÅ FRODE SOM HAR FEM LÅDOR  EN FÖR VARJE DAG.FRODE  SÅG DRAKEN OCH HÖRDE HONOM MUMLA RUNT HELA NATTEN,,,,,,,,JAG SKA TA ALLA SNÄLLA SAKER SÅ DET BARA FINNS DUMT KVAR HADE HAN MUMMLAT. HAN TOG GOSSDJUR NAPPAR  LEKSAKER.........HJÄLP SKREV FRODE TÄNK OM ALLT SNÄLLT FÖRSVINNER.AGNETA LOVADE ATT NÄRMA SIG DRAKEN OCH SE VAD VI KUNDE GÖRA. AGNETA FÅR KONTAKT MED DRAKEN SOM SÄGER ATT DET FINNS ETT SÄTT ATT FÅ TILLBAKA DET SNÄLLA OCH DET ÄR ATT NÅGON VÅGAR VISA SIG RIKTIGT MODIG OCH GÖRA NÅGOT FÖR ALLA ANDRA SOM DOM KANSKE INTE VÅGAR FÖR ATT RÄDDA FRAM DET SNÄLLA IGEN. EN FRIVILLIG MODIG FLICKA  TRÄDER FRAM.JAG SKA BEFRIA DET SNÄLLA SÄGER HON. JA MEN DÅ MÅSTE DU FÖRST DRICKA DETTA SÄGER DRKEN OCH TAR FRAM  NÅGOT GULT I EN FLASKA........(MATOLJA)NÄR DU DRUCKIT UPP SKA DU BALANSERA ÖVER DET FARLIGA STUPET.(EN PLANKA........)HON GÖR DET. NÄSTA FLICKA TRÄDER FRAM OCH FÅR STOPPA HANDEN I EN BURK SOM HON INTE SER INNEHÅLLET I ...DRAKBLOD(KETSCHUP) HON KLARADE OCKSÅ UTMANINGEN . SÅ KOMMER FLER OCH FLER BARN FRAM OCH VILL RÄDDA DET SNÄLLA. TILL SLUT ÄR ALLA SAKERNA RÄDDADE OCH DET SLUTAR MED ATT VI FÅR VETA ATT DRAKEN INTE HADE HAFT DET SÅ LÄTT NÄR HAN VAR DRAKUNGE. DÄRFÖR VAR HAN INTE SÅ SNÄLL. MEN NU TYCKTE HAN ATT ALLA BARNEN PÅ STORMÖTET VAR SÅ TREVLIGA SÅ HAN HOPPADE IN I MITTEN AV RINGEN OCH VI SJÖNG...EN LITEN DRAKE UTI SKOGEN GICK ÖNSKADE ATT HAN NYA VÄNNER FICK, PLÖTSLIGT BAKOM EN MOSSIG STEN FICK HAN SYN PÅ ETT PAR BEN. ETT BARN HOPPAR UPP UR RINGEN OCH HÅLLER RUNT DRAKEN.TVÅ SMÅ DRAKAR....TRE SMÅ DRAKAR.....HELA STORMÖTET TRE ADELNINGAR RINGLAR UT SOM ETT JÄTTEDRAKSLED .



Hur vi har arbetat efter läroplanens olika mål
Mål:  Vi ska sträva efter:
                      -          att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin  närmiljö.
                       -          att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde.
                             (Lpfö 98)


Normer och Värden

Förskolan skall grundlägga de demokratiska värderingarna lika värde, jämställdhet, omsorg om andra, empati
Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar. Vi strävar efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.

hur har vi gjort-strategier
VÅR STRATEGI ÄR ATT VÄVA IN VÄRDEGRUNSARBETET I TEMAARBETET OCH PÅ VÅRA DAGLIGA STORMÖTEN SOM GENOMSYRAR VÅR VERKSAMHET.

VI HAR UNDER HT-08 SAMT VT-09 ARBETAT MED TEMA FOLKTRO.
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT


PERSONALEN BRAINSTORMAR VILKA VIKTIGA ORD VILL VI BELYSA GENOM TEMAT .VI ARBETADE DAGLIGEN PÅ VÅRA SAMLINGAR MED TEMAT. VARJE ORD BELÖS VI GENOM BERÄTTELSER, TEATER. KREATIVT SKAPANDE SÅNG MUSIK RIM RAMSOR.FANNS DET INTE TEX SÅNGER KRING ETT VISST ÄMNE SÅ SKREV VI EGNA. VI SKAPADE GENOM DETTA ARBETSSÄTT GEMENSAMMA MINNEN OCH UPPLEVELSER SOM I SIN TUR LEDER TILL ATT BARNEN KÄNDE SIG INVOLVERADE I ETT SAMMANHANG.

a=annorlunda
b=behövd
c=civilkurage
d=duga demokrati
osv hela alfabetet
utifrån sagans värld finner vi nu berättelser, väsen som vi vill belysa i just det temat vi häller på med.
VI HAR GENOM ÅREN ARBETAT MED MÅNGA TEMAN PÅ DETTA SÄTT OCH VI SER ATT VI VERKLIGEN NÅR FRAM TILL BARNEN.
under temat folktro tex berättade vi sagan av Selma Lagerlöw om bortbytingen.
en berättelse om modet att skydda den som är utsatt, trots svåra odds. Godhet lönar sig!DEN HANDLAR OM HUMANITET OCH KÅRLEK.

Vid sidan av temaarbetet har vi pedagoger också ALLTID STÄNDIGT


Visat att vi är barnens förebilder och  visat hänsyn, ansvarstagande och verkat för ett demokratiskt synsätt-dvs
Vi har visat varann respekt.
vi har Hjälpt barnen att förstå andra människors situation.
Vi har förmedlat människors olika behov,vilket inneburit att den totala rättvisa som barn villl ska råda ej finns i vår verksamhet Tex är demokrati att alla tilldelas fem russin`?


 vi har genom bemötande och handling visat att alla barn har lika värde.pojkar-flickors lika utrymme

pedagogerna har påvisat förhållningssättet som råder i förskolan.
vi har visat på En tillåtande atmosfär där alla nejen är borttagna. En öppen barnmiljö med stort utrymme för,möjligeter drömmaroch ideer att få frodas.

Vi har lärt barnen vara goda medmänniskor.
 Vi har under året pratat mycket i arbetslagen om likabehandlingsplanen som finns uppsatt på alla avdelningarna


vi ARBETADE OCKSÅ MED TILDA MED IS OCH SOL   SAMT-- SNICK OCH SNACK

Utvärderingsmetod
                    Observerat barnen både enskilt och i grupp
                    Portfolio.
                    Utvärdera efter hand med diskussioner och reflektioner på våra
                    arbetslagsplaneringar.
                    Samtal med föräldrar, både dagliga och utvecklingssamtal.
                     Barnitervjuer





UTVECKLING OCH
 LÄRANDE

VI PEDAGOGER STÅR ÄVEN DETTA ÅRET FAST VID ATT LEKEN ÄR DET VIKTIGASTE VERKTYGET I
FÖR BARNEN VAD GÄLLER UTVECKLING OCH LÄRANDE.

Vi har under temat ,fria leken .samlingar stimulerat barnen att vara nyfikna och känna lust att lära på ett roligt och meningsfullt sätt.

Vi har sett till att lekmatrial funnits framme för både ute och inomhuslek.Vi har sett till att det funnits ett rikt sortement med matrial varierat för både pojkar flickor

Vi har uppmuntrat barnen att prova på nya utmaningar..

Vi har försökt utifrån icdp att verkligen hitta de gyllene ögonblicken

vi har sett barnens läroprocesser och dokumenterat i barnens pärmar eller på väggarna.

Låtit  barnen skapa i olika material.
Låtit barnen få utveckla sin motorik i både skogen, lekparken .förskolans gård

Vi har arbetat med barn och miljö på följande sätt:

 Gett alla barn möjligheter till rika naturupplevelser

 Utelek varje varje dag oavsett väder

Skogsutfykter varje vecka  skogsgruppen.
 Givit barnen tillgång till luppar håvar  burkar naturlitteratur sånger ramsor osv      Källsorterat
 Lämnat papper till returpapper  alla barn vet var man lämnar papper

 Återanvänt div spillmatrial i arbetet med barnen  vi leker sönder våra kartonger

 Odlat i våra trädgårdsland .  främst kryddor,  bärbuskar i massor

  Lagat saker och försökt att hitta nya lösningar i stället för att kasta

 Sparat på el och vatten. De vuxna har varit  förebilder

 Vattentunnor ute för barnens lek med vatten

 Miljöfrågor  tas upp i alla våra terminsteman oavsett vad dessa teman handlar om Miljöfrågorna har vävts in som en naturlig del i vår hela verksamhet.

Handlat ekologiskt odlade grönsaker och frukter ekomjölk

Vi har haft  arbetshelg  för personal och föräldrar och barn då vi lagat fixat städat ute på vår gård

 Användt oblekt enkelt hushålls och toapapper

 Handlat miljömärkta varor såväl tvättmedel –disk samt matrial i verksamheten

Låtit barnen få använda sin fantasi och kreativitet i teater sång dans

 Utvärderingsmetod
Observera barnen både enskilt och i grupp och dokumenterat
Portfolio.
Lyssna på och ta tillvara barnens reflektioner.
Utvärdera efter hand med diskussioner och reflektioner på våra arbetsträffar
Samtal med föräldrar, både dagliga och utvecklingssamtal.



 Barnens delaktighet och inflytande

Vi vill:
Att barnen ska känna delaktighet och få ta ansvar få vara med i demokratiprocessen vid olika beslut.

Hur har vi jobbat
Under vårt stormöte har det funnits många möjligheter att vara delaktig med ett stort inflytande
tex tidiga barn planerar mötet med en vuxen hittar på sånger ramsor
större barn har haft möjlighet att vara mötesledare.
större barn sitter ofta med någon liten i knät
barnen har haft stor möjlighet att påverka åt vilket håll olika sånger  som vi dramatiserar ska ta vägen. barnen är  medspelare och personalen har varit lyhörda .


personalen har bekräftat och berömt  säger tex inte vad duktigt... vi försöker att säga, tänk vad ba att du gjorde så ........

Våra större barn har fått vara med för att söva mindre barn på sovvilan.
vi som pedagoger har haft en fantastisk förmåga att  lyssna till barnens åsikter och tankar.vilket resulterat i många kreativa alster lekar osv

Eftersom våra barn är vana till stormötet varje dag så har det också resulterat i att  barnen har blivit bra på respektera och lyssna till varandra.
Barnen har utifrån vårt arbetssätt blivit bra på samarbete.
alla våra barn vet tex att ramlar någon eller någon gör illa sig så hjälper man till så gott det går. många gånger när något barn ber en personal om hjälp tex knäppa  .. hinner ofta ett barn före och sägerjag kan...
Barnen tar själva fram vad dom vill leka med
barnen dukar hämtar matvagnen  i köket En stor tar ansvar för ett mindre barn
barnen har haft möjlighet till att fatta egna beslut tex behöver jag jacka? känn efter.......
barnen respekteras vi frågar ofta.. vill du? hur känner du?
vi är bra på att låta barn ha sin integretet.
allt som man bara kan - vill -vill prova får man prova göra.--- skala hälla dela ta mat själv  äta med bestick , duka av sin tallrik.Klä på och av sig själv. Hänga upp sina kläder och ställa sina skor på skohyllan.
.Resultatet med detta arbetet har blivit att vi har sett under åren att vi får väldigt självständiga barn  med hög själkänsla. vi har modiga starka barn som fått lära sig ansvarstagande . Vi har barn som känner sig behövda i ett socialt sammanhang som individer i en grupp.
Vi har även jobbat med barnintervjuer med våra 4.5 äringar

  Utvärderingsmetod
  Observera barnen både enskilt och i grupp och dokumentera
  Hitta gyllene ögonblick
 Portfolio.
 Lyssna på barnen och ge feedback.
 Utvärdera
 Samtal med föräldrar, både dagliga och utvecklingssamtal.


 Förskola hem

Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och  förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.” Lpfö-98:

 arbetslaget har under året haft 2 föräldrarmöten
vt-09 med Gunilla niss som berättade hur vi arbetat tillsammans med icdp.

Alla som arbetade i förskolan  har visat på ett proffisionellt sätt att möta våra föräldrar i vardagen. dvs med respekt öppenhet lyhördhet.
personalen har gjort ett ansvarstagande arbete vid inskolning av nya barn sett till att föräldrarna fått en god introduktion i förskolans värld.
Personalen har samtalat med föräldrarna om barnens trivsel utveckling    både på utvecklingssamtal samt fortlöpande samtal vid lämning hämtning.
Vi har gett föräldrarna möjligheter att  ta del av våra mål samt   komma med ideer förslag på ev tankar förbättringar ris och ros.
 vartannat år föräldrarenkät
Vi har haft utvecklingssamtal varje termin.
Vi har haft gemensam bussutflykt hela förskolan med föräldrar.
Luciafirande
2 avslutningsfester en ht och en vt med utställning och middag för alla.
Vi har haft  ett positivt  bemötade vid hämtning och lämning
månadsblad en ggr per månad kan också läsas på hemsidan
Matsedel finns på hemsidan
dagbok har skrivits varje dag på alla avdelningarna
vi har haft lättillgänglig doc pärmar på barnen.
Vi startade upp en föräldrargrupp igen den har varit lite vilande.
Vi hade en fixardag på gården
Kalendarium delades ut för varje termin fanns också på hemsidan

Utvärderingsmetod
Dokumentera
Föräldrarenkäter
Utvärdera
Samtal med föräldrar, både dagliga och utvecklingssamtal.



 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.

Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd.” Lpfö-98:

eftersom vi bedriver både sexårsverksamhet och fritidshem blir ju samarbetet inte så komplicerat.
När det gäller inskolning till fritidshemmet så besöker sexåringarna  fritidshemmet flera gånger under vt.
Vår dokumentation i sexårsverksamhet förs vidare till skolan
Innan barnen börjar vårt frtidshem har vi överlämnandesamtal. Även till skolan om så önskas.
Skolan får vi besöka vt ett par gånger

 Utvärderingsmetod
Lyssna på och ta tillvara barnens reflektioner.
Uppföljningssamtal.
Vid behov av stödinsatser tas kontakt med skolan.

SPRÅK OCH MATTEMATIK
Vi  har arbetat mycket för att stimulera barnens språk och språkutveckling. mattematiska begrepp har tillförts i vardagen utifrån olika aktiviteter.tex dukning bygglek konstruktion  mosaik på ljusbord . hur många fötter finns i ringen? hur många tår? ja men fingrar då?

Språkligt
Vi har stormötet varje dag där vi sjungit rimmat klappat spelat teater spelat instrument.Samlingarna med olika språkpåsar flanosagor berättarbider har också varit flitigt använt.
personalen har ofta pratat kring språkbruk bla på ett föräldrarmöte
.Vi har läst böcker varje dag på alla avdelningarna

Vi  har arbetat med många uppsatta skrivna ord namn osv
När vi arbetade med vårt tema tex så stod alltid orden vi arbetade runt uppskrivna. Vi har uppmuntrat barnen till språkinlärning och väckt deras intresse för bokstäver, Vi ser många skrivand barn i förskolan som leker skola härmar osv
Ett exempel på ett stormöte med fokus på språket
Idag bygger det på Bä BÄ VITA LAMM

 Startvisa sjung barnes namn på bä bä melodin

Frode har idag lite   ull i lådan  oj vad kan det här vara. En lapp där det står BÄ BÄ  VITA LAMM PÅ  sätts upp på väggen Frode nynnar melodin.

 Frode börjar Ljuda. BBBB:::::

 Nu vet alla barn vilken melodi det handlar om.

Kan vi klappa visan utan att sjunga  undrar Frode ?
kan vi sjunga visan  utan att klappa?

Ledaren  berätta med bilder på väggen

 Det var en gång ett litet lamm  som mötte en pojke som var så frågvis så.

Har du någon ull?

Jadå de har jag jag har en hel säck full med ull.

Helgdagsrock åt far  blir det.
Det räcker till söndagskjol åt mor

Och så två par strumpor åt lillebror.

Vad heter din mamma undrar pojken?

Hon heter Tacka sa lammet.

Vad heter din pappa undrar pojken?

Han heter Bagge sa lammet

Och vad heter du och din lillebror undrar pojken.

Vi heter lamm sa det lilla lammet,

Vill du höra en sång om min familj?

Ja det ville pojken gärna.



 Mamma tacka
Melodi: Gubben Noak

Mamma tacka, mamma tacka
lilla bebis lamm
Stora pappa bagge
stora pappa bagge
Mamma tacka, mamma tacka
lilla bebis lamm.



Vet du hur man sjunger på norska undrar Frode som är norsk

Ja det vill  pojken höra.

 Bæ, bæ, lille lam

Bæ, bæ, lille lam,
Har du noe ull.
Ja, ja, vesle barn,
jeg har kroppen full. Søndagsklær til far
og søndagsklær til mor,
og to par sokker til bitte lille bror.

 Men nu kan pojken något. Vet du hur vi sjunger på mitt dagis` om dig lilla lamm?

BÄ bä vita lamm  tror lammet.

Så Här:

Bä, bä vita lamm
gick på restaurang.
Vet du vad han gjorde?
Bajsa under bordet.
la la la la...........

 Eller den här säger pojken

Bä bä svarta lamm
Melodi: Bä, bä vita lamm

Bä, bä svarta lamm
har du någon svans?
Ja, ja kära barn
den sitter  bak nånstans
Ögon har jag två
å öron lika så,
å bu, bu, bu, bu (spela på läppen)
en mun att spela på.

Eller så sjunger vi så här:



 Bä bä fullerull
Melodi: Bä, bä vita lamm

Bä, bä vita lamm, har du någon ullerullerull? (Rulla med armarna)
Ja, ja kära barn, jag har säcken fullerullerull! (Rulla med armarna)
Helgdagsrock åt far, yeah! (sträck ut ena armen)
Och söndagskjol åt mor, yeah! (sträck ut ena armen)
Och två par strumpor åt lille, lille bror, yeah! YEAH!  (ut med ena armen två ggr).


Avslut med att ett barn går in i mitten och är pojken som frågar.

Han –hon går fram till något barn i ringen och frågar: Bä Bä vita lamm har du någon ull?

Det andra barnet svarar Ja ja kära barn jag har säcken full.

Följ med mig ut så leker vi kull.

Bägge barnen går ut

Utverderingsmetoder
Har barnen roligt tiitta fråga
i övrigt se utveckling och lärande



BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

Barn i behov av särskilt stöd uppmärksammar vi så tidigt som möjligt. Det kan ara stödinsatser av olika slag, specialpedagoger talpedagoger eller att förskolan behöver en resurs till barnet
Vi har under detta året ej haft barn i behov av särskilt stöd i den bemärkelsen.
Alla barn  har behov av särskilt stöd  i sin utvecling


BARN MED ANNAT MODERSMÅL ÄN SVENSKA

Vi har haft 2 barn med annat modersmål än svenska. modersmålsstöd 1 gr per vecka ensild träning



 En bra förskola

Det här kännetecknar en bra förskola:
Barnen är glada och har roligt
Barnen får vara med och bestämma vad de ska göra.
Det råder ett högt i tak klimat
Personalen är lekfull i sinnet.
Barnen utmanas i olika aktiviteter att bli ännu modigare och starka.
Barnen synliggörs ständigt alltid
Inga nej,måsten.......
Det råder ingen total rättvisa.........behov står i centrum



Medarbetarnas utveckling

All personal har haft medarbetarsamtal

All personal har haft   planeringsdagar studiedagar samt deltagit i förskolekonferans

dokumentations tid 1 dag per månad veckan.

Företaget betalar 1000 kronor per år och anställd  för friskvård.

All personal i hela företaget blev bjudna på julbord.
all personal blev bjudna på middag inför sommaren.

ANGELICAS KÖK

Vi har lagat all maten från grunden inget färdiglagat utom pannkakor köttbullar.
Vi har beställt endast ekologiska varor så långt det funnits att tillgå...


Vi har serverat  frukost lunch mellanmål ,frukt på fm, frukt efter lunchen
och  frukt för de barn som blir sent hämtade.
angelica som arbetar i vårt kök  har utbildning i egenkontroll.

Alla beställningar har gjorts av Angelika utifrån vår matsedel som ligger på ett år..
Vi har haft köksinspektion av miljöförvaltningen under hösten 2008.Vi blev godkända

Slutord.

 En bra förskola

Det här tycker vi på förskolan tussmötevägen kännetecknar en bra förskola:
Barnen är glada och har roligt
Barnen får vara med och bestämma vad de ska göra.
Det råder ett högt i tak klimat
Personalen är lekfull i sinnet.
Barnen utmanas i olika aktiviteter att bli ännu modigare och starka.
Barnen synliggörs ständigt alltid
Inga nej,måsten.......
Det råder ingen total rättvisa.........behov står i centrum


Resultat och bedömmning

Vi har under våra arbetslagsträffar kommit fram till

 Normer och värden , vi har kommit långt i vårt arbete men att
 arbeta med värdegrundsfrågor är beständigt allså fortlöpande som en röd tråd i allt vi gör
Det handlar inte att nå målet  utan att hålla frågrorna id liv. Detta ska vi göra.


 Utveckling och lärande
Eftersom förskolan har strävandemål och ej resultatinriktade mål är vi nöjda med att vi tex inte jobbar med indviduella utvecklingsplaner.
Vi anser att arbetet  kring utveckling och lärande är väl uppfyllt.


Barns inflytande   Vi anser att  arbetet vi gjort kring barns inflytande är väl uppfyllt.
Detta arbetet fortlöper och vi    skall vara öppna för barnens ideer förslag.
* Förskola och hem
* Samverkan förskola-hem

 

 

Kvalitetsredovisning 2009 berättelse

 

Styrelsen bestod av Agneta, Mats, Sören.

 

De nya barn som började  ht 2009 var som vanligt  mestadels syskon.

Personalen –09 Inga större förändringar i personalen under 2009 Vi har hyrt in rosita  elionor har arbetat . katarina slutade.

 

Vi satte då in Katarina på grytet och hade då också haft framförhållning och anställt Elenore på heltid som vikarie

Vi har haft Rosita från poolen hela året . Linda gick på havandeskapspenning

 

Planeringsdagarna som var 5, utnyttjade vi  på följande sätt. 

PLANERINGSDAGARNA  OKTOBER 09

KL 8.45 bör alla komma på torsdag
kl 9.00 och ca 1.5 timme  famåt såg vi
Teaterensemblen 2 jäntor och en byrå presenterade FÖRELÄSNINGEN:
LEDfullhet
en humoristisk och tankeväckande föreläsning i form av en teaterföreställning

Därefter  använde vi dagen :

 FM:Lite prat kring föreställningen  planeringsarbete genomgång lagar avtal bla
EM:Vi jobbade  med personalstärkande uppgifter

Fredag  9.00-16.00
Björn Gislason
utbildade oss i matrialet stegvis
Vad är stegvis

 ”Stegvis är ett undervisningsprogram som har till syfte att främja utvecklingen av social och känslomässig kompetens hos barn”.

Att kunna knyta vänskapsband och att kunna behålla goda relationer”.

”Programmet fokuserar först och främst på barns utveckling av empati, problemlösning, impulskontroll och självkontroll d.v.s. att hantera ilska”.

 

LEDFULLHET

Föreställningen vänder sig till alla pedagoger i förskolan och grundskolan år F-5. Den ger insikt i
vad man egentligen gör när allt bara blir rätt i mötet med omgivningen, men också när allt blir snett…
Historier från förskolans och skolans värld gestaltas med glimten i ögat, historier där alla känner
igen sig.
LEDfullhet är ett begrepp för professionellt bemötande. Om alla lärare blir medvetna om sin LEDfullhet skapas en gemensam grund att stå på med möjligheter att ”prata samma språk” och föra fruktsamma diskussioner. Därmed hjälper man varandra att bli ännu bättre på att bemöta andra.

- En humoristisk och tankeväckande lärarföreställning -
En föreställning där vi får insikt i vad vi egentligen gör när det fungerar som bäst
i våra möten med vår omgivning.

Jag känner mig så frustrerad, kaosångesten kommer krypande,
jag blir galen, hjälp! Jag måste in i Tankegången, nu!"

I Tankegången hör jag min inre signal som gör mig medveten om att det är något som inte fungerar. Varför fungerar det inte? Hur skulle jag själv vilja bli bemött? Jag hittar svaren på mina frågor och bestämmer mig för att plocka fram mina lärarresurser:

den Lekfulla lekkärringen, den Empatiska psykologen och den Dramatiska skådespelaren.

Tankegången är symbolen som hjälper oss att bli LEDfulla i våra möten
med barn, kollegor och föräldrar. Med utgångspunkt i vår bok och med glimten i ögat, får ni under en dryg timme ta del av historier från förskolan och skolans värld. Historier där vi alla känner igen oss.

LEDfullhet är lärarnas verktyg till ett professionellt bemötande!

STEVIS

dag 2

Kort om StegVis - programmet för att förebygga våld och främja empati

Vad är StegVis?
StegVis är ett undervisningsprogram för förskola och skola ämnat att främja elevernas sociala och emotionella kompetens och motverka våld. Sociala och emotionella färdigheter kan läras och tränas på liknande sätt som andra färdigheter. Med hjälp av detta program kan hem och förskola/skola/fritids mötas kring önskvärda normer och värderingar. StegVis är mycket pedagogiskt upplagt och lätt att använda, men samtidigt uppbyggt på en gedigen teoretisk grund och vetenskapligt prövat med mycket positiva resultat. StegVis finns för barn i åldersgrupperna 4-6 år, 7-8 år, 9-10 år och 12-15 år.

Hur används StegVis?
En halvtimme i veckan diskuterar barnen under lärarens/pedagogens ledning en situation som visas på en fotoplansch. Barnen uppmanas att leva sig in i de olika situationer som beskrivs på bilderna, lära sig sociala och emotionella färdigheter och sedan komma med olika förslag på hur det går att förhålla sig till och hantera dessa situationer. Barnen får värdera olika problemlösningsförslag och försöka finna goda lösningar som de sedan ska omsätta i konkreta handlingar.
Färdigheter och problemlösningsstrategier prövas sedan i rollspel tillsammans med läraren/pedagogen. De sociala handlingsmöjligheter som man i samtalen kommer fram till som lämpliga, övas sedan och förstärks under veckan genom gemensam uppmärksamhet från barnens och de vuxnas sida. I vägledningshäftet finns en noggrann beskrivning av uppläggning och genomförande, och lektionerna är så systematiskt uppbyggda att de är lätt att följa efter en endagskurs.

Programmets ursprung
StegVis är en översättning och bearbetning av det amerikanska programmet Second Step, som utvecklats av den ideella organisationen Committee for Children i Seattle, USA. (www.cfchildren.org). StegVis är forsknings- och teoribaserat och bygger till stor del på kognitiva teorier. Det har prövats, utvärderats och systematiskt dokumenterats.
Second Step har fått stor internationell spridning på grund av att det är systematiskt och logiskt uppbyggt och lätt att använda. Programmet finns i våra grannländer Norge (Steg for Steg) och Danmark (Trin for Trin) sedan några år och har där snabbt blivit omtyckt och fått en mycket stor spridning. Både i Norge och Danmark används programmet i ca 70 % av grundskolorna. Ett stort antal förskolor använder också programmet i dessa länder.
StegVis i Sverige ges ut av den danska ideella föreningen CESEL (Center for Social og Emotionel Laering) i Danmark och är översatt och anpassad till svenska förhållanden av leg psykologerna Björn Gíslason och Lars Löwenborg som även har som uppdrag att stötta implementeringen av programmet i Sverige. Översättningen bygger på den danska versionen Trin for Trin, som utvecklats av CESEL  (www.cesel.dk)
Information, implementering och utbildningar vad gäller StegVis i Sverige organiseras genom Gíslason&Löwenborg HB. På denna hemsida finns information om programmet och information om kurser och utbildningar.
StegVis distribueras av det danska förlaget Special-paedagogisk forlag och kan beställas från hemsidan www.spf-utbildning.com

"Start" Ett program för de allra
yngsta barnen på förskolan. Empati,
anknytning och socialt samspel
- Kommer våren 2009

Start är ett nytt program avsett att användas i förskolan för de yngsta barnen i åldrarna 1-3 år. Syftet med detta program är att skapa ett arbetssätt som underlättar och systematiserar förskolans arbete med att utveckla barns sociala och emotionella kompetens. Start kan ses som ett verktyg för förskolans måluppfyllelse. Programmet kan vara ett komplement till StegVis-programmet som tar vid från fyraårsåldern. Start fokuserar på områdena empati, anknytning och samspelsfärdigheter.

Programmet består av ett vägledningshäfte för pedagogerna och ett antal teman i separat häfte, att använda i mötet med barnen. Vägledningshäftet ger pedagogerna en grundläggande förståelse för syftet bakom olika teman och arbetssätt.

Temahäftet består av olika övningar i sociala och emotionella färdigheter som man kan samla barnen kring. Samlingarna syftar till att introducera och uppmärksamma barnen på de olika färdigheterna. Den huvudsakliga träningen i de olika färdigheterna får barnen i vardagslivets olika situationer på förskolan, där pedagogerna är med och visar på, påminner om eller förstärker olika färdigheter.

 

 

Våra personalmöten låg även år  09 torsdagar kl 1600-19.00

Vi har fokuserat på många samtal kring  våra barn och barngrupper

Nästan all personal hade utvecklingssamtal med Agneta under vt 08

 

 

Genomförandet  av föräldrarsamarbetet  2008

Våra utvecklingssamtal  låg under Maj samt nov månad.

Föräldrarmöten  hade vi två stycken  ett  under våren och ett under hösten.

 

 

Vi hade sommarstängt 3 veckor veckorna  29 30 samt 31 . Det fungerade bra för alla föräldrar.

Genomförda  evenemang   2009

 

Vi gjorde även detta året en stor utflykt för barn och föräldrar. Vi var till  Ängsö slott ett riktigt spökslott,En givande rolig dag för oss

 

Något vasalopp blev det inte detta året heller på grund av  dålig snötillgång.

Vi firade våffeldagen. Vi hade  Påsklunch. Jullunch. Midsommarfirande med stång och god lunch. Jordgubbar så klart. Internationella kvinnodagen, Fn dagen bla.

Temaavslutning hade vi i mitten av juni med uppträdande av sexårsgruppen. Middag för alla sol fest och väldigt trevligt.

 folktro Vt 09 ht 09 Elsa och Astrids sagor

Alla teman som vi jobbat med finns på vår webbsida www.tuss.nu Kalasdagar har varit sista fredagen varje mån.  Vi firade Lucia  Advent och julpysslade. Våra 6 års utflykter har pågått varje onsdag hela året. De ställen vi besökt går att läsa om på hemsidan där allt finns dokumenterat.Alla 6 åringar har gått i simskola 2 omgångar varje termin.

 

 

Roligt för medarbetarna:

Vi hade sommaravslutning med middag på Enskede Värdshus  börjar visst bli tradition.

Julmiddag på restaurang Krisinehovs malmgård

 

All personal har kunnat få den ledighet dom önskat under året.

 

 

Genomförandet av vad vi hade planerat för  för barnen 2009

Vt  tema:   Ht folktro

Vi arbetade som vanligt under våra samlingar och i våra tvärgrupper med temat. Genomförandet av arbetet  kan läsas på hemsidan under temaarbeten , underrubrik titel temat , samt pågående tema  startsidan  Temat denna terminen. Vi kan konstatera att allt fungerade väldigt bra  i både arbetsgrupperna och på samlingarna. Vi är bra på att genomföra planerade temaarbeten . Fina väl genomarbetade samlingar och en bra dokumentation av arbetets gång

 

Utifrån våra åtaganden har vi arbetat på följande sätt:

  • Vi  har använder oss av olika metoder, uttryckssätt och miljöer.
  • Vi har  tagit  tillvara barnens nyfikenhet, intresse, fantasi och kreativitet.
  • Vi  har givit  barnen verktyg för att erövra kunskap.
  • Vi har använt oss av  allas erfarenheter och kunskaper.
  • .
  • Vi har genom leken haft roligt och genom leken har vi fått gemensamma upplevelser och stärkt gruppkänslan.
  • Vi har  integrerat olika delar i läroplanen till ett sammanhang.

Vägledande Samspel och Barnkonventionen ligger till grund
Lyhörda vuxna inom alla områden där barn och vuxna möts är en förutsättning för barns inflytande och delaktighet. Att se barn som subjekt med egen kompetens, som ger uttryck för egna avsikter, känslor och önskningar är helt i enlighet med den syn på barn som utgör grunden för FN:s konvention om barnets rättigheter

Förskolans läroplan ställer ett krav, som är oerhört högt, nämligen att verksamheten skall

tillgodose varje barns behov. Det gör att alla som arbetar i förskolan måste ta hänsyn till det

unika hos varje barn. Allt samspel bygger på ömsesidighet. Både barn och vuxna behöver bli

bekräftade. Att känna sig omtyckt och accepterad är en förutsättning för att självkänslan ska kunna utvecklas

Åtta teman för vägledande samspel som vi försökt leva upp till under året

Visa positiva känslor - visa att du tycker om barnet.

Visa följsamhet med barnet.

Tala med barnet om det som barnet visar intresse för och försök få igång en ” känslomässig” dialog.

Uppmuntra barnet och bekräfta det barnet klarar av.

Hjälp barnet att samla sin uppmärksamhet så att ni båda har en gemensam upplevelse av det som händer omkring er.

Ge mening åt barnets upplevelse av omvärlden genom att beskriva det ni upplever tillsammans och genom att visa känslor och entusiasm.

Utvidga och förklara för barnet vad ni upplever tillsammans.

Hjälp barnet till självkontroll genom att sätta gränser för det på ett positivt sätt- genom att vägleda, visa positiva alternativ och genom att planera tillsammans.

 

 

 

 

Trygghet, jämlikhet, demokrati och ansvar har vi  förmedlat  till barnen:


genom rutiner
 genom att ge barnen omtanke och kärlek
 genom vård och omsorg
 genom att lyssna på varandra, ta hänsyn till andra.
 genom att erbjuda samma aktiviteter för pojkar och flickor,
oberoende av kön
genom att alla är rädda om sina, våra och andras saker, städar,
 vårdar vår miljö och natur.

 

Barns inflytande  har vi jobbat med på följande sätt:



 genom att observera  barnen  har vi  fått möjlighet att se det enskilda
barnets intresse och behov

genom att efter barnets intresse och utvecklings behov planera vår
miljö och verksamhet
 genom att barnen själva får välja sina aktiviteter under  stor del av dagen.

Genom att barnen  i många fall deltar i att planera stormötet.

Genom att vi alltid sett till  att se vilka möjligheter som råder då barnen önskat något.

 

 

Förskola och hem 


Vi har arbetat aktivt för att föräldrarna ska känna sig trygga att lämna sina barn och känna sig välkomna till oss på  Förskolan Tussmötevägen.
 genom daglig kontakt med föräldrarna
 genom dagboksanteckningar
 genom  info hemsidan.
 genom föräldrarmöten 2 st  och enskilda utvecklingssamtal minst en gång
per år.
 genom månadsbladet.
 genom att dokumentera barnen
 genom gemensam fixardag

Genom gemensamma evenemang.

 

Utveckling och lärande

Vi har  erbjudit  barnen:

en stimulerande och utvecklande miljö

där dom fått   möjlighet till sång, musik, dans, drama, skapande,

konstruktion och där lärandet har varit lek och lustfyllt.

Vi  som pedagoger benämner oftast varje föremål och handling med ord

Vi har användt oss av ramsor, rim, sagor, språk- och

mattepåsar, bilder, språklekar samt för -

Konstruktion och begreppsbildning t.ex jobbat med . storlek, läge, form

 

Social och emotionell utveckling samt kamratskap.

 

Vi har givit barnen stort utrymme till lek.

Vi har  arbetat  i  våra arbetsgrupper  samt  under samlingar , där vi låtit  varje barn komma till tals och uppmuntrats  till att på olika sätt att lära av

varandra

Vi har  uppmuntrat varje barn att efter egen förmåga lösa

problem.

Vi har  lyft fram och stärkt  barnets positiva sidor som t ex, att vara en bra kamrat. Vi har uppmuntrar till att hjälpa och trösta varandra..

Vi har  hjälper och stöttat  barnen till att t ex, våga fråga om att få vara med i leken.
Vi  har ger utrymme till lek där vi genom stimulans och vägledning har  ger barnen möjlighet till att utveckla sin empati, hantera konflikter och bearbeta sina känslor / upplevelser.
.

Vi har  visat barnen respekt genom att lyssna på dem, se och ge kroppskontakt.

I samlingen och i små grupper t ex, vid mat situationen har vi  övat  oss på att ta hänsyn till varandra, vänta på sin tur och låta någon få prata till punkt

Vi har  låtit barnen ta egna initiativ,

Motorik hälsa välbefinnande

 

Varje dag har vi  arbetat med rörelsesånger, rim och ramsor där både fin och grov motorik har  tränats

. Vi har i möjligaste mån  givit tid till att öva av och påklädning.
Olika material som lera, pärlor, saxar, pussel, bygg och konstruktionsmaterial  har funnits  tillgängligt för att utveckla finmotoriken. 
Vi  har   under  utomhusvistelsen  nyttjat vi vår fina gård och närområdet utanför  där vi har stora utrymmen till att klättra, cykla och leka.
Vi fhar i sexårsgruppen  haft en  positiv dialog med barnen om vikten av rörelse / välbefinnande samt vikten av bra kost.

 

Språket har vi jobbat med på följande sätt.

 

 

Vi har  lyssnat på och pratat med barnen samt givit  dem tid till att utveckla sina tankar i ord. Vi har  satt  ord på barnens ordlösa kommunikation.

Vi har  använt  oss av rim och ramsor.  Vi har också  givit barnen möjligeter att använda olika matrial som spel, bokstäver, siffror, knappar, måttband, papper och penna som har  stimulerat intresset. Sagor har används  på olika sätt t ex, vi har  läst , barnen har uppmuntrats  till att hitta på egna sagor. De har  ritat  och återberättat sagor de hört.
Vi har arbetat me att berätta genom att rita på whiteborden, vi har arbetat med handdockor fingerdockor bilder.

 

.matematik på följande sätt.

Vi  har  användt oss av sånger och ramsor. Räknelekar t ex, leka affär, kims lek.

Pedagogiskt material som t ex, våg med vikter, måttband och linjal. Tärningar  geometriska former har funnits på  alla avdelningarn .

Vi har haft  pussel, bilder, böcker och spel.  Praktisk användning av siffror har barnen  fått  t ex, när vi bakar,  eller tittar vad klockan är. För att öka förståelsen för tidsbegrepp har vi pratat om  dagens tid tex , vad är före vad är efter frukost,  lunch osv, årets indelning, årstider, högtider och födelsedagar. Vi har haft månadsbilder uppsatta . veckans dagar bla.

Vi har arbetat med krativitet och skapande förmåga på följande sätt:


Vi har givit  tid och utrymme för drama och lek. Med hjälp av enkla material som t ex, utklädnings kläder utvecklar barnen sin fantasi och blir djur eller tar andra roller. Vi har  visat på olika tekniker att använda olika material  t ex färg som de kan blåsa, trycka, svampa, vika och måla. Materialet har  funnits synligt och tillgängligt för barnen.

Olika konstruktionsmaterial har funnits illgängligt för barnen.
 I vår ute miljö har vi  erbjudit   olika möjligheter som sandlek, vattenlek, penslar för att måla mm.  Vi har också tagit hem material från skogen för ytterligare skapande. Kreativa lekar skapas av cyklar, rep, borstar.

 

Vi har arbetat på följande sätt vad gäller Barn i behov av särskilt stöd.

Vi har fört detta resonemang. : Alla  barn har sina speciella behov, förmågor, intressen och talanger som vi ska  tillvara på. Vi har sett  varje barn som en resurs. Vi har utgått  från det barnet kan och  har sedan byggt 
vidare på de starka sidorna. Vi har  uppmärksammat  vilka svårigheter barnet har. Samtalat med varandra på våra möten sökt stöd hjälp ideer om hur vi ska hitta bästa metoderna för just detta barnet.

Vi har  arbetat både på individ och grupp nivå. I grupptillhörigheten  har vi försökt stärka  barnets självkänsla och att  utveckla det sociala samspelet. Vi har använt  leken som den främsta metoden.Förskolechefen har   tillsammans med personalen kartlaggt  stödbehovet  på respektive barn.
.
Vi har  samverkat med BUP & BVC. All samverkan runt det enskilda barnet har  alltid skett i samråd  med föräldrar.

MÅLANALYS

Vi  har i personalgruppen arbetat med vektyden stegvis och icdp-Vi vill ta med oss dessa ideer in i nästa arbetsår för att vidarutveckla dessa tankar .Vår viktigaste roll inför 2010 blir att forsätta utveckla och stärka barnens empatiska förmåga samt  fortsätta vårt arbete med att sprida glädje ideer till våra barn

 

Vi har haft ett bra 2009

 

 

 

 

 

 

 


 

 

 

 

VERKSAMHETSBERÄTTELSE   2010

Kvalitetsredovisning 2010 berättelse

 

Styrelsen bestod av Agneta, Mats, Sören.

 

De nya barn som började  ht 2010 var som vanligt  mestadels syskon.

Personalen –10

Vi har varit 3 heltider per avdelning under hela året

 

 

Planeringsdagarna som var 3, utnyttjade vi  på följande sätt. 

en av dagarna fixade vi gården målade staket utemöbler mm

1 dag var vi i förskolan och arbetade med värdegrundsfrågor

1 dag teamutbildning  fångarna på fotet långholmen

 

Våra personalmöten låg även år  08 torsdagar kl 1600-19.00

Vi har fokuserat på många samtal kring  icdp

 

 

Genomförandet  av föräldrarsamarbetet  2010

Våra utvecklingssamtal  låg under Maj samt nov månad.

Föräldrarmöten  hade vi två stycken  ett  under våren och ett under hösten.

 

 

Vi hade sommarstängt 3 veckor veckorna  28 29 samt 30. Det fungerade bra för alla föräldrar.

Genomförda  evenemang   2010

 

Vi gjorde även detta året en stor utflykt för barn och föräldrar. Vi åkte till Lövsta bruk
Barnens Bruk
I den gamla kvarnen finns
Sven Nordqvists och Leif Högströms lekland. Masugn i klätterformat, smedja i lekstugeform, rutschkana, modellandskap och andra finurligheter på det detaljrika manér, som återfinns i Svens böcker och Leifs konst. Insektsjakten och fjärilshuset, leta insekter i terrängen utanför Barnens Bruk och se Leif Högströms fantasifulla fjärilshus.

 

vasalopp blev det inte detta året .

Vi firade våffeldagen. Vi hade  Påsklunch. Jullunch. Midsommarfirande med stång och god lunch. Jordgubbar så klart. Internationella kvinnodagen, Fn dagen bla.

Temaavslutning hade vi i mitten av juni med uppträdande av sexårsgruppen temat elsa och astrids sagor. Middag för alla sol fest och väldigt trevligt.

Elsa astrids sagor baserat på värdegrundsord  vt -10   ht -10 de fyra elementen

Alla teman som vi jobbat med finns på vår webbsida www.tuss.nu Kalasdagar har varit sista fredagen varje mån.  Vi firade Lucia  Advent och julpysslade. Våra 6 års utflykter har pågått varje onsdag vt-10   ht-10 inget sexårs. De ställen vi besökt går att läsa om på hemsidan där allt finns dokumenterat.Alla 6 åringar har gått i simskola 2 omgångar

 

 

Roligt för medarbetarna:

Vi hade sommaravslutning med middag på Enskede Värdshus börjar tradition.

Julmiddag på resturang för personalen Fåfängan blev det i år

All personal har kunnat få den ledighet dom önskat under året.

rolig kick off på ht -10

 

 

Genomförandet av vad vi hade planerat för  för barnen 2010

Vt  tema:  vt Elsa och astrids sagor . Ht De fyra elementen

Vi arbetade som vanligt under våra samlingar och i våra tvärgrupper med temat. Genomförandet av arbetet  kan läsas på hemsidan under temaarbeten , underrubrik titel temat , samt pågående tema  startsidan  Temat denna terminen. Vi kan konstatera att allt fungerade väldigt bra  i både arbetsgrupperna och på samlingarna. Vi är bra på att genomföra planerade temaarbeten . Fina väl genomarbetade samlingar och en bra dokumentation av arbetets gång

 Under temat astrid Elsa har vi arbetat med värdegrunden . Ett bra tema för att vidarutveckla våra tankar från 2009

RESULTAT OCH MÅLANALYS FRÅN 2009

 

Vi  har i personalgruppen arbetat med vektyden stegvis och icdp-Vi vill ta med oss dessa ideer in i nästa arbetsår för att vidarutveckla dessa tankar .Vår viktigaste roll inför 2010 blir att forsätta utveckla och stärka barnens empatiska förmåga samt  fortsätta vårt arbete med att sprida glädje ideer till våra barn

 

 

Se vårt arbete här

 

Trygghet, jämlikhet, demokrati och ansvar har vi  förmedlat  till barnen:


genom att barnen fått uppleva glädje
 omtanke och kärlek i massor
 genom vård och omsorg
 genom att lyssna på varandra, ta hänsyn till andra.
 genom att erbjuda samma aktiviteter för pojkar och flickor,
oberoende av kön
genom att alla är rädda om sina, våra och andras saker, städar,
 vårdar vår miljö och natur.

 

RESULTAT: Vi upplever att vi genom ett medvetet arbete  tex med årets tema där vi arbetat med värdegrunden utifrån Astrid lingren och Elsa Beskows sagor fått in både likabehandlingsplanen samt vår egen värdegrund på ett väldigt tankvärt bra sätt . Vi arbetar ju sedan många år tillbaka med årsteman och vi har i personalgruppen pratat fram och tillbaka huruvida vi skall ev förädra teman och metoder men kommit fram till att dom är hållbara.

Vi kommer att fortsätta att arbeta med hållbara metoder som icdp samt stegvis.

 

 

Barns inflytande  har vi jobbat med på följande sätt:

 genom att observera  barnen  har vi  fått möjlighet att se det enskilda
barnets intresse och behov

genom att vi alltid sett möjligheterna

genom att efter barnets intresse och utvecklings behov planera vår
miljö och verksamhet

Vi har inte varit statiska utan flexibla i vårt tänk-det går faktiskt att tänka om.
 genom att barnen själva får välja sina aktiviteter under  stor del av dagen.

Genom att barnen  i många fall deltar i att planera stormötet.

Genom att vi alltid sett till  att se vilka möjligheter som råder då barnen önskat något.

RESULTAT: Det här är vi så bra på. Detta är verkligen något vi kan.

Vi fortsätter i den andan vi har så hjälper vi många barn till hög självtillit.

 

 

 

Förskola och hem 
Vi har arbetat aktivt för att föräldrarna ska känna sig trygga att lämna sina barn och känna sig välkomna till oss på  Förskolan Tussmötevägen.
 genom daglig kontakt med föräldrarna
 genom dagboksanteckningar
 genom  info hemsidan.
 genom föräldrarmöten 2 st  och enskilda utvecklingssamtal 2 gånger under året
 genom månadsbladet.
 genom att dokumentera barnen

Genom gemensamma evenemang. tex utflykten för hela förskolan

RESULTAT:

Olyckliga omständigheter med olika personalbyten gjorde att en avdelning började halta. Vi hade på den avdelningen även sexåringarna men som var i sin grupp med sin personal 3 timmar per dag. Föräldrarna upplevde att det var för få vuxna och för många barn. Det gnisslade i föräldrargruppen och vi var inte så bra på att bemöta detta orosmoment. Det är sånt vi ta med oss till nästa år.

 

 

 

 

 

Utveckling och lärande

Vi har  erbjudit  barnen:

en stimulerande och utvecklande miljö

där dom fått   möjlighet till sång, musik, dans, drama, skapande,

konstruktion och där lärandet har varit lek och lustfyllt.

Vi  som pedagoger benämner oftast varje föremål och handling med ord

Vi har användt oss av ramsor, rim, sagor, språk- och

mattepåsar, språkstimulerande matrial bilder, språklekar samt för -

Konstruktion och begreppsbildning t.ex jobbat med . storlek, läge, form klosslek olika dataspel

RESULTAT:

Vi är så fantasifulla och har skapat så många forum för lärandet utan att barnen vet att dom lär. Varje morgons stormöte då hela förskolan samlas  och sjunger klappar dansar på olika teman. Tex troll idag. Fröken som håller i stormötet kanske har en peruk och prickar på näsan. Inledningssång:Ramsa på barnens namn. Börjar med -troll boll kallevallevinken stoll .Fortsätter med barnes namn i ringen.Drar ut frodelådan i vår byrå med alla dagarna något barn hjälper till. Sjunger frodesången. I lådan ligger kanske små troll

det kan bli en saga tillsammans med barnen det kan bli teater det kan bli olika trollsånger osv allt bygger på deltagarna gammal som ung . Oj vad vi har kul.Allt som vi benämner i utveckling och lärande får vi in på ett lekfyllt sätt under stormötet och under våra samlingar. Utevistelsen varje dag ger öckså stora utrymmen för inlärning .

Här är vi väldigt klara över vår uppgift och fortsätter att jobba utifrån våra nuvarande tankar.

Social och emotionell utveckling samt kamratskap.

 

Vi har så klart  givit barnen stort utrymme till lek.

Vi har  arbetat  i  våra arbetsgrupper  samt  under samlingar , där vi låtit  varje barn komma till tals och uppmuntrats  till att på olika sätt att lära av

varandra

Vi har  uppmuntrat varje barn att efter egen förmåga lösa

problem.

Vi har jobbat mycket med stopparhanden då  barnen säger stopp till varandra -nu vill jag inte mer

Vi har också jobbar med att lära barnen olika metoder vid konflikter. Ställa frågor som: har du frågat om du får ta hans hink.......

Vi har  lyft fram och stärkt  barnets positiva sidor som t ex, att vara en bra kamrat. Vi har uppmuntrar till att hjälpa och trösta varandra..

Vi har  hjälper och stöttat  barnen till att t ex, våga fråga om att få vara med i leken.
Vi  har ger utrymme till lek där vi genom stimulans och vägledning har  ger barnen möjlighet till att utveckla sin empati, hantera konflikter och bearbeta sina känslor / upplevelser.
.

Vi har  visat barnen respekt genom att lyssna på dem, se och ge kroppskontakt.

I samlingen och i små grupper t ex, vid mat situationen har vi  övat  oss på att ta hänsyn till varandra, vänta på sin tur och låta någon få prata till punkt

Vi har  låtit barnen ta egna initiativ,

Detta är också en av våra enorma styrkor. Vi fortsätter så här och stopparhanden är verkligen en så bra metod.

Motorik hälsa välbefinnande

 

Varje dag har vi  arbetat med rörelsesånger, rim och ramsor där både fin och grov motorik har  tränats

. Vi har i möjligaste mån  givit tid till att öva av och påklädning.
Olika material som lera, pärlor, saxar, pussel, bygg och konstruktionsmaterial  har funnits  tillgängligt för att utveckla finmotoriken. 
Vi  har   under  utomhusvistelsen  nyttjat vi vår fina gård och närområdet utanför  där vi har stora utrymmen till att klättra, cykla och leka.
Vi har i sexårsgruppen  haft en  positiv dialog med barnen om vikten av rörelse / välbefinnande samt vikten av bra kost.

Vi är ute varje dag antingen fm eller em.

RESULTAT:

Pigga glada barn som tar för sig av det mesta. Vi är nöjda

 

Språket har vi jobbat med på följande sätt.

 

Vi har  lyssnat på och pratat med barnen samt givit  dem tid till att utveckla sina tankar i ord. Vi har  satt  ord på barnens ordlösa kommunikation.

Vi har  använt  oss av rim och ramsor.  Vi har också  givit barnen möjligeter att använda olika matrial som spel, bokstäver, siffror, knappar, måttband, papper och penna som har  stimulerat intresset. Sagor har används  på olika sätt t ex, vi har  läst , barnen har uppmuntrats  till att hitta på egna sagor. De har  ritat  och återberättat sagor de hört.
Vi har arbetat me att berätta genom att rita på whiteborden, vi har arbetat med handdockor fingerdockor bilder och datorn.

RESULTAT

 

Språk och språkbruk  kulturarvet  är ständigt på tapten från vår sida tex på föräldrarmöten. Vi jobbar väldigt målmedvetet  med ordet både det skrivna och talade. Vi pratar om barns språkbruk. Hur pratar vi till våra barn?Vi läser sagor varje dag rim ramsor varje dag vi skriver ner ord lite här och där för att stimulera . Vi har jobbat bra utifrån detta ämnet under många år och vi märker att vi väcker ett stort intresse hos alla barn långt ner i åldrarna . Vi har idag 3-åringar som skriver sina namn och som kan återge berättelser Vi fortsätter utifrån de bra tankar vi har.Vi är mer än glada

 

 

matematik på följande sätt.

örskolans arbete med matematik

Läroplanen säger att vi ska lägga grunden för en tidig stimulering av matematik i förskolan.

Våra Mål:
Vi arbetar utefter Förskolans läroplan Lpfö98 med dessa mål i matematiken:

Förskolan skall sträva efter att varje barn

-  utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker,
-  utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang, 
- utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum.

Redan som väldigt små är barn väldigt upptagna av tal och  med att räkna. Vi i vår förskola vill att barnen  ska få uppleva glädje genom utforskandet inom tal former  dom ska också få möjligheter att tillägna sig  användbara matematiska begrepp  utforka mönster och former . Få erfarenhet av storlek . mått genom att sortera göra jämförelser.

Vad gör vi och vad kan vi mer göra. Vi  börjar redan när dom som små börjar hos oss. I det dagliga arbetet vimlar det av tillfällen att benämna och reflektera kring mått vikt antal.

Tex:

 

 Vi räknar hur många barn som sitter i ringen på samlingen. Vi räknar allas fötter tillsammans vi räknar tår  fingrar ögon osv. Vid moment dukning  tränas antal klassificering avståndsbedömning   lägesbedömning. Alla siffror sitter uppe på väggen 0-1  dubbelritade stora siffror som barnen varit med att dekorera. Vi har en årsburk där vi lägger i en flirtkula för varje dag. Varje månad har en färg på kulorna och vi kan se hur dagarna går och burken blir fullare .det viktigaste är inte att barnen ska lära sig räkna eller att utföra matematiska konsstycken. Huvudmålet är att väcka intresse och att barnen ser att det finns ett system. När en riktigt liten kommer och räknar  ett två sju tex så är det viktigt att bejaka säga vad du kan räkna bra sedan räknar man rätt tillsammans med barnet.Att vara med som vuxen  benämna vad du gör Tex delar äpplen. Du får halva du får halva . delar i fyra delar och benämner. När barn häller upp mjölk handlar det om mängduppfattning. benäms tex mycket lite  för mycket osv

Vid av och påklädning  en sko två skor  knappar räknas  byxben ärmar .

Vi sjunger berättar sagor rim ramsor klappar namn i rytm.

Exempel på räkneramsor

 

Fem små lingon växte på en tuva, 
 ett föll bort, så var dom bara fyra.
 Fyra små lingon växte på en tuva, ett sa: nu vill jag inte vara me´, 
 och så var de bara tre.
 Tre små lingon växte tätt som så, 
 ett trilla bort och så var de bara två.
 Två små lingon växte lite snett, 
 ett trilla bort och så var det bara ett.
 Ett lingon är på marken kvar, 
 och så kom snön och tog det, så var det inget kvar.
 Men till nästa höst igen så var det åter fem.

 

 

Fem små kycklingar går på promenad. En tar sällskap med en myra. 
 Kvar är bara fyra.
 Fyra små kycklingar går på promenad. En går hem och kokar te. 
 Kvar är bara tre.
 Tre små kycklingar går på promenad. En får ont i en klo. 
 Kvar är bara två.
 Två små kycklingar går på promenad. En blir trött i ett ben.
 Kvar är bara en.
 Den ensamma lilla kycklingen skyndar sig hem. 
 Där träffade han de andra så är de åter fem.

 

En liten sten på vägen låg
 jag vände den och då jag såg
 två små loppor, fem små myror
 --- och tio små möss!!

 

Här är en myrstack som en gång jag såg, myrorna tror jag därinne låg. 
 Kom nu små myror jag ropar till dem, 
 krypande kommer dom en efter en
 1, 2, 3, 4, 5.

 

1-2-3-4 
 alla byxor äro dyra.
 Den som inga byxor har
 han får gå med rumpan bar.

 

Sockerbagarns lilla råtta
 räknar rätt så blir det åtta. 12345678

 

Kalle Anka skulle gå på bio.
 Hur många minuter kom han för sent?
 (Den utpekade svarar t.ex. tio).

 

1-2 gå på tå
 3-4 kasta lyra
 5-6 äta kex
 7-8 sitt på potta
 9-10 gå på bio
11-12 slå näsan i golv

 

 

Den första vill äta .............................................................. tummen


Den andra vill peta ............................................................. pekfingret


Den tredje vill steka ......................................................... långfingret


Den fjärde vill leka ............................................................ ringfingret


Den femte, den lill, lill, lill ............................................. lillfingret


Vill också hjälpa till............................................................. rör på lillfingret

 

 

Fem små flugor skulle ut och flyga,......... visa fem fingrar
swisch, så var dom bara fyra  ..................... flygrörelser i luften


Fyra små flugor skulle ut och flyga......... visa fyra fingrar

swisch, så var dom bara tre........................... flygrörelser i luften


Tre små.flugor skulle ut och flyga............ visa tre  fingrar

swisch, så var dom bara två ......................... flygrörelser i luften


Två små flugor skulle ut och flyga........... visa två fingrar

swisch, så var dom bara en ........................... flygrörelser i luften

 
En liten fluga skulle ut och flyga,.............. visa ett  fingerr
swisch så fanns det ingen fluga kvar.

 

 

Den lilla grisen ska gå på torget............. tummen
Den lilla grisen får stanna hemma........ pekfingret
Den lilla grisen får saft och kaka ........ långfingret
Den lilla grisen vill också smaka.............. ringfingret
Den lilla grisen sa nöff nöff nöff ................... lillfingret

 

Fem små pojkar till skogen styra................... visa upp fem fingrar

En sprang och gömde sig...................................... tag ner ett finger

så var de bara fyra

 

Fyra små pojkar klättra på en gren............. visa upp fyra fingrar

En ramla ner.................................................................. tag ner ett finger

så var de bara tre

 

Tre små pojkar simma i en å............................. visa upp tre fingrar

En simma bort.............................................................. tag ner ett finger

så var de bara två

 

Två små pojkar klättra på en sten................ visa upp två fingrar

En trilla ner................................................................... tag ner ett finger

så var de bara en

 

En liten pojke ensam hemåt vandra.............. visa upp ett finger

men så mötte han de andra,

och när de kom hem

så var de åter fem................................................... visa upp fem fingrar igen

 

Fem små snögubbar stod på en gård så vit
 Men så en dag, hittade solen dit
 Den första snögubben sa:
 - Jag känner mig sjuk 
 Den andra sa:
 - Jag börjar bli mjuk
 Den trejde sa:
 -Åhnej vi smälter ner
 Den fjärde sa:
 -Snart syns vi inte mer
 Den femte sa:
 -Nu far vi till snögubbehimlen hem´
 Och så var de borta alla fem.

 

HEJ säger Tummetott, ska vi hitta på nåt?
 JA, säger Pek, vi leker en lek.
 NEJ säger Lång, jag vill sjunga en sång.
 USCH säger Ring, jag vill ingenting.
 Men vet ni va jag vill säger Lill? Killekillekill!!!

 

8 ben har spindelmor.
6 har mamma myra.
Kossan går på klöveräng,
hon har bara 4.
Lilla Wilma  har bara två,
men hon springer fort ändå! 

 

Två små fåglar satt på en gren. Visa händerna
 Den ena hette Petter, flaxa med den ena
 den andre hette Sten. flaxa med den andra.
 Flyg bort Petter, flyg bort Sten. Göm händerna bakom ryggen,
 Kom igen Petter, kom igen Sten. visa dom igen.

 

 

Så har vi  5 små apor hoppade i sängen

5 fina fåglar satt på en gren

var är tummen

Jag har ett farligt klätterträd

Dagarna dom går och går efter varandra

Kalle kamel han har 5 pucklar

En elefant balanserade

Det satt två katter på ett tak

 

 

Traditonella barnvisor med räkneinslag

 

bockarna bruse. Pannkakan. De tre små grisarna Tio indianer   En två tre fyra fem och sex och sju ut i skogen tågar alla nu

 

 

 träsko?

 Ettsko, tvåsko träsko.

 

tidning?

 Ettning, tvåning, trening, fyrning, femning, sexning, sjuning, åttning, nining, tidning.

 

sjukhus?

 Ettkhus, tvåkhus, trekhus, fyrkhus, femkhus, sexkhus, sjukhus.

 

en miljard?

 Blommor och blad - en miljard.

 

Katten musen tiotusen
 katten kon en miljon.
 Spagetti, makaroner
 hundra miljoner.

 

 

 Glöm inte att språk och matemitik hör ihop. Flano

 

sagor tex  bockarna bruse. Pannkakan. De tre små grisarna Tio indianer  Konkret kan barnen se de tre bockarna som skulle äta sig feta fler liknade sagor. Räkneramsor Räknesånger .Mattesagor.

Barnen har tillgång till ritmallar linjaler våg sorteringsmatrial klossar ljusbord för bla mönsterläggning. Tärningar i olika storlekar byggmatrial i olika storlekar och olika konstruktioner. Vi vuxna måste vara lyhörda för det vi ser och hör för att föra in matematiken på ett naturligt sätt i förskolan tex ett barn har ritat en massa huvudfotingar. Börja då föra en dialog. Är det du? Nej det är mamma ... så kommer det automatiskt sedan Det är pappa och ....osv. Ska vi räkna hur många det är ja 1234 . Ett sätt som är roligt att jobba utifrån är också detta: Istället för att vi som vanligt är tex om vi ska bjuda på russin . Om vi då tar bort rättvisetänket lika många till alla. Så kan man som vuxen fråga hur många vill du ha?Små barn sätter upp fingrar och visar tex fyra Då säger jag som vuxen Ja  du vill ha fyra russin Så säger ett större barn som fattat att tjugo är ganska mycket Då får det barnet 20 russin. Detta upplevs inte som orättvist av barnen då dom själva varit delaktig i valet. Det finns många olika sätt att föra in mattetänk i förskolan Vi jobbar också en del med dataspel Tex kalle kundskap och Lek o lär Sifferjakten krakel spektakel.



 Vi  har  användt oss av sånger och ramsor som t ex, tio små indianer och fem små apor. Räknelekar t ex, leka affär, kims lek.

Pedagogiskt material som t ex, våg med vikter, måttband och linjal. Tärningar  geometriska former har funnits på  alla avdelningarn .

Vi har haft  pussel, bilder, böcker och spel.  Praktisk användning av siffror har barnen  fått  t ex, när vi bakar,  eller tittar vad klockan är. För att öka förståelsen för tidsbegrepp har vi pratat om  dagens tid tex , vad är före vad är efter frukost,  lunch osv, årets indelning, årstider, högtider och födelsedagar. Vi har haft månadsbilder uppsatta . veckans dagar bla.

Resultat

Eftersom detta inte är något nytt utan sådant vi i förskolan arbetat med länge kan det kännas lite svårt att från år till år för oss känna ett resultat - Det är våra redskap inget nytt inplanterat i verksamheten.Vi vet att arbetssättet ger resultat men samtidigt kan det vara svårt att analysera vad när hur. Personal uttrycker : Det är klart det är bra att vi gör vad vi gör , vi vet att vi jobbar enormt medvetet.Vi fortsätter vårt arbete i mattematikens tecken

Vi har arbetat med kreeativitet och skapande förmåga på följande sätt:


Vi har givit  tid och utrymme för drama och lek. Med hjälp av enkla material som t ex, utklädnings kläder utvecklar barnen sin fantasi och blir djur eller tar andra roller. Vi har  visat på olika tekniker att använda olika material  t ex färg som de kan blåsa, trycka, svampa, vika och måla. Materialet har  funnits synligt och tillgängligt för barnen.I vårt arbete med temat ingår väldigt många moment av olika tekniker  och skapande verksamhet. Den dagliga fria leken innhåller mängder av situationer då barnen utifrån sin lek skapar i lekprocessen Tex kan själva förberedelsen av en teater  ta all tid så föreställningen kanske inte blir av. Det ska göras rekvisita och biljetter, godis och så vidare.

Under vårt stormöte har det funnits många möjligheter att agera fantisera leka och bli inspirerad både som vuxen och barn

Olika konstruktionsmaterial har funnits illgängligt för barnen.
 I vår ute miljö har vi  erbjudit   olika möjligheter som sandlek, vattenlek, penslar för att måla mm.  Vi har också tagit hem material från skogen för ytterligare skapande. Kreativa lekar skapas av cyklar, rep, borstar.

Resultat:Vi har fått enormt kreativa barn som tar för sig och är väldigt leksugna. Vi är enormt stolta över våra barngrupper och över vårt arbete

I vår verksamhet frodas kreativiteten . Det är vår grundpelare. Vi har haft medvetna vuxna som har haft en tillåtande hållning och vi tro att detta arbetsättet är bärande.

 

 

Vi har arbetat på följande sätt vad gäller Barn i behov av särskilt stöd.

Vi har fört detta resonemang. : Alla  barn har sina speciella behov, förmågor, intressen och talanger som vi ska  tillvara på. Vi har sett  varje barn som en resurs. Vi har utgått  från det barnet kan och  har sedan byggt 
vidare på de starka sidorna. Vi har  uppmärksammat  vilka svårigheter barnet har. Samtalat med varandra på våra möten sökt stöd hjälp ideer om hur vi ska hitta bästa metoderna för just detta barnet.

Vi har  arbetat både på individ och grupp nivå. I grupptillhörigheten  har vi försökt stärka  barnets självkänsla och att  utveckla det sociala samspelet. Vi har använt  leken som den främsta metoden.Förskolechefen har   tillsammans med personalen kartlaggt  stödbehovet  på respektive barn.

RESULTAT
HT-10 fån ht 10 har vi haft ett barn med särskilt behov med en speciell person avsatt. Det har fungerat bra i samarbetet mellan barnets förälder och resursen. Det är Aoch A anser vi. Resursen har varit enormt öppen och ansvarstagande i arbetet med barnet. Varje p.möte har punkter tagits upp som berörde bemötande förhållningsätt.Vi anser att vi klarat denna uppgiften och vid nästa tillfälle då vi har denna problematik kommer vi att agera som vi tidigare gjort,

 

Ombyggnad av förskolans kök innebar att maten under 4 veckor lagades på en avdelning

under denna perioden hade Lyanbarnen och fröknar utesamlingar detta passade väldigt bra in då vi precis startat upp Temat luft utifrån de fyra elementen.

MÅLANALYS

Det ser ut som vi har arbetat bra utifrån våra metoder våra tankar kring arbetsplanen för förskolan.

Det vi tar med oss är så klart det vi vill fortsätta att utveckla samt det vi anser vi bör förbättra

Det vi ska fokusera på för 2011 är föräldrararbetet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Målanalys

 

 

Vi har haft ett bra 2010

 

 

 

 




 

B

 

 

 

 

 

 

 

 

Å

 

 

R